Andra kullen — fåglarna som hinner häcka två gånger på en svensk sommar

Hur många kullar får fåglar? Frågan har inget enda svar. Antalet kullar är inte en fast egenskap hos arten utan ett resultat av hur lång häckningssäsongen är där fågeln häckar, hur mycket föda som finns och hur det går med den första kullen. Det förklarar varför två skådare kan ha helt olika bild av samma vanliga trädgårdsfågel.

Kort svar: hur många kullar får fåglar? En till tre eller fler, beroende på art och förutsättningar

Många småfåglar får bara en kull per säsong, men flera vanliga arter tar regelmässigt två eller fler. Koltrasten är ett exempel: enligt svenska Wikipedia börjar de flesta par en andra häckning om den första lyckas, och i stadsområden och låglänta trakter blir det ofta en tredje. Ringduvan lägger bara två ägg åt gången och kompenserar med antalet försök, utspridda över ett långt häckningsfönster.

Räkningen kompliceras av att många rapporterade "andra kullar" i själva verket är omlagda första kullar. Den skillnaden avgör hur du ska tolka det du ser i juli, och den går vi igenom längre ned.

Tid är begränsningen: så lång tid tar en koltrasthäckning

En häckning kostar tid. Enligt svenska Wikipedia lägger koltrasthonan det första ägget ungefär två dagar efter att boet är klart, och ruvningen, från första ägget till att de sista ungarna kläcks, varar 12–15 dagar. I naturliga miljöer börjar honan sällan lägga före mitten av mars och efter början av juli. Samma källa anger att en framgångsrik uppfödning av tre kullar, från bobygge till att den tredje kullen flugit ut, omfattar minst 99–104 dagar.

Det är räkneexemplet bakom allt detta. En kullserie på tre häckningar tar ungefär hundra dagar, och hela fönstret mellan tidigaste och senaste äggläggning är bara något längre. Därför passar tre kullar bara ett gynnsamt år och en lång säsong, medan en kort säsong ger utrymme för färre. Hur startdatumet förskjuts i landet beskrivs närmare i texten om häckningens tidsperioder.

Taltrasten visar mönstret tydligt. Enligt svenska Wikipedia är två eller tre kullar på ett år normalt, men i den norra delen av utbredningsområdet föds ibland bara en.

Tabellen återger vad källorna anger för arternas utbredningsområden, inte ett facit för enskilda svenska landsdelar. Ett kallt och blött försommarväder kan radera den andra kullen, och en varm vår kan förlänga säsongen. En bredare översikt över när olika arter startar sin häckning finns i vår kalender över häckningstider.

Omläggning är inte en andra kull — så skiljer du dem åt

En omläggning (kompensationshäckning) är ett nytt försök efter att den första häckningen gått förlorad, till exempel genom att boet plundrats. En andra kull är en ny häckning efter en lyckad första. Enligt svenska Wikipedia kan törnskatan lägga om fram till juli om en kull förloras, men den tar bara en häckning per säsong. Wallander och Andersson (2003) beskriver att omläggningar var vanliga hos större strandpipare.

Att en art bygger nytt bo i juni betyder alltså inte att den är dubbelhäckare. Hur en enskild häckning ser ut från parbildning till utflygning gås igenom i texten om fåglarnas parningsdans och häckning.

Det avgörande fälttecknet är inte boet utan ungarna. Ser du tiggande ungfåglar i buskaget samtidigt som en förälder bär bomaterial talar det för en andra kull. Ser du bobygge men inga ungar i närheten, och du vet att ett bo fanns på platsen för en vecka sedan, talar det för en omläggning. Reservationen är att ungfåglar från grannparet rör sig fritt över revirgränserna, så det är mönstret över några dagar som avgör, inte en enstaka observation.

Dubbelhäckning i praktiken — arterna som ofta tar två eller fler kullar

Några av våra vanligaste arter tar en andra kull som regel snarare än som undantag: koltrast, taltrast, gärdsmyg och ringduva. Gemensamt för dem är att de kan börja tidigt och att de har tillgång till föda under en stor del av sommaren.

Koltrasten är skolexemplet. Enligt svenska Wikipedia kan vinterreviren bli häckningsrevir i slutet av februari eller i mars, och i städer sker det ofta tidigare. Under häckningstiden lever koltrasten i stor utsträckning på animalisk föda, främst daggmask, och från mitten av maj äter den även frukt. Den andra häckningen sker enligt samma källa ofta i samma bo som den första om den lyckades. Häckningsförloppet i detalj finns i vår genomgång av koltrastens häckning.

