Morkullans läte — knorrandet i skymningen över skogen

Ljudet kommer ovanifrån, ungefär i trädtoppshöjd, och de flesta hör det innan de förstår att det är en fågel. Några dova, grodliknande knorr, korrr, korrr, korrr, och sedan ett vasst och ljust pssikk som skär genom skymningen. Det är morkullans läte i spelflykten, och en liten stund senare kommer samma ljud tillbaka, från samma håll, längs samma linje över skogsbrynet.

Beteendet kallas morkulledrag eller morkullsträck, och det är ett av de mest sökta oidentifierade vårljuden i svensk skog. Den här guiden går igenom hur lätet är uppbyggt, när på kvällen du ska stå ute och framför allt hur du hittar en draglinje som fungerar kväll efter kväll.

Morkullans läte: knorrande ljud och ett vasst pssikk

Draglätet består av två delar som kommer i samma ordning. Enligt Artfakta inleds det av tre till fyra dämpade knorranden och avslutas med ett kort, explosivt pissp, ungefär "oårt oårt oårt pissp".

Först knorrandet: dova, hesa stavelser som ligger lågt i tonläge och låter nästan grodlika eller som ett avlägset grymtande. Sedan, direkt efter, ett kort, vasst och mycket ljust pssikk, ett väsande nysljud högt upp i registret som känns påfallande skarpt jämfört med knorrandet.

Fågelkartans artbeskrivning för morkulla återger lätet på samma sätt. Olika skådare stavar det olika, till exempel pitt, pssikk eller pissp, men det är samma ljud. Låt inte stavningen förvirra dig. Det är kontrasten mellan djupt och skarpt som är kännetecknet.

Vad draget är: spelflykt och revirmarkering

Draget är hanens spelflykt. Svenska Wikipedia beskriver att morkullan hävdar sitt revir bland annat genom den, och att hanen i skymningen flyger fram och åter över reviret flera gånger och låter höra sitt läte. Det skiljer sig från vanlig flykt: i skogen flyger morkullan oregelbundet, med vridande och fladdrande rörelser, och när den skräms upp från marken hörs ett surrande vingljud (engelska Wikipedia).

Hanen flyger ett varv över sitt område, försvinner och kommer tillbaka längs ungefär samma sträcka. Enligt svenska Wikipedia tar ett varv ungefär tolv minuter. Räkna alltså med flera minuters väntan mellan passagerna snarare än ett exakt intervall, och tänk på att tiden kan variera från kväll till kväll.

Morkullan är polygam. Enligt svenska Wikipedia parar sig en dominant hane med flera honor i sitt revir.

Så kan lätets två delar användas i fält

Knorrandet är dämpat och hörs framför allt när fågeln passerar nära. Pssikket är det som bär längre och som lättast går att peka ut riktningen på. Det ger dig ett enkelt hjälpmedel i fält: hör du bara pssikket är fågeln sannolikt en bit bort, och då kan du förflytta dig mot ljudet. Hör du knorrandet också har fågeln passerat nära, ofta rakt över dig, och då står du på eller nära linjen. Det är en tumregel från fältarbete och inte en mätning, men den fungerar som en snabb fingervisning.

Rätt tid på kvällen: kring och efter solnedgången

Draget hör skymningen till. Svenska Wikipedia säger att spelflykten sker i skymningen, och engelska Wikipedia anger att den pågår från april till juni. Fönstret styrs av ljusnivån, inte av klockan. Planera därför passet efter solnedgången och stanna hellre en timme för länge än för kort. Ett morgondrag förekommer också, i den ljusnande gryningen, men kvällspasset är oftast det enklaste att lyckas med.

Eftersom solnedgången flyttar sig snabbt under våren måste du räkna om tiden inför varje pass. Ungefärliga solnedgångstider för Mellansverige (beräknade för Örebro, sommartid):

I Norrland ligger tiderna senare, i Skåne tidigare under sommaren. Kolla solnedgången för din ort samma dag, var på plats i god tid och stanna kvar in i den djupare skymningen.

Ett praktiskt tips är att välja en lugn kväll. Hård vind är dålig för alla ljudspaningar, eftersom vindbruset i lövverket lätt dränker svaga ljud som knorrandet. Mer om hur ljus och dygnsrytm styr skådandet finns i bästa tid på dagen för fågelskådning.

Så hittar du en draglinje: skogsbryn, gläntor och skogsvägar

Morkullorna återvänder gärna till samma platser. Svenska Wikipedia nämner att jägare länge har utnyttjat just detta, eftersom fåglarna passerar samma plats flera gånger under spelet. Hittar du en passage har du alltså god chans att möta den igen.

