Biätare (Merops apiaster)

Häckar i sandbranter, öppen mark med insektsrikedom. Långdistansflyttare till Afrika. Fakta, bilder och läten om Biätare.

Slug: `/art/biatare` · Kategori: Exotiska arter

Snabba fakta om biätare

Kategori: Exotiska arter
Latinskt namn: Merops apiaster
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Biätaren är en av Europas mest färgsprakande fåglar och i stort sett omöjlig att förväxla.

Fördjupa dig i biätare

Slug: /art/biatare · Kategori: Exotiska arter

Biätaren (Merops apiaster) är den färgsprakande regnbågsfågeln — turkos, gul och brun, sällsynt häckfågel som expanderar norrut med klimatet.

Om arten

Biätaren är en slank och praktfullt färgad fågel i familjen biätare (Meropidae) — en utpräglad sydlig fågelfamilj med tyngdpunkt i tropikerna. Arten häckar normalt i södra Europa, Nordafrika och västra Asien och övervintrar i tropiska Afrika; en separat population finns i södra Afrika. I takt med ett varmare klimat har biätaren expanderat norrut i Europa, och Sverige befinner sig nu vid den nordligaste utbredningsgränsen.

Kännetecken

Biätaren är en av Europas mest färgsprakande fåglar och i stort sett omöjlig att förväxla. Den mäter 27–29 cm i längd, har ett vingspann på 44–49 cm och väger 50–70 gram. Fjäderdräkten är en lysande mosaik av kastanjebrun hjässa och rygg, gyllengul strupe, turkosblå undersida och gröna vingfält, allt avgränsat av en svart ögonmask. Näbben är lång, smal och svagt nedåtböjd, och de mittersta stjärtpennorna är förlängda till spröt. I flykten är silhuetten karakteristisk med spetsiga vingar och en lätt, svalliknande glidflykt.

Läte

Biätaren avslöjar sig ofta genom lätet innan den syns — ett mjukt, klingande och rullande "prruit-prruit" som hörs från flygande fåglar och ger ett stämningsfullt intryck.

Utbredning och förekomst i Sverige

I Sverige är biätaren en mycket sällsynt men ökande häckfågel. Sedan 2000-talet har enstaka kolonier etablerats, framför allt på Öland och Gotland samt i Skåne. Det svenska beståndet rör sig om endast några få till några tiotal par och varierar mellan åren. Arten gynnas av varma, torra somrar och rik insektsförekomst, och fler kolonier väntas etablera sig om klimatutvecklingen fortsätter. Den anländer sent på våren och lämnar landet redan under sensommaren.

Häckning

Biätaren häckar kolonivis och gräver, likt backsvalan, ut en lång tunnel rakt in i en lodrät sandbrant eller jordvägg. Längst in i tunneln läggs 4–7 ägg som ruvas av båda könen. Häckande par hjälps ofta åt av så kallade bohjälpare — yngre, icke-häckande fåglar som bidrar med att mata ungarna.

Föda

Biätaren är en specialiserad insektsjägare som fångar sitt byte i luften. Den lever av flygande insekter, med tyngdpunkt på bin, getingar och humlor men även trollsländor och skalbaggar. Bytet förs tillbaka till en sittplats där fågeln slår av gadden mot grenen innan insekten sväljs. Födospecialiseringen kan ställa till bekymmer för biodlare i kolonins närhet.

Förväxlingsarter

Ingen — utseendet är unikt.

Vanliga frågor

Var ses biätare i Sverige? Kolonier Öland, Gotland, Skåne sedan 2000-talet. Expanderar norrut med klimatet.

Äter de verkligen bin? Ja — specialist på stickande insekter (bin, getingar, humlor). Biodlare brukar ha åsikt.

Kommer arten bli vanligare? Ja — klimatförändring gör sydsvenska somrar gynnsammare. Fler kolonier etableras.

Se biätare nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du biätare?

Du kan se biätare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Arten biätare följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.