Taltrasten följer samma mönster, med två eller tre kullar som normalt i södra delen av utbredningsområdet och en enda kull ibland i norr.

Gärdsmygen är ett specialfall. Hanen bygger enligt svenska Wikipedia i början av häckningsperioden flera bon, upp till sex eller sju, och arten är mycket polygam, vilket är ovanligt bland tättingar. Hanen har oftast två eller tre honor, i några observationer upp till fyra ruvande honor i sitt revir. Arten lägger också ofta mer än en kull. En och samma hane kan därför ha ungar i olika åldrar på flera platser, så att det utifrån ser ut som en enda snabb serie kullar.

Ringduvan håller på längre än de flesta av våra vanliga trädgårdsfåglar. Enligt svenska Wikipedia ligger normal äggläggning mellan 21 april och 18 juni, men det finns dokumenterade fall från så tidigt som 20 mars och ända till 21 augusti. Normalt består kullen av två ägg. Båda föräldrarna ruvar i 15–19 dagar, och ungarna lämnar vanligen boet efter tre till fyra veckor. Ofta blir det minst två kullar, ibland upp till fem, och antalet beror främst på födotillgången. Liksom de flesta duvor matar ringduvan sina ungar den första tiden med duvmjölk, en mycket näringsrik vätska från krävkörteln, och det gör att den inte är lika beroende av insekterna som många småfåglar.

Talgoxen och staren räknas ofta hit, men bilden är sammansatt. Svenska Wikipedia anger att talgoxen de flesta år föder upp två kullar, att kullarna vid andrahäckningar tenderar att vara mindre och att ungarna från andrakullar har svagare immunförsvar och sämre överlevnad. Artsidan för talgoxe här på Fågelkartan anger i stället en kull som det vanliga i Sverige, och vi har inte hittat någon källa som skiljer mellan landsdelar. Staren har enligt svenska Wikipedia sällan äkta andrahäckningar, förmodligen under tio procent. Talgoxens häckning steg för steg finns i vår genomgång av talgoxens häckning.

Arterna som stannar vid en kull, och varför

Tre grupper faller bort av olika skäl.

De långsamma. Örnar, ugglor och andra stora fåglar har lång ruvnings- och ungtid. Kungsörnen ruvar enligt svenska Wikipedia i 40–45 dagar, och då återstår tiden som ungarna är i och runt boet. Pärlugglan häckar enligt samma källa nästan uteslutande en gång per år, men om häckningen misslyckas tidigt kan en andra kull läggas. Hos pärlugglan förekommer också att honan, när det finns gott om föda, lämnar den kläckta kullen åt hanen och lägger en ny kull på annan plats. Jordugglan lägger vanligen en kull, men satellitmärkning har enligt svenska Wikipedia visat att honan ett år med gott om föda kan överge ungarna åt hanens vård och häcka en gång till med en annan hane. Det syns alltså inte som två kullar hos samma par, men som två häckningar för samma hona.

De sena långflyttarna. Arter som häckar sent har ett kort fönster. Rosenfinken har enligt svenska Wikipedia en kort häckningstid som infaller i juni i Sverige, och törnskatan tar bara en häckning per säsong. För dem är det flyttschemat som begränsar, inte antalet dagar som ljuset räcker.

De som lägger om i stället. Vadare lägger ofta om efter förlust. Större strandpipare är ett dokumenterat exempel: i en studie vid tre lokaler i sydvästra Sverige, följda under fem säsonger, var omläggningar vanliga och många par lade en ny kull efter att ha fått ut ungar ur den första. Äggläggningen sträckte sig där över tre månader, betydligt längre än hos regionens övriga vadare (Wallander & Andersson 2003).

Fälttecken: hanen matar medan honan lägger nytt

Den tydligaste signalen på att en andra kull pågår är en arbetsfördelning som uppstår i just det läget. Enligt svenska Wikipedia tar koltrasthanen över arbetet med att mata ungarna om honan skulle försvinna, och han matar ungarna i övrigt själv när honan går vidare. Gå inte på att en hona saknas i juni som bevis, men ser du en koltrasthane med näbben full av mask följd av pipande ungfåglar och ett nytt bo i samma revir, så pekar det på en andra häckning.

