Kärrsnäppa (Calidris alpina)

Kortdistansflyttare. Ca 500–1 000 i Sverige. Kärrsnäppan (Calidris alpina) är den vanligaste småvadaren i flockar vid slamvikar — svart buk i…

Slug: `/art/karrsnappa` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om kärrsnäppa

Kategori: Vadare
Latinskt namn: Calidris alpina
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Genomflyttare — passerar Sverige under vår- och hösträcket.
Fältkännetecken: Kärrsnäppan är ungefär 16–22 cm lång, har ett vingspann på cirka 33–40 cm och väger omkring 40–60 gram.

Fördjupa dig i kärrsnäppa

Slug: /art/karrsnappa · Kategori: Vadare

Kärrsnäppan (Calidris alpina) är den vanligaste småvadaren i de täta flockar som rör sig längs slamvikar och stränder under flyttningen. I sommardräkt är den lätt att känna igen på den svarta buken, året om på den medellånga, lätt nedåtböjda näbben.

Om arten

Kärrsnäppan tillhör familjen snäppor. Det är en flyttfågel med cirkumpolär utbredning på norra halvklotet, och den brukar delas in i flera underarter. I sina häcknings- och övervintringsområden är kärrsnäppan en av de talrikaste och mest välkända småvadarna. Arten klassas globalt som livskraftig (LC), men den sydliga häckpopulationen i Sverige är fåtalig och tillbakagången gör att underarten schinzii betraktas som hotad i landet.

Kännetecken

Kärrsnäppan är ungefär 16–22 cm lång, har ett vingspann på cirka 33–40 cm och väger omkring 40–60 gram. I sommardräkt har den en rostbrun, mörkfläckig ovansida, finstreckad hals och en stor svart buckfläck som är diagnostisk. I vinterdräkt är fågeln enfärgat gråbrun ovan och vit under. Näbben är medellång och böjer sig svagt nedåt mot spetsen, benen är mörka.

Läte

Flyktlätet är ett vasst, något raspigt "treerp" eller "krriep" som ofta hörs från flygande flockar. Under spelflykten på häckplatsen hör man en utdragen, surrande drill.

Utbredning och förekomst i Sverige

Kärrsnäppan häckar i fjällkedjan i norra Sverige samt mycket sparsamt på strandängar längs sydkusten, där den sydliga underarten schinzii numera är fåtalig. Det svenska häckbeståndet är litet, i storleksordningen några hundra till omkring tusen par. Under vår- och höstflyttningen passerar däremot mycket stora antal kärrsnäppor av nordliga populationer, och arten är då en av de vanligaste vadarna vid kusten.

Häckning

Boet är en grund grop på marken, ofta i en tuva på fuktig hed eller strandäng, fodrad med grässtrån. Honan lägger normalt 4 ägg som båda föräldrarna ruvar i ungefär tre veckor. Ungarna är borymmare som söker föda själva men leds av föräldrarna, varav honan ofta lämnar kullen tidigt.

Föda

Kärrsnäppan äter främst ryggradslösa smådjur som maskar, kräftdjur, insekter och insektslarver. Den födosöker genom att snabbt picka och sondera i mjuk gyttja och blöt sand, gärna i grunt vatten längs strandkanten.

Förväxlingsarter

Spovsnäppa — något större, med längre och tydligare nedåtböjd näbb och vit övergump.
Småsnäppa — betydligt mindre, med kortare och rakare näbb.

Kärrsnäppans medellånga, svagt böjda näbb tillsammans med den svarta buken i sommardräkt skiljer den från de flesta andra småvadare.

Bästa tid och plats

De största flockarna ses under flyttningstoppar i april–maj och juli–oktober på slamvikar, sandstränder och vid grunda kuststräckor. Häckande fåglar finner man på fjällhedar och, mer sällsynt, på sydsvenska strandängar.

Vanliga frågor

Är kärrsnäppa vanlig? Mycket talrik flyttfågel — tiotusentals passerar västkusten. Häckar dock sparsamt i Sverige.

Var ser jag kärrsnäppor? Slamvikar och sandstränder i stora flockar juli–oktober och april–maj.

Varför svart buk? Sommardräktens svarta buk är ett reproduktionssignal — vinterdräkten helt grå.

Se kärrsnäppa nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du kärrsnäppa?

Du kan se kärrsnäppa på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer kärrsnäppa via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.