Småsnäppa (Calidris minuta)

Häckar i slamvikar, sandstränder, grunda dammar. Långdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om Småsnäppa.

Slug: `/art/smasnappa` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om småsnäppa

Kategori: Vadare
Latinskt namn: Calidris minuta
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Genomflyttare — passerar Sverige under vår- och hösträcket.
Fältkännetecken: Småsnäppan mäter endast 12–14 cm med ett vingspann på 28–31 cm och väger 20–40 gram.

Fördjupa dig i småsnäppa

Slug: /art/smasnappa · Kategori: Vadare

Småsnäppan (Calidris minuta) är en av de allra minsta vadarna — en sparvliten, livlig fågel som springer ivrigt över slamvikar och dybankar under höststräcket. I häckdräkt lyser den rostbrunt, men i Sverige ses den oftast som ungfågel.

Om arten

Småsnäppan är en liten vadare i familjen snäppor. Den häckar i de arktiska delarna av Palearktis, framför allt på sibirisk och nordskandinavisk tundra, och övervintrar i Medelhavsområdet, Afrika och södra Asien. Beståndet tros vara stabilt eller ökande, och arten är rödlistad som livskraftig (LC). Småsnäppan häckar inte i Sverige men passerar landet i stort antal under flyttningen.

Kännetecken

Småsnäppan mäter endast 12–14 cm med ett vingspann på 28–31 cm och väger 20–40 gram. I sommardräkt är ovansidan rostbrun och spräcklig med ljusa fjäderkanter som bildar ett ljust "V" på ryggen, och undersidan är vit. Vinterdräkten är slätt ljusgrå. Benen är svarta och näbben kort, rak och svart. Ungfåglar, som dominerar höststräcket i Sverige, är prydligt tecknade med rostbruna toner och ett tydligt ljust ryggmönster.

Läte

Lätet är ett kort, torrt och ljust "krit" eller "pitt", ofta hört från flygande fåglar i flock.

Utbredning och förekomst i Sverige

Småsnäppan ses i Sverige enbart som genomflyttare. Den passerar landet i mindre antal under vårsträcket i maj och i större antal under höststräcket från juli till september, då framför allt ungfåglar uppträder. Den ses lättast vid slamvikar, sandstränder och grunda dammar längs kusterna. Klassiska lokaler är bland annat Getterön, Ottenby och Hjälstaviken.

Häckning

Småsnäppan häckar inte i Sverige. På den arktiska tundran lägger den sina ägg i en grund grop på marken, väl kamouflerad bland lågväxande vegetation. Hos arten förekommer ett ovanligt häckningssystem där honan kan lägga två kullar tätt efter varandra — den första ruvas av hanen och den andra av honan själv. Det korta arktiska sommarfönstret gör häckningen intensiv och tidsmässigt komprimerad.

Föda

Födan består av små insekter, insektslarver, små kräftdjur, snäckor och maskar, som plockas mycket snabbt från ytan av slam, gyttja och grunt vatten. Småsnäppan är påfallande livlig i sitt födosök och rör sig i ett rastlöst, trippande tempo över dybankarna, ofta i sällskap med andra småvadare.

Förväxlingsarter

Mosnäppa — gulbruna ben, något kortare näbb och mer enfärgad dräkt.
Kärrsnäppa — större, längre och nedåtböjd näbb, svart buk i häckdräkt.

Bästa tid och plats

Småsnäppan ses lättast under höststräcket från juli till september vid slamvikar, sandstränder och grunda dammar längs kusterna. Klassiska lokaler är Getterön, Ottenby och Hjälstaviken. Ett mindre vårsträck passerar i maj.

Vanliga frågor

Hur liten är småsnäppan? Den väger bara 20–40 gram och är en av de allra minsta vadarna — ungefär som en stor tätting.

Vad är skillnaden mot mosnäppa? Småsnäppan har svarta ben och en kort, rak näbb, medan mosnäppan har gulbruna ben och en mer enfärgad dräkt.

Häckar småsnäppan i Sverige? Nej, den häckar på arktisk tundra och passerar Sverige enbart som genomflyttare.

Se småsnäppa nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du småsnäppa?

Du kan se småsnäppa på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På Fågelkartan kan du följa småsnäppa både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.