Rödbena (Tringa totanus)

Häckar i strandängar, myrar, kusthed. Flyttfågel. Ca 25 000–40 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Rödbena.

Slug: `/art/rodbena` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om rödbena

Kategori: Vadare
Latinskt namn: Tringa totanus
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Rödbenan är ungefär 27–29 cm lång med ett vingspann på cirka 45–52 cm och en vikt på omkring 85–155 g.

Fördjupa dig i rödbena

Slug: /art/rodbena · Kategori: Vadare

Rödbenan (Tringa totanus) är strandängarnas vaksamma vakt – en medelstor vadare som känns igen på de klarröda benen, de vita bakre vingkanterna i flykten och det ständigt ropande lätet. Den tillhör familjen snäppor och är en av de mest karakteristiska fåglarna på betade strandängar och i öppna våtmarker.

Kännetecken

Rödbenan är ungefär 27–29 cm lång med ett vingspann på cirka 45–52 cm och en vikt på omkring 85–155 g. Ovansidan är gråbrun med mörkare fläckning, undersidan ljus och mer eller mindre streckad. De säkraste fältkännetecknen är de orangeröda benen och den röda näbbasen. I flykten är arten omisskännlig tack vare den breda vita bakkanten på vingen och den vita kilen som löper upp över övergumpen och ryggen. Ungfåglar har mer orangefärgade ben och en något varmare brun dräkt än de vuxna.

Läte

Rödbenan är mycket ljudlig och ropar ofta. Det vanligaste lätet är ett klart, något melankoliskt och nedåtgående "tju-hju-hju". Vid oro hörs ett snabbt, ihållande "kipp-kipp-kipp". Lätena är ofta det första som avslöjar fågelns närvaro på strandängen, och en varnande rödbena gör snabbt även andra fåglar uppmärksamma på fara.

Utbredning och förekomst i Sverige

Rödbenan häckar i stort sett över hela Sverige utom i de högsta fjälltrakterna. Det svenska beståndet uppskattas till i storleksordningen 25 000–40 000 par men har minskat, bland annat på grund av att betet på strandängar upphört och våtmarker försvunnit. Arten är en flyttfågel som anländer i april och lämnar landet i augusti–september för övervintring i Västeuropa och Afrika. Den klassas globalt som livskraftig (LC).

Häckning

Rödbenan häckar på marken, ofta väl gömd i en grästuva på en betad strandäng eller myr. Kullen omfattar vanligen 4 ägg, och ruvningstiden är omkring 23–25 dygn. Båda föräldrarna deltar i ruvning och vakar intensivt över ungarna, som är borymmare. Korthållen, betad vegetation är viktig för att kycklingarna ska hitta föda och samtidigt ha överblick.

Föda

Födan består av insekter, små kräftdjur, maskar och andra ryggradslösa djur som rödbenan plockar i mjuk, fuktig mark eller i grunt vatten. Den medellånga, raka näbben gör att fågeln effektivt kan sondera efter byten både på markytan och en bit ner i den lösa jorden. Under flyttningen och vintern födosöker rödbenan ofta i grupp på grunda havsstränder och i tidvattenzoner, där den följer vattenlinjen och sonderar i den blottlagda bottnen.

Bästa tid och plats

Rödbenan ses bäst på betade strandängar längs kusten, exempelvis på Öland, Gotland och i Halland, samt vid öppna våtmarker i inlandet under perioden maj till juli. Den sitter gärna exponerat på en stolpe eller tuva och varnar ljudligt. Tidig morgon och kväll är de mest aktiva tiderna, då fåglarnas ihållande rop avslöjar var de häckar.

Förväxlingsarter

Svartsnäppa — större, längre näbb, helsvart sommardräkt.
Gluttsnäppa — större, grågröna ben, vit kil i ryggen.

Vanliga frågor

Varför heter den rödbena? Från de klarröda benen som är diagnostiska — även ungfågeln har orangefärgade ben.

Varför minskar rödbenan? Upphört strandbete gör ängen för hög, och förlust av våtmarker tar bort häckningsplatser.

Var ser jag rödbena? Betade strandängar på kust (Öland, Gotland, Halland) och inlandsmyrar maj–juli.

Se rödbena nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du rödbena?

Du kan se rödbena på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer rödbena via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.