Hägrar i Sverige – så känner du igen gråhäger, ägretthäger och rördrom. Kännetecken, läte och utbredning för varje hägerart med bilder och tydliga fakta.
Hägrar (familjen Ardeidae) är stora, långbenta vadande fåglar som lever vid grunda sjöar, vassbälten, åmynningar och kuster där de jagar fisk, groddjur och smådjur. De kännetecknas av lång hals, kraftig spetsig näbb och långa ben, och i flykten viks halsen ihop i en karakteristisk S-form medan benen dras rakt bakåt. I Sverige finns tre hägerarter med egen artsida: gråhäger, ägretthäger och rördrom. Gråhägern är den överlägset vanligaste och den enda häger som regelbundet ses i större delen av landet. Den är grå med vit hjässa och svart nackfjäder och står ofta orörlig i vattenbrynet. Ägretthägern är helvit och något slankare, och har på kort tid gått från sällsynt gäst till regelbunden häckfågel i södra Sverige tack vare ett varmare klimat. Rördrommen är däremot en mästare på kamouflage – den gulbruna, mörkstreckade fjäderdräkten smälter in i vassen, och arten röjs oftast bara av hanens djupa, tutande revirläte som bär flera kilometer. Hägrarna häckar oftast kolonivis, gråhäger och ägretthäger gärna högt i träd eller i tät vass, medan rördrommen bygger sitt bo dolt inne i vassbältet. Bästa tiden att se hägrar är från vår till höst vid näringsrika våtmarker och grunda vatten, till exempel Hornborgasjön och skånska sjöar, medan gråhägern kan ses året runt vid isfria vatten även på vintern.
Är du ny på sidan? Kolla in vår nybörjarguide för en steg-för-steg-introduktion till svensk fågelskådning, eller testa kunskaperna i fågelquizet. För att se vad som rapporterats senast i din region, använd utforska-sidan eller välj rätt kommun.