Dvärguven är en av Europas minsta ugglor och en ovanlig raritet i Sverige. Den häckar runt Medelhavet men påträffas ibland som irrgäst i sydliga landskap under sommarhalvåret.
Liten sydeuropeisk uggla, 19–21 cm, med fjädertofsar. Mycket sällsynt irrgäst i Sverige, mest i Skåne. Fakta, bilder och läten om Dvärguv.
Dvärguven är en av Europas minsta ugglor och en ovanlig raritet i Sverige. Den häckar runt Medelhavet men påträffas ibland som irrgäst i sydliga landskap under sommarhalvåret.
Dvärguven är en liten uggla som häckar i södra Europa, nordvästra Afrika och Centralasien. I Sverige är den en tillfällig gäst som inte häckar. Artdatabanken anger förekomsten som tillfällig och ej reproducerande, och i Rödlista 2025 hör arten till kategorin NA, det vill säga ej tillämplig, eftersom den inte har någon svensk häckpopulation att bedöma.
Dvärguven är ungefär 19 cm lång. Hanen väger 75–80 gram och honan 90–95 gram, enligt svenska Wikipedia. Dräkten är ganska jämnt brun eller grå med ljusa skulderband, och ögonen är orange. Arten liknar blek dvärguv, som är blekare och gråbeige, har beige i stället för vita skulderband och saknar de vita fläckarna på rygg och panna. Dvärguven har små örontofsar som kan resas och ger den ett hornat utseende. Den barkliknande dräkten gör att en fågel som sitter stilla intill en trädstam är mycket svår att upptäcka.
Dvärguven är lättast att upptäcka på lätet. Det vanligaste lätet är ett kort, djupt "tjo(k)" som upprepas ungefär var andra till fjärde sekund.
Dvärguven häckar i södra Europa, nordvästra Afrika och Centralasien, söderut till Jordanien, Irak, Iran, Afghanistan och Pakistan och österut till Mongoliet och Kina. Största delen av beståndet flyttar och övervintrar i Sahel söder om Sahara, norr om ekvatorn, även om övervintringsområdena inte är helt kända. En mindre del runt Medelhavet är stannfåglar eller övervintrar i bland annat södra Spanien, Italien, Grekland och Nordafrika. I Sverige är dvärguven mycket sällsynt. Enligt svenska Wikipedia finns elva godkända svenska fynd. Det första gjordes i juli 1943 vid Karlshamn i Blekinge, och tre av fynden är från Gotland. Det finns ingen regelbunden häckning i landet.
Dvärguven lever i löv- och blandskog, jordbruksbygd, skogsklädda låglandsområden, bergstrakter, stadsparker och på kyrkogårdar. En irrande fågel kan alltså dyka upp i varierande kulturlandskap, inte bara i ren skog.
Dvärguven häckar i trädhål eller byggnader och kan också ta över gamla bon efter andra fåglar. Den har en kull per år med fyra till fem vita ägg, som honan ruvar i 24–25 dygn. Båda föräldrarna tar hand om ungarna, som blir flygga efter 21–29 dagar. Eftersom arten inte häckar i Sverige gäller uppgifterna områdena längre söderut.
Dvärguven lever huvudsakligen på insekter men kan även ta små ryggradsdjur. Arten är nattaktiv, och under dagen sitter den ofta orörlig och väl kamouflerad.
Källor:
Du kan se dvärguv på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för dvärguv bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.
I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.