Nära hotad (NT). Häckar i täta bladvassar, sumpmark, våtmarker. Kortdistansflyttare, vissa övervintrar i södra Sverige. Fakta, bilder och läten om…
Slug: `/art/vattenrall` · Kategori: Rallar
Slug: /art/vattenrall · Kategori: Rallar
Vattenrallen (Rallus aquaticus) är vassens smygare — lång röd näbb, hörs oftare än ses, grisliknande skrik från täta bladvassar.
Vattenrall är en fågel som tillhör familjen rallar. Den förekommer i våtmarker över stora delar av Europa, men även i Asien västerut till Balkhashsjön och Kashmir samt i västra och nordvästra Afrika. Fågeln håller sig ofta dold i täta vassruggar. Arten kategoriseras som livskraftig. Östliga arten sibirisk rall behandlades tidigare som underart till vattenrallen, men urskiljs numera som egen art. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Vattenrallen är en medelstor rall med en längd på 23–28 cm, ett vingspann på cirka 38–45 cm och en vikt på 90–190 gram. Den har en sidledes hoptryckt, smal kropp som hjälper den att smidigt smyga mellan vasstrån. Ovansidan är brun med svart streckning, medan ansiktet, halsen och bröstet är skiffergrå. Flankerna är svartvitt tvärbandade och den korta, ofta upplyfta stjärten visar en ljus, gräddvit undersida. Det helt diagnostiska kännetecknet är den långa, smala och svagt nedåtböjda näbben, som är röd med mörkare ovansida. Vattenrallen är en utpräglad smygare som mycket sällan visar sig öppet.
Lätet är det vanligaste sättet att upptäcka arten. Mest karakteristiskt är ett gällt, grisliknande och stigande skri som ofta beskrivs som ett kvidande "krriii" eller en serie kvickande grymtningar. Dessutom hörs ett rytmiskt, knackande "kipp-kipp-kipp", särskilt nattetid. Ljuden hörs bäst i skymning, gryning och under natten.
Vattenrallen häckar i södra och mellersta Sverige, med tyngdpunkt i de vassrika slättsjöarna och våtmarkerna. Norrut blir den snabbt fåtaligare. Det svenska beståndet uppskattas till storleksordningen några tusen par. Arten klassas som nära hotad (NT) på den svenska rödlistan, vilket främst hänger samman med utdikning och igenväxning av våtmarker. Vattenrallen är en kortdistansflyttare, men en del individer övervintrar i södra Sverige där det finns öppet vatten — sådana fåglar är dock känsliga för stränga isvintrar.
Vattenrallen häckar i täta bladvassar, sumpskog och andra vegetationsrika våtmarker. Boet är en skålformad konstruktion av vass och gräs, väl dolt nere i den täta vegetationen strax ovanför vattenytan. Honan lägger normalt 6–11 ägg, och båda föräldrarna deltar i ruvningen som varar omkring tre veckor. Kycklingarna är borymmare, klädda i svart dun, och lämnar boet snart efter kläckningen för att följa och matas av föräldrarna.
Vattenrallen är allätare. Födan består av insekter, kräftdjur, snäckor, maskar, små groddjur och småfisk, men även av frön och gröna växtdelar. Vintertid kan den bli mer rovgirig och tar då ibland sjuka eller försvagade småfåglar.
Vattenrallen ses bäst — eller snarare hörs bäst — under häckningstiden i maj och juni vid större vassbälten som Hornborgasjön, Tåkern och Hammarsjön. Ställ dig stilla vid vasskanten i skymningen och lyssna; med tålamod kan man ibland se en fågel smyga fram i vassbrynet.
Vattenrallen är svår att förväxla — den långa, röda och nedåtböjda näbben är unik bland svenska sumphöns. Andra rallar och sumphöns har korta näbbar. Se även rörhöna, som dock har en kort röd näbb med gul spets och simmar öppet.
Varför hörs vattenrallen oftare än ses? Den lever dolt i tät vass och är skygg. Grisliknande skrik hörs lättast i skymning och natt.
Var ser jag vattenrall? Större vassbälten Hornborgasjön, Tåkern, Hammarsjön — stå tyst i skymning vid vassruggens kant.
Övervintrar arten i Sverige? Ja, i små antal där öppet vatten finns. Känslig för isvintrar.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se vattenrall på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten vattenrall följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.