Fågelkartan · publicerad 2026-05-23 · uppdaterad 2026-10-14 · 8 min läsning
Artsida: Ringduva
Ringduva: känn igen det femstaviga kurrandet, den vita halsfläcken och det vita vingbandet. Sveriges talrikaste duva, cirka 980 000 par.
Ringduvan (Columba palumbus) är en stor och kraftig duva, märkbart kraftigare än en vanlig tamduva.
Det djupa, femstaviga kurrandet från skogsbryn och stadsparker är ett av vårens mest välbekanta ljud. Bakom rösten sitter ringduvan, en stor, kraftigt byggd duva med ett omisskännligt vitt vingband och den vita halsfläck som gett arten dess namn. Trots att ringduvan är talrik är det förvånansvärt många som aldrig sätter rätt namn på det rosatonade bröstet de ser i trädtopparna.
Ringduvan (Columba palumbus) är en stor och kraftig duva, märkbart kraftigare än en vanlig tamduva.
Tre fältmärken gör ringduvan lätt att skilja från övriga svenska duvor:
Näbben är orangeröd med gul spets och ett ljust vax vid näsborrarna, och ögat är ljusgult hos vuxna fåglar.
Den närmaste förväxlingsarten är skogsduvan, som är mindre och saknar både vit halsfläck och vitt vingband.
Enligt Rödlista 2025 finns häckande ringduvor i skog och bebyggelse i nästan hela landet, flest i söder och betydligt färre i inre Norrland (SLU Artdatabanken 2025). Svensk Fågeltaxering beräknade beståndet till omkring 980 000 par år 2018, vilket gör ringduvan till den talrikaste av våra duvor. Som jämförelse uppskattas skogsduvan till 12 000 par, tamduvan till 80 000 par och turkduvan till 3 100 par (Wirdheim 2022).
Antalet reproduktiva individer, utbredningsområdet och förekomstarean ligger alla över gränsvärdena för rödlistning, och ringduvan räknas som bofast och reproducerande i Sverige (SLU Artdatabanken 2025). Standardrutterna räknar i genomsnitt omkring 3 970 ringduvor per år, vilket visar hur väl arten syns i svenska häckfågelinventeringar (Wirdheim 2022).
Arten har dessutom flyttat in i bebyggelsen. Den häckar i parker och villaträdgårdar där det finns tillräckligt med träd.
Sången är ringduvans mest karakteristiska kännetecken. Det är ett dovt, rytmiskt kurrande i fem stavelser som hörs från trädtopparna under häckningstiden. Lyssna gärna på inspelningar via Xeno-canto eller BirdNET för att få rytmen på plats.
När ringduvan lyfter från marken smattrar vingarna ofta högljutt. Ljudet är oftast det första som avslöjar en fågel som sitter dold i ett buskage.
Boet är en gles, platt konstruktion av kvistar i ett träd. Det är ofta så genomskinligt att äggen syns nerifrån marken. Äggen är vita, och båda föräldrarna turas om att ruva.
De flesta ringduvor lägger två ägg. Uppgifter från British Trust for Ornithology anger två ägg som det typiska (variation 1–3), en ruvningstid på 17 dagar och en tid i boet på 33–34 dagar. Samma källa visar att den första kullen i genomsnitt påbörjas omkring 30 april men att ringduvor kan häcka under stora delar av året, med en topp under sommarmånaderna, och att paret normalt får en till två kullar (BTO 2025). Uppgifterna gäller Storbritannien, men arten och häckningsbiologin är densamma hos oss.
Ungarna matas i början med duvmjölk, en proteinrik vätska som bildas i föräldrarnas krävkörtel. Ungarna är nakna och hjälplösa vid kläckningen.
Under häckningstiden gör hanen en karakteristisk spelflykt. Han stiger brant uppåt med högljudda vingsmällar och glider sedan ned med stela vingar och utbredd stjärt.
Ringduvan är växtätare. Den lever mest av spannmål, frön, bär, skott och knoppar, och på vintern är bokollon och ekollon populär föda. Den söker ofta föda i flock på öppna fält och åkrar. Den starka kopplingen till jordbrukslandskapet är en förklaring till att ringduvan länge har betraktats som skadegörare och jagats.
I Sverige är ringduvan den enda duvan med allmän jakttid, enligt jaktförordningen (1987:905). Jakttiden är 16 augusti till 31 december i större delen av landet. I Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län börjar den redan 1 augusti.
På hösten kan ringduvor sträcka i stora mängder ut över havet från Skånes sydvästra spets. Den 11 oktober 2013 räknades 223 000 ringduvor vid Nabben i Falsterbo, och dagen därpå, den 12 oktober, 227 000, vilket enligt Sveriges Radio var ett nytt dagsrekord för arten där. Sammanlagt passerade omkring 450 000 ringduvor på två dagar. Sträcket förklarades med vädret: ett högtryck gav uppklarning, kylig natt och nordlig vind efter en mild period i början av oktober (Sveriges Radio 2013). Så extrema dagar hör till undantagen, men de visar vilka mängder som kan vara i rörelse.
Enligt Rödlista 2025 är ringduvan klassad som livskraftig (LC) i Sverige, och populationen är ökande (SLU Artdatabanken 2025). Det stämmer med häckfågelövervakningen: på standardrutterna ökade ringduvan med 21 procent över 20 år och 16 procent över 10 år, och båda förändringarna är statistiskt säkerställda (Wirdheim 2022). Standardrutterna drivs av Svensk Fågeltaxering vid Lunds universitet i samarbete med BirdLife Sverige.
Ringduvan är inte en art man söker med flit. Den hittar som regel dig. I stadsparker sitter den öppet i trädtopparna, och i skogen avslöjar kurrandet var den finns. Tre praktiska tips:
Observationer rapporteras lämpligen till Artportalen, den nationella databasen för artfynd i Sverige.
Den närmaste förväxlingsrisken är skogsduvan (Columba oenas), som är betydligt ovanligare. Skogsduvan är mindre, saknar vit halsfläck och vitt vingband och har ett mer dovt, tvåstavigt läte. Ser du en duva utan vit halsfläck och utan vita vingband kan det alltså vara en skogsduva. Kontrollera i Artportalen om det finns lokala fynd.
Ringduvan präglar det svenska vårlandskapet med sitt kurrande. Den är lätt att känna igen på det vita vingbandet i flykt och den vita halsfläcken, och den ökar i antal i en tid när många fågelarter minskar. Nästa gång du hör kurrandet i parken kan du titta upp: det sitter troligen en ringduva precis ovanför dig.
Läs mer om ringduvan på artguiden för ringduva eller utforska vilka andra duvor som förekommer i Sverige.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.