Engelska Wikipedia beskriver att ett morkullerevir behöver både torra, varma viloplatser, fuktiga områden att söka föda på och öppningar att flyga genom. I större skogar är breda stråk och små gläntor viktiga. Det pekar mot några typer av platser där du kan leta:

• Skogsbryn mot åker, hygge eller myr
• Gamla skogsvägar och kraftledningsgator som skär genom sluten skog
• Hyggeskanter, särskilt yngre hyggen
• Gläntor och små mossar inne i blandskog
• Bäckdråg och fuktstråk med al och björk

Artfakta anger att morkullan häckar i fuktig barr- och lövskog, så leta efter fuktig, mullrik mark i närheten av öppningarna. Torr, sluten granskog utan öppningar är sällan bra.

Välj en punkt där två sådana kanter möts, till exempel ett hyggehörn, en vägkorsning i skogen eller en glänta där en traktorväg mynnar i ett bryn. Ställ dig med öppen himmel åt minst två håll och gärna ljus västerhimmel att se konturen mot, och stå still en dryg halvtimme. Hörs inget första kvällen kan du flytta dig en bit längs samma kant nästa gång i stället för att byta skog.

När du väl har hört ett drag: notera varifrån ljudet kom och åt vilket håll det försvann. Kommer nästa varv från samma håll har du hittat en linje. Ställ dig då mitt på den, inte vid sidan.

Hur draget förändras under säsongen

Morkullan är flyttfågel. Enligt svenska Wikipedia kommer den till Skåne mot slutet av mars och till mellersta Sverige i början av april, medan enstaka individer försöker övervintra i södra Sverige vissa vintrar. Engelska Wikipedia anger att spelflykten pågår från april till juni.

April ger de första dragen. Skogen är ännu genomsiktlig och fågeln syns ofta bättre mot himlen än senare på säsongen.

Maj och början av juni är den period då de flesta skådare har bäst chans att höra draget, eftersom fåglarna har kommit på plats och kvällarna är lugna och milda. Vill du kombinera draget med fler vårarter passar samma kvällar bra ihop med fåglar i maj.

Juni förskjuter passet sent, till efter klockan tio på kvällen i mellersta Sverige. Då ligger morkulledraget i praktiken i samma pass som nattsångarna, och en juninatt kan börja med morkulla i skymningen och fortsätta med andra arter. Se nattfågelskådning i juni för fortsättningen på kvällen.

Juli är en månad då morkullan sällan syns eller hörs, och draget är i regel över. Sommarjakt på sträckande morkulla har varit förbjuden i Sverige sedan mitten av 1990-talet (svenska Wikipedia).

Faktaruta: morkulla i siffror

Mått och häckningsdata nedan följer Artfakta och svenska Wikipedia. Beståndssiffran är den svenska uppskattningen från Sveriges fåglar 2022.

Bestånd och trend: Sveriges fåglar 2022 anger en förändring på minus 7 procent över tjugo år och minus 14 procent över tio år. Ingen av förändringarna är statistiskt säkerställd, och Artfakta bedömer att det mesta tyder på ett stabilt bestånd.

En anatomisk detalj förklarar en del av beteendet. Ögonen sitter högt och långt bak på huvudet, vilket ger ett lika stort synfält rakt bakåt som rakt framåt (Artfakta). Det är praktiskt för en fågel som söker föda med näbben i marken.

Andra kvällsljud i samma skog: nattskärra och enkelbeckasin

Står du ute i skymningen i maj eller juni hör du sällan bara morkulla.

Nattskärra hörs i den djupare skymningen. Enligt Artfakta avslöjar arten sig oftast genom sin vittljudande, surrande sång, som kan höras upp till ett par kilometer. Nattskärran anländer till Sverige i slutet av maj eller början av juni. Sången framförs enligt svenska Wikipedia i timtal nästan utan paus i skymningen och på natten. Hörs surret från en tallhed och draget från ett fuktigare bryn intill har du två arter på samma pass.

Tjäder hörs i skymningen med ett rapande läte innan tuppen slagit sig till ro för natten (svenska Wikipedia).

Enkelbeckasin hörs vid samma tid på kvällen men över öppen våtmark. Dess revirläte utförs enligt svenska Wikipedia oftast i skymning och nattetid och är ett brummande ljud som uppstår när de yttre stjärtpennorna vibrerar i vinddraget under en störtdykning. Ibland har det beskrivits som bräkande. Det är alltså ett helt annat ljud än morkullans knorr och pssikk. Fler lätesexempel finns i artikeln om svårplacerade läten.

