1. Hem
  2. Artguide
  3. Tofsvipa

Tofsvipa (Vanellus vanellus)

Tofsvipa (Vanellus vanellus) — foto

Tofsvipan är nära hotad med tofs och metalliskt grönskimrande rygg. Häckar i åkermarker och strandängar. Ca 50 000–100 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/tofsvipa` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om tofsvipa

  • Kategori: Vadare
  • Latinskt namn: Vanellus vanellus
  • Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
  • Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
  • Fältkännetecken: Längd 28–31 cm, vingspann 67–72 cm, vikt 150–320 g.

Slug: /art/tofsvipa · Kategori: Vadare

Tofsvipan (Vanellus vanellus) är en av vårens mest kända fåglar — glänsande svart-grön med lång tofs och det klassiska "kjy-vitt"-ropet över åkrarna.

Om arten

Tofsvipa är en vadarfågel som tillhör familjen pipare och häckar över stora delar av tempererade Eurasien. Merparten är flyttfåglar som övervintrar så långt söderut som norra Afrika, norra Indien, Pakistan och sydöstra Kina. Den flyttar främst dagtid och ofta i stora flockar. Häckningspopulationen i låglandsområden i västligaste Europa är stannfåglar. <small>Källa: Wikipedia.</small>

Kännetecken

Längd 28–31 cm, vingspann 67–72 cm, vikt 150–320 g. Svart och vitt med grön-purpurmetallglans på ovansidan, lång uppåtböjd tofs, rostbrun undergump, breda runda vingar (speciell "fladdrande" flykt).

Hur låter Tofsvipa?

Klassiskt "kjy-vitt" eller "pee-wit" (engelska namnet "peewit"). I spelflykt "pee-wee-wee-oo".

Utbredning

Hela Sverige upp till lägre Norrland. Population 20 000–40 000 par. Kraftigt minskad (från 100 000+ på 1970-talet).

Var lever Tofsvipa?

Öppna åkermarker, strandängar, våtmarker.

Titta efter tofsvipa i öppna åkermarker, strandängar, våtmarker — arten är en häckfågel som anländer i april-maj och lämnar till hösten.

Säsong

Kortdistansflyttare. En av de tidigaste vårflyttarna — ankomst mars. Flyttar i oktober–november.

Vad äter Tofsvipa?

Daggmaskar, insekter, snäckor plockade från markytan.

Hur häckar Tofsvipa?

Bo på marken, öppet läge. 4 ägg, 26–28 dagars ruvning. Försvarar boet aggressivt med skenanfall.

Förväxlingsarter

Ingen liknande art i Sverige — tofsen och den runda svart-vita silhuetten i flykt är unik.

Vanliga frågor

Varför har tofsvipan tofs? Sexuellt selekterat ornament — längre tofs signalerar bättre hanar. Båda könen har tofs men hanens är längst.

Varför minskar tofsvipan? Intensifierat jordbruk (tidigare vallskörd förstör bon), förlust av våtmarker, predation från räv och kråkfåglar. EU-stöd för fältkanter och sen vallskörd hjälper.

När kommer tofsvipan? I mars, en av vårens första flyttfåglar. "Tofsvipans ankomst" firas regelbundet i lokal press.

Varför dyker tofsvipan mot mig? Boet är nära — hon skenanfaller för att skrämma bort. Backa försiktigt och markera platsen så lantbrukaren kan undvika att köra över boet.

Se tofsvipa nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du tofsvipa?

Du kan se tofsvipa på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om tofsvipa — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.

Liknande arter i kategorin vadare

  • Brednäbbad simsnäppa
  • Brushane
  • Dammsnäppa
  • Drillsnäppa
  • Dvärgbeckasin
Tillbaka till artguiden · Fågellokaler · Bloggen