Vingspann upp till 161 cm. Häckar i åkerlandskap, strandängar. Fakta, bilder och läten om Spetsbergsgås.
Slug: `/art/spetsbergsgas` · Kategori: Gäss
Slug: /art/spetsbergsgas · Kategori: Gäss
Spetsbergsgåsen (Anser brachyrhynchus) är en nätt, ljust gråfärgad gås med rosa ben och en kort, mörk näbb med rosa band. Den häckar inte i Sverige men rastar i mycket stora flockar på framför allt skånska åkrar under flyttningen.
Spetsbergsgåsen tillhör släktgruppen grågäss inom familjen änder. Den häckar på Grönland, Island och Svalbard och övervintrar i Västeuropa. Den är nära släkt med och förväxlas lätt med sädgås och tundragås. Arten är rödlistad som livskraftig (LC), och beståndet har vuxit kraftigt under de senaste decennierna.
Spetsbergsgåsen mäter 64–76 cm med ett vingspann på 137–161 cm och väger 2 200–2 700 gram. Den är mindre och nättare än grågåsen. Kroppen är ljust blågrå, huvudet och halsen mörkare och kontrasterande. Näbben är kort och mörk med ett rosa band, och benen är rosa — viktiga kännetecken mot sädgåsen, som har orange ben och längre näbb. I flykt syns en ljust blågrå framvinge.
Lätet består av ljusa, högfrekventa och flöjtande "wink-wink"-läten, som låter ljusare och mer pipiga än andra gässs läten — en stor flock ger ett karakteristiskt klingande kör.
Spetsbergsgåsen ses i Sverige enbart som rast- och vintergäst. Den uppträder framför allt i Skåne, där tiotusentals fåglar kan rasta under oktober–november och åter under våren. Arten ses i åkerlandskap och på strandängar och uppträder i Sverige från oktober till april. Häckning sker inte i landet.
Spetsbergsgåsen häckar inte i Sverige. På Svalbard, Island och Grönland häckar den i lösa kolonier på tundra, på sluttningar och i klippbranter, gärna nära vatten och på platser som ger skydd mot fjällräv. Gässen anländer tidigt till häckplatserna och har bråttom att genomföra häckningen under den korta arktiska sommaren. Paren håller ihop år efter år, och ungarna följer föräldrarna under hela första hösten och vintern, även under flyttningen till och vistelsen i Sverige.
Under vistelsen i Sverige betar spetsbergsgåsen på stubbåkrar, vall och vintersäd. Den tar spillsäd, grönt gräs, betblast och rotdelar och kan i stora flockar utnyttja jordbrukslandskapet mycket effektivt. Gässen pendlar dagligen mellan övernattningsplatser på grunda vatten och betesmarkerna, ofta i imponerande, högljudda flockar. På sina arktiska häckplatser betar de istället gräs, starr, mossa och rötter.
Spetsbergsgåsen ses lättast under oktober–november och åter under mars–april, framför allt på skånska åkrar. Klassiska rastplatser finns kring Vombsjön och i sydvästra Skåne, där tiotusentals fåglar kan samlas.
Var ser jag spetsbergsgäss? På skånska åkrar, bland annat kring Vombsjön, under oktober–november och i mars, ofta i mycket stora flockar.
Varifrån kommer spetsbergsgässen? De häckar på Svalbard, Island och Grönland och övervintrar i Danmark, Nederländerna, Belgien och södra Sverige.
Är spetsbergsgåsen hotad? Nej — beståndet har vuxit kraftigt under de senaste decennierna och arten är rödlistad som livskraftig (LC).
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Du kan se spetsbergsgås på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer spetsbergsgås via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.