Kornknarren (Crex crex) är ängens osynliga knarrare — hanens rytmiska "krek-krek"-rop nattetid avslöjar honom, men fågeln själv ses nästan aldrig.
Sårbar (VU). Häckar i slåtterängar, extensiv åkerkant, högvuxna gräsmarker. Långdistansflyttare till södra Afrika. Fakta, bilder och läten om Kornknarr.
Egenskap Värde ------ Längd 27–30 cm Vingspann 42–53 cm Vikt 130–210 g Bestånd i Sverige ca 1 600 reproduktiva individer (2025) Rödlistning (SE) EN – Starkt hotad Global status (IUCN) LC – Livskraftig Häckningsperiod Maj–juli Ägg per kull 6–14, oftast 8–12
Slug: /art/kornknarr · Kategori: Rallar
Kornknarren (Crex crex) är ängens osynliga knarrare — hanens rytmiska "krek-krek"-rop nattetid avslöjar honom, men fågeln själv ses nästan aldrig. Sedan 2025 klassas arten som starkt hotad (EN) på den svenska rödlistan, med ett bestånd på omkring 1 600 reproduktiva individer enligt SLU Artdatabankens rödlista 2025.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 27–30 cm |
| Vingspann | 42–53 cm |
| Vikt | 130–210 g |
| Bestånd i Sverige | ca 1 600 reproduktiva individer (2025) |
| Rödlistning (SE) | EN – Starkt hotad |
| Global status (IUCN) | LC – Livskraftig |
| Häckningsperiod | Maj–juli |
| Ägg per kull | 6–14, oftast 8–12 |
Kornknarren är en medelstor rall med sandfärgad till gråbrun ovansida, tätt tecknad med svarta fläckar. Vingarna har iögonfallande kastanjeröda partier som syns tydligt om fågeln tvingas upp i en kort, säckig flykt — då är de diagnostiska för arten. Undersidan är grå med rostfärgade och vita tvärstreck på kroppssidan och undergumpen. Ansiktssidorna och en strimma över ögat är blågrå, näbben är kraftig och benen ljusgrå; i flykten hänger de förhållandevis långa benen ned. Hane och hona är lika i dräkt, och juveniler liknar de vuxna. Som dununge är kornknarren, liksom alla rallar, svart.
Arten delas inte upp i underarter, men individer från de östra delarna av utbredningsområdet tenderar att vara något ljusare. Källa: Wikipedia.
Hanens revirläte är ett hårt, rytmiskt och raspigt "krek-krek" som upprepas i långa, monotona serier — framför allt under natten och i gryningen. Lätet hörs på långt håll och har gett arten dess vetenskapliga namn Crex crex, ett onomatopoetiskt namn som efterliknar ljudet. Den ropande hanen är notoriskt svår att lokalisera eftersom han vrider huvudet åt olika håll medan han ropar, vilket gör att ljudet tycks flytta sig för lyssnaren.
Lätet är så distinkt att det sällan förväxlas med någon annan svensk arts läte. Inspelningar finns på xeno-canto.
Kornknarren häckar i södra och mellersta Sverige, med tyngdpunkt på Öland, Gotland och jordbruksbygder med kvarvarande slåtterängar och extensivt brukad mark. Antalet sjungande hanar som räknas varje sommar brukar anges till i storleksordningen 500–1 500, men siffran varierar kraftigt mellan åren eftersom kornknarren ofta byter häckningsplats mellan säsonger.
Sedan 2025 klassas arten som starkt hotad (EN) på den svenska rödlistan — en skärpning jämfört med föregående bedömning (nära hotad, NT, 2020). Bedömningen bygger dels på en liten population (omkring 1 600 reproduktiva individer), dels på en pågående, kraftig minskning: fastlandsbeståndet mer än halverades 2012–2023 medan Gotland minskade med drygt 30 procent under samma period, en sammantagen nedgång på ungefär 45 procent på tolv år, enligt SLU Artdatabanken (bekräftat av Wikipedia).
Globalt bedöms arten fortfarande som livskraftig (LC) av IUCN, tack vare stora och relativt stabila populationer i Ryssland och Kazakstan som balanserar minskningarna i västra Europa, enligt Wikipedia.
Källa: Wikipedia.
Kornknarrens läte är så distinkt — hårt, rytmiskt och mekaniskt — att det sällan förväxlas med någon annan svensk arts sång. Själva fågeln ses däremot mycket sällan, och den som bara hör ett okänt läte i mörkret på fuktäng eller vid vass kan behöva skilja den från andra svårsedda, nattaktiva mark- och våtmarksfåglar:
| Art | Skillnad |
|---|---|
| Vattenrall | Grisliknande, stigande skri och ett knackande "kipp-kipp" — mjukare och mer varierat än kornknarrens jämna "krek-krek". Lever tätt bundet till vass och vatten, inte torr gräsmark. |
| Rördrom | Djupt, dovt tutande läte som bär flera kilometer — helt annan klangfärg, mycket lägre och glesare än kornknarrens raspiga serier. Håller till i vass, inte på äng. |
| Vaktel | Klingande, trestavigt "kvick-me-kvick" i skymning på öppen åkermark — ljusare och mer melodiskt än kornknarrens råa, tvåstaviga knarrande. |
Övriga svenska rallar, som vattenrall och sothöna, lever mer knutet till vatten och vass än kornknarren, som håller till på torrare gräsmark och slåtteräng.
Kornknarren upplevs nästan uteslutande genom hörseln. Den hörs bäst under sena kvällar och nätter i maj–juli på slåtterängar, tuvbeten och extensivt brukad jordbruksmark, särskilt på Öland och Gotland. Arten är en långdistansflyttare som övervintrar i södra Afrika.
Var hörs kornknarren? Slåtterängar och tuvbeten på Gotland, Öland och i Mellansverige — kvällar och nätter maj–juli.
Hur låter kornknarr? Ett hårt, rytmiskt "krek-krek" som upprepas i långa serier, framför allt nattetid. Lyssna på xeno-canto.
Varför är den hotad i Sverige? Intensifierat jordbruk och tidig, maskinell slåtter som förstör bon och dödar kullar är de främsta orsakerna. Sedan 2025 klassas kornknarren som starkt hotad (EN) på den svenska rödlistan efter en nedgång på ungefär 45 procent på tolv år. Globalt bedöms arten fortsatt som livskraftig (LC) av IUCN.
Hur många kornknarrar finns det i Sverige? Antalet sjungande hanar som räknas varje sommar anges vanligen till 500–1 500, men varierar kraftigt mellan år. Enligt Rödlista 2025 uppskattas det svenska beståndet till omkring 1 600 reproduktiva individer totalt.
Syns kornknarren någonsin? Sällan — den lever dolt och springer hellre än flyger när den störs. Bäst chans är vid sen kvälls- eller gryningsskymning vid en slåtteräng, då den ibland korsar en öppen gångstig.
Var i Sverige finns flest kornknarrar? Öland och Gotland samt jordbruksbygder i Mellansverige har landets starkaste bestånd, tack vare kvarvarande slåtterängar och extensivt brukad mark.
Senast uppdaterad: 2026-08-06.
Källor:
Du kan se kornknarr på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för kornknarr bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.
I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.