Två saker att titta efter utöver arbetsfördelningen:

• Ny bobyggnad i juni eller juli. En fågel med grässtrå eller mossa i näbben efter midsommar är antingen en omläggning eller en andra kull.
• Ungar i två åldrar samtidigt. Utflugna ungar från den första kullen och tiggljud från ett bo i samma revir.

De utflugna ungarna är inte övergivna ens när de sitter ensamma och ser hjälplösa ut. Hur du ska tolka dem, och låta bli att "rädda" dem, beskrivs i vår text om fågelungar i juni.

Sången under säsongen

Vad som i övrigt händer i fält under månaden finns i månadsguiden för juni, och hela sångsäsongens gång i texten om när fåglarna slutar sjunga. Arter som lägger ny kull har fortsatt anledning att hävda revir, medan de som är klara med sin enda kull tystnar tidigare. Hur snabbt det går varierar från art till art.

Andra kullen i juli — vad den betyder för när häckningssäsongen tar slut

Häckningssäsongen slutar inte när sången tystnar. Enligt svenska Wikipedia kan ringduvan lägga ägg ända till 21 augusti, och en framgångsrik koltrastkull kan flyga ut i juli efter en äggläggning som sällan sker senare än början av juli. Praktiskt betyder det att du bör vara försiktig med klippning och fällning långt in på sommaren.

Häckklippning och trädfällning bör vänta tills du kontrollerat att inget bo är i bruk. Vilka datum som gäller och vad lagen säger går vi igenom i texten om häckningssäsong, häckklippning och trädfällning. Fågelholkar kan rensas efter säsongen, och juli är för den som skådar ingen död månad utan en period då familjegrupper rör sig öppet, sammanfattad i månadsguiden för juli.

FAQ

Hur många kullar får en koltrast per år? De flesta par börjar en andra häckning om den första lyckas, enligt svenska Wikipedia, och i stadsområden och låglänta trakter blir det ofta en tredje. Hur många som hinns med beror på hur tidigt säsongen börjar och hur länge den varar.

Är en andra kull mindre än den första? Det gäller åtminstone hos talgoxen, där svenska Wikipedia anger att kullarna vid andrahäckningar tenderar att vara mindre. Hos koltrasten anges att sista kullen ofta bara har tre ägg, mot normalt fyra till fem.

Hur vet jag om det är en omläggning eller en riktig andra kull? Titta efter utflugna ungar. Finns det tiggande ungfåglar i reviret samtidigt som ett nytt bo byggs talar det för en andra kull. Byggs ett nytt bo utan att några ungar syns, kort efter att ett bo på platsen försvunnit, talar det för en omläggning.

Häckar talgoxen två gånger i Sverige? Källorna skiljer sig: svenska Wikipedia anger att de flesta par får två kullar de flesta år, medan artsidan på Fågelkartan anger en kull som det vanliga i Sverige. Se artsidan för talgoxe.

Vad avgör om ett par försöker med en andra kull? Hur tidigt den första kullen lyckades och hur mycket föda som finns kvar i reviret. Det är vår bedömning och inte en uppgift ur någon enskild källa, men det stämmer med att ringduvans antal kullar enligt svenska Wikipedia beror främst på födotillgången.

Varför kan ringduvan häcka så mycket senare än andra arter? Ungarna matas den första tiden med duvmjölk, en näringsrik vätska från krävkörteln, och dessutom lägger ringduvan äggen över ett mycket långt fönster, från mars till augusti enligt dokumenterade fall.

Källor

• Svenska Wikipedia (2026). Koltrast, taltrast, gärdsmyg, ringduva, talgoxe, stare, kungsörn, pärluggla, jorduggla, rosenfink och törnskata. Kullantal, äggläggningstider, ruvning och häckningsbeteende. sv.wikipedia.org
• Wallander, J. & Andersson, M. (2003). Reproductive tactics of the ringed plover Charadrius hiaticula. Journal of Avian Biology 34(3): 259-266. doi:10.1034/j.1600-048x.2003.03109.x

Mer från bloggen (Häckning)

• Får man klippa häck under häckningstid? Datum för häck och trädfällning
• Korsnäbben som lägger ägg i januari — Sveriges egentliga vinterhäckare
• Blåmesens häckning — holk, ägg och ungarnas tre veckor
• Talgoxe: Allt om häckning, bo och ungskötsel
• Koltrast: Allt om häckning, bo och ungskötsel

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.