Fågelinfluensan i Sverige — om du hittar döda fåglar

Fågelkartan · publicerad 2026-05-18 · uppdaterad 2026-10-14 · 9 min läsning

Fågelinfluensan i Sverige — om du hittar döda fåglar

Fågelinfluensa i Sverige: hur smittan sprids, vilka arter som drabbas och vad du ska göra om du hittar döda fåglar. Praktisk guide för fågelintresserade.

Om du hittar döda eller sjuka fåglar är det inget skäl till panik, men det finns saker du bör veta och försiktighetsåtgärder att vidta. Den här guiden förklarar hur smittan sprids, vilka arter som drabbas mest, vad du ska göra vid fynd av döda fåglar, och hur risken för människor ser ut. Den ersätter inte myndigheternas aktuella råd — vid utbrott är det Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Jordbruksverket som ger gällande rekommendationer. Enligt Jordbruksverket fanns i september 2026 …

Fågelinfluensa är en virussjukdom som med jämna mellanrum drabbar svenska fåglar, ibland i stor omfattning. Den orsakas av influensavirus av typ A, och de varianter som ger upphov till stora utbrott betecknas högpatogen aviär influensa, ofta förkortad HPAI. Virustypen H5N1 av klad 2.3.3.4b har förekommit i Sverige sedan 2020, och SVA beskriver spridningen av den som mer omfattande än något tidigare (SVA).

Om du hittar döda eller sjuka fåglar är det inget skäl till panik, men det finns saker du bör veta och försiktighetsåtgärder att vidta. Den här guiden förklarar hur smittan sprids, vilka arter som drabbas mest, vad du ska göra vid fynd av döda fåglar, och hur risken för människor ser ut. Den ersätter inte myndigheternas aktuella råd — vid utbrott är det Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Jordbruksverket som ger gällande rekommendationer. Enligt Jordbruksverket fanns i september 2026 inga pågående utbrott i Sverige, men läget kan ändras snabbt.

Hur fågelinfluensa sprids

Influensavirus cirkulerar naturligt bland vilda fåglar. SVA skriver att änder kan vara symtomlösa smittbärare, medan hönsfåglar som fasaner blir allvarligt sjuka. Problem uppstår när virusvarianterna är högpatogena och kan ge hög dödlighet.

Smittan sprids genom direkt och indirekt kontakt. Virus utsöndras i träck och kan överleva länge i vatten, så en damm där smittade fåglar vistas kan smitta andra som besöker den. Enligt SVA har H5N1 spridits globalt med vattenlevande flyttfåglar.

Tidigare sågs fågelinfluensa främst som ett vinterproblem kopplat till flyttande sjöfågel. SVA rapporterar dock massdödlighet bland vilda fåglar i Sverige under bland annat sommaren 2022 och våren och sommaren 2023, och hög dödlighet bland fåglar som häckar i kolonier. Det har gjort situationen svårare att förutse.

Vilka arter drabbas

SVA anger att samtliga fågelarter antas vara mottagliga, men bland vilda fåglar har gäss och svanar drabbats av hög dödlighet, till exempel vintern 2020–2021. I SVA:s lägesbild för säsongen 2021/22 var gäss, svanar, trutar och ormvråk vanligast bland de vilda fåglar där viruset påvisades. Stora ansamlingar av fåglar, i häckningskolonier, på rastplatser och i vinterflockar, ger goda förutsättningar för snabb smittspridning.

Även rovfåglar och kråkfåglar drabbas. I SVA:s lägesbild för 2021/22 fanns bland annat havsörn, ormvråk, duvhök, kaja och skata bland de fåglar där viruset påvisades. Pilgrimsfalkens bestånd har enligt Artdatabanken minskat sedan 2021 till stor del på grund av fågelinfluensa. Att rovfåglar och asätare smittas av att äta sjuka och döda fåglar är en rimlig förklaring, men SVA:s sidor anger inte vilka vägar som är vanligast.

Små trädgårdsfåglar som mesar, finkar och koltrastar fanns inte bland fynden i den lägesbilden. Om du hittar en enstaka död småfågel vid fågelbordet har det därför oftast andra orsaker.

Vad du ska göra om du hittar döda fåglar

Den första regeln är enkel: rör inte döda vilda fåglar utan handskar och tvätta händerna efteråt, enligt Jordbruksverket.

Hittar du en enstaka död fågel — en koltrast under ett fönster, en småfågel i trädgården — är det sällan tecken på fågelinfluensa, utan har oftast vardagliga orsaker som kollisioner eller rovdjur. SVA nämner att en död fågel på olämplig plats kan grävas ned så att andra djur inte kommer åt den, läggas i dubbla knutna plastpåsar i hushållsavfallet eller hämtas av kommunen. Använd handskar eller en plastpåse som du vänder ut och in över handen, och tvätta händerna noga efteråt.

Annorlunda blir det vid större fynd. Hittar du flera döda fåglar på samma plats, döda sjöfåglar eller rovfåglar, eller fåglar med tydliga sjukdomstecken bör du inte själv hantera dem. SVA ber allmänheten rapportera fynd av sjuka eller döda vilda fåglar på rapporteravilt.sva.se, och kontaktar dig om fågeln ska tas in för provtagning. Anteckna plats, antal och datum. Håll hundar borta från fynden.