Lokaler där biotopen talar för drag

Morkullan är så vanlig och så spridd att det närmaste skogsbrynet ofta räcker. Men två lokaler på Fågelkartan har terräng som kan passa, om du vill kombinera kvällen med annat skådande.

Åkulla bokskog i Halland är ett naturreservat med gammal bokskog mellan Varberg och Falkenberg. Lokalsidan lyfter spillkråka, svartvit flugsnappare och orre, och reservatets vandringsleder ger fri himmel uppåt utan att du behöver stå på ett kalhygge.

Store Mosse i Jönköpings län är södra Sveriges största myrsystem, med kanten mellan myrmark och skog. Lokalens artlista bygger i första hand på dagskådning, med trana, storspov och ljungpipare, så skymningens arter får du leta upp själv. Brynen mot myren är en rätt sorts miljö att pröva.

Lyssna själv: inspelningar från svensk skog

Text kommer bara en bit på vägen med det här lätet. Lyssna på inspelningarna tills du kan höra kontrasten mellan de dova knorren och det vassa pssikket, och ta med dig ljudet ut.

Lyssna på inspelningar hos xeno-canto →

Ett tips när du övar: spela upp med låg volym i högtalare i stället för i lurar. Det tvingar örat att plocka fram knorrandet ur bakgrundsbruset på samma sätt som i fält.

Vanliga frågor

Vad är det för ljud som knorrar och sedan piper i skogen på kvällen? Med största sannolikhet en morkullehane i spelflykt, det vill säga morkulledraget. Lätet är några dova knorranden följda av ett vasst, ljust pissp, och det hörs i skymningen på våren.

När på kvällen ska jag stå ute för att höra morkulledraget? Var på plats i god tid före solnedgången och stanna kvar in i skymningen. Kolla solnedgången för din egen ort samma dag, eftersom den flyttar sig snabbt under våren.

Varför hör jag bara det ljusa lätet och aldrig knorrandet? Knorrandet är dämpat och hörs som regel bara på kort håll, medan pssikket når längre. Hör du bara pssikket är fågeln sannolikt en bit bort. Flytta dig mot ljudet så kommer knorren fram när linjen går närmare.

Drar morkullan på samma sträcka varje kväll? Ofta. Jägare har länge utnyttjat att morkullorna passerar samma plats flera gånger under spelet (svenska Wikipedia). Har du hört ett drag på en plats är chansen god att du hör det igen nästa kväll.

Hur skiljer jag morkulla från enkelbeckasin i skymningen? På ljudet och på miljön. Morkullan knorrar och pipar över skogsbryn och hyggen, medan enkelbeckasinens spelläte är ett brummande ljud över öppen mark. Morkullan är dessutom kraftigare, med tvärgående teckning i nacke och på huvud (Artfakta).

Kan man se morkullan dagtid? Sällan. Morkullan är nattaktiv och ligger gömd i buskar och snår på dagen (svenska Wikipedia), och dess kamouflerade dräkt gör den svår att få syn på.

Källor

• SLU Artdatabanken. Artfakta: Morkulla (Scolopax rusticola). artfakta.se/taxa/102955
• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025: Morkulla. artfakta.se/taxa/102955
• SLU Artdatabanken. Artfakta: Nattskärra, enkelbeckasin och tjäder. artfakta.se/taxa/102118, artfakta.se/taxa/102954, artfakta.se/taxa/100138
• Wirdheim, A. (red.) (2022). Sveriges fåglar 2022. BirdLife Sverige i samarbete med Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet. Tabell 1. ISBN 978-91-88124-72-2. cdn.birdlife.se
• Wikipedia (svenska). Morkulla, Enkelbeckasin, Tjäder och Nattskärra. sv.wikipedia.org/wiki/Morkulla (sekundärkälla för beskrivning av beteende och läten)
• Wikipedia (engelska). Eurasian woodcock. en.wikipedia.org/wiki/Eurasian_woodcock (sekundärkälla för beteende och habitat)
• Xeno-canto. Inspelningar av morkulla från Sverige. xeno-canto.org
• Fågelkartan. Lokalsidor för Åkulla bokskog och Store Mosse.

Mer från bloggen (Artguide)

• Koltrast: allt om en av Sveriges mest välkända trädgårdsfåglar
• 20 vanliga trädgårdsfåglar i Sverige — lär dig alla
• Vaktel i Sverige — läten, fakta och bästa platser
• Ruggning hos fåglar — fjäderbyte, eklipsdräkt och artbestämning
• Sångsvan vs knölsvan — komplett fältguide till Sveriges svanar

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.