Dvärguv (Otus scops)
Liten sydeuropeisk uggla, 19–21 cm, med fjädertofsar. Mycket sällsynt irrgäst i Sverige, mest i Skåne. Fakta, bilder och läten om Dvärguv.
Slug: `/art/dvarguv` · Kategori: Ugglor
Snabba fakta om dvärguv
- Kategori: Ugglor
- Latinskt namn: Otus scops
- Engelskt namn: Eurasian Scops Owl
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Tillfällig gäst — uppträder oregelbundet, ofta enstaka fynd per år.
- Fältkännetecken: Dvärguven är 19–21 cm lång med ett vingspann på 47–54 cm — något längre än sparvugglan (16–17 cm), men smalare och mer kompakt i bygget.
Fördjupa dig i dvärguv
Slug: /art/dvarguv · Kategori: Ugglor
Dvärguven är Europas minsta uggla och en ovanlig raritet i Sverige. Den häckar runt Medelhavet men påträffas ibland som irrgäst i sydliga landskap under sommarhalvåret.
Kännetecken
Dvärguven är 19–21 cm lång med ett vingspann på 47–54 cm — något längre än sparvugglan (16–17 cm), men smalare och mer kompakt i bygget. Fjäderdräkten är gråbrun med ett finmönstrat nät av svarta streck och prickar som ger ett barkliknande kamouflage. Utmärkande är de korta örontofsar (fjädertofsar) som kan resas upp och ger fågeln ett "hornat" utseende. Ögonen är gult-orange. Arten förekommer i en grå och en brunaktig morfotyp. Sittandes pressad mot en trädstam är dvärguven närmast omöjlig att se.
Läte
Dvärguven identifieras lättast på lätet — ett entonigt, monotont "pjuu...pjuu...pjuu" upprepat med ungefär 2–3 sekunders mellanrum, likt en sonar-signal. Sången bär flera hundra meter och hörs under varma sommarkvällar och nätter, ibland hela natten igenom. Hanen sjunger från en fast sångpost i ett gammalt träd.
Utbredning och förekomst i Sverige
Dvärguven häckar i Sydeuropa, Nordafrika och västra Asien — framför allt runt Medelhavet i Frankrike, Spanien, Italien och på Balkan. Den är till skillnad från de flesta europeiska ugglor en utpräglad flyttfågel och övervintrar i Afrika söder om Sahara. I Sverige är dvärguven en mycket sällsynt irrgäst med enstaka fynd per år, framför allt i Skåne, på Öland och Gotland under maj till september, då fåglar som överskjutit sitt häckningsområde under vårsträcket kan dyka upp. Historiska häckningsförsök har förekommit, men ingen regelbunden häckning är känd från landet.
Habitat
I häckningsområdet föredrar dvärguven gamla parker, trädgårdar, alléer, olivlundar och öppna, varma skogslandskap med ihåliga träd som boplatser. I Sverige påträffas irrgäster i liknande miljöer — gamla, grova träd i parker, alléer och på kyrkogårdar, gärna i kulturlandskap nära bebyggelse.
Häckning
Dvärguven är en hålhäckare som inte bygger något eget bo utan utnyttjar naturliga trädhåligheter, gamla hackspettshål eller holkar. Honan lägger vanligen 3–6 ägg som hon ruvar medan hanen jagar och förser henne med föda. Eftersom arten i praktiken inte häckar i Sverige sker fortplantningen i de sydligare delarna av utbredningsområdet.
Beteende och föda
Dvärguven är strikt nattaktiv och tillbringar dagen orörlig, tryckt mot en trädstam eller väl gömd i tät vegetation, där dess barkliknande dräkt gör den närmast osynlig. Den jagar insekter — framför allt stora skalbaggar, gräshoppor och nattfjärilar — som den fångar i luften eller plockar från marken och vegetationen. I mindre utsträckning tas även smågnagare, ödlor och små fåglar.
Förväxlingsarter
- Sparvuggla — liknande storlek men saknar örontofsar, har tydligt mönstrad undersida och annorlunda läte.
- Hornuggla — betydligt större (35–40 cm), med långa örontofsar och djup röst.
- Kattuggla — mycket större, utan örontofsar och med ett runt, slätt ansikte.
Var hittar du dvärguv?
Du kan se dvärguv på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för dvärguv bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.