Två skarvar finns i Sverige: storskarv (den vanliga, stora svarta dykfågeln som häckar i kolonier vid kuster och sjöar) och toppskarv (mindre, marin, grönglänsande med upprätt tofs i häckdräkt, häckar på Bohusläns ytterhavsöar). Båda är skickliga fiskätande dykare.
Guide till skarvar i Sverige — storskarv och toppskarv. Fakta om utbredning, beteende och häckning längs svenska kuster och sjöar.
Fågelkartan samlar live-observationer från Artportalen, en redaktionellt granskad artguide över Sveriges häckande och rastande fåglar, samt lokal-, kommun- och länssidor som hjälper dig hitta produktiva skådarplatser oavsett var i landet du befinner dig. Bläddra vidare i menyn nedan eller börja med artguiden om du vill lära dig nya arter, eller med lokalöversikten om du planerar en skådarresa.
Är du ny på sidan? Kolla in vår nybörjarguide för en steg-för-steg-introduktion till svensk fågelskådning, eller testa kunskaperna i fågelquizet. För att se vad som rapporterats senast i din region, använd utforska-sidan eller välj rätt kommun.
Vanliga frågor
Varför torkar skarven sina vingar?
Skarvens fjäderdräkt är inte vattentät som hos ankor och gäss. Det gör att den kan dyka effektivare utan att trappad luft ökar flytkraften. Men det innebär också att fjädrarna blöts och att skarven måste torka dem genom att hålla ut vingarna i solen.
Hur många storskarvar finns i Sverige?
Den svenska storskarvspopulationen uppgår till ungefär 40 000–50 000 häckande par fördelade i kolonier längs kuster och vid sjöar. Populationen var nära utrotad i början av 1900-talet, återetablerades från 1940-talet och har ökat kraftigt sedan 1980-talet. Den är nu stabil eller svagt minskande.
Var häckar toppskarven i Sverige?
Toppskarven häckar på klippiga ytterhavsöar längs Bohuskusten, framför allt vid Väderöarna och angränsande skär. Den är betydligt sällsyntare än storskarven och bebor uteslutande marina miljöer.