Myndigheterna uppdaterar sina råd löpande, så kontrollera alltid vad som gäller just nu hos SVA och Jordbruksverket innan du agerar.

Tänk också på var du gör fyndet. Döda fåglar vid en sjöfågelkoloni, en strand eller en damm där änder och gäss samlas väger tyngre som varningssignal än en enstaka fågel i en villaträdgård. Notera om de döda fåglarna tillhör samma art eller artgrupp. Ju mer exakt information du kan lämna — art, antal, plats och datum — desto mer användbart blir fyndet för den som ska bedöma situationen. Att i förbifarten fotografera fynden på avstånd kan också vara värdefullt, så länge du inte rör fåglarna.

Sjukdomstecken hos levande fåglar

Ibland är det inte döda utan tydligt sjuka fåglar man stöter på. Enligt SVA är dödlighet, nedsatt allmäntillstånd och symtom från nervsystemet vanliga hos drabbade vilda fåglar. En fågel med nervsymtom kan till exempel sakna balans, hålla huvudet snett eller vara oförmögen att flyga eller resa sig, och den kan verka apatisk.

Det är dock viktigt att veta att dessa symtom inte är unika för fågelinfluensa. En fågel som verkar matt kan vara utsvulten, skadad efter en kollision eller drabbad av en annan sjukdom. En enstaka hängig småfågel vid fågelbordet behöver inte alls betyda fågelinfluensa. Det är mönstret som är avgörande: flera sjuka eller döda fåglar på samma plats, eller drabbade sjöfåglar och rovfåglar, är det som motiverar att fyndet rapporteras.

SVA:s råd är att inte försöka ta hand om en sjuk fågel själv, utan lämna den där den finns och rapportera fyndet. Generella råd om hur man hanterar skadade fåglar finns i bloggen om vad du gör när du hittat en skadad fågel.

Risken för människor och husdjur

Risken för att människor ska smittas av fågelinfluensa beskrivs av SVA som låg, och Jordbruksverket skriver att smitta hos människor är mycket ovanligt och att ingen människa hittills smittats i Sverige. Enligt SVA sker smitta oftast vid nära och långvarig kontakt med infekterade fåglar eller kraftigt förorenad miljö. Om du får influensaliknande symtom efter kontakt med sjuka eller döda fåglar bör du kontakta sjukvården och berätta om kontakten.

För en vanlig fågelintresserad som följer enkla försiktighetsåtgärder är risken liten. SVA skriver att hundar inte bör äta sjuka eller döda fåglar och att katter bör hållas borta från döda fåglar. Där många fåglar dör rekommenderas att hundar hålls kopplade.

Fågelmatning och fågelbad under utbrott

En vanlig fråga under utbrott är om man bör fortsätta mata fåglar. Jordbruksverket råder till att inte mata vilda fåglar nära anläggningar med tamfåglar. För vanlig matning av trädgårdsfåglar finns inget generellt förbud, men följ alltid de aktuella råden. God hygien är alltid klok: rengör fågelbord och matare regelbundet och se till att foder inte blir liggande och fuktigt.

Fågelbad och vattenskålar förtjänar särskild uppmärksamhet eftersom virus kan överleva länge i vatten. Byt vatten ofta och rengör badet. Generella råd om matning finns i bloggen om att mata fåglar på vintern, och om fågelbad i bloggen om fågelbad.

Att rapportera observationer av sjuka och döda fåglar bidrar dessutom till övervakningen. Genom att rapportera fynd hjälper fågelintresserade myndigheterna att följa hur utbrott utvecklas — se bloggen om att rapportera fynd i Artportalen.

FAQ

Vad ska jag göra om jag hittar en död fågel? En enstaka död småfågel har oftast vardagliga orsaker och kan avlägsnas med handskar eller en plastpåse vänd ut och in. Tvätta händerna efteråt. Hittar du flera döda fåglar, döda sjöfåglar eller döda rovfåglar bör du inte hantera dem själv utan rapportera fyndet på rapporteravilt.sva.se.

Kan människor få fågelinfluensa? Risken bedöms som låg. Enligt Jordbruksverket är smitta hos människor mycket ovanligt, och ingen människa har hittills smittats i Sverige. Enkla försiktighetsåtgärder gör risken liten.

Vilka fåglar drabbas mest av fågelinfluensa? Bland vilda fåglar har gäss och svanar drabbats av hög dödlighet, och fåglar som häckar i kolonier har drabbats hårt. Även rovfåglar som havsörn och ormvråk samt kråkfåglar har påvisats med viruset. Små trädgårdsfåglar fanns inte bland fynden i SVA:s lägesbild för 2021/22.

Ska jag sluta mata fåglar vid fågelinfluensa? Det finns inget generellt förbud, men Jordbruksverket råder till att inte mata vilda fåglar nära anläggningar med tamfåglar. Håll god hygien: rengör matare och fågelbord regelbundet och byt vatten ofta. Följ alltid myndigheternas aktuella råd.

Hur sprids fågelinfluensa? Virus utsöndras i träck och kan överleva länge i vatten, och vilda fåglar kan smitta tamfjäderfä direkt eller indirekt. Änder kan vara symtomlösa smittbärare. Enligt SVA har H5N1 spridits globalt med vattenlevande flyttfåglar.

Källor

Mer från bloggen (Fågelkunskap)

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.