Svartsnäppa (Tringa erythropus)

Nära hotad (NT). Häckar i skogsmyrar med tallar och vide. Långdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om Svartsnäppa.

Slug: `/art/svartsnappa` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om svartsnäppa

Kategori: Vadare
Latinskt namn: Tringa erythropus
Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
Förekomst: Genomflyttare — passerar Sverige under vår- och hösträcket.
Fältkännetecken: Svartsnäppan mäter 29–32 cm med ett vingspann på 52–59 cm och väger 140–220 gram.

Fördjupa dig i svartsnäppa

Slug: /art/svartsnappa · Kategori: Vadare

Svartsnäppan (Tringa erythropus) är en elegant vadare som i häckdräkt är nästan helt sotsvart med röda ben — rödbenans mörka, ståtliga släkting. I vinterdräkt är den däremot ljust gråvit.

Om arten

Svartsnäppan är en vadarfågel i familjen snäppor. Den häckar i nordligaste Europa och norra Asien och övervintrar i Medelhavsområdet, södra Asien och ibland i tropiska Afrika. Den helsvarta häckdräkten har gett arten dess namn. Globalt är beståndet livskraftigt, men i Sverige minskar svartsnäppan och är rödlistad som nära hotad (NT).

Kännetecken

Svartsnäppan mäter 29–32 cm med ett vingspann på 52–59 cm och väger 140–220 gram. I sommardräkt är hela kroppen sotsvart med fina vita prickar på ovansidan, och benen är mörkröda — en omisskännlig dräkt. I vinterdräkt är fågeln ljust grå på ovansidan och vit på undersidan, med en vit kil som sträcker sig upp på ryggen i flykt. Näbben är lång och rak med röd bas, vilket skiljer arten från andra snäppor. Den är högbent och slank.

Läte

Lätet är ett ljudligt, klart och stigande "tjuvitt" eller "tju-itt", som ofta hörs från flygande fåglar och är ett bra sätt att känna igen arten.

Utbredning och förekomst i Sverige

Svartsnäppan häckar i norra Sverige, på skogsmyrar i Norrlands inland. Det svenska beståndet uppskattas till 2 000–5 000 par och minskar. Arten anländer i maj och lämnar landet under juli–september för övervintring i Afrika och kring Medelhavet. Under flyttningen rastar den vid slamvikar och grunda vatten i hela landet, ofta i augusti.

Häckning

Svartsnäppan häckar på skogsmyrar med inslag av tallar och vide. Honan lägger normalt 4 ägg i en grund grop på en tuva. Ett ovanligt drag är att honan ofta lämnar häckplatsen tidigt — redan innan ungarna är flygga — medan hanen ensam tar hand om ungkullen.

Föda

Födan består av småfisk, vatteninsekter, insektslarver och kräftdjur. Svartsnäppan födosöker ofta vadande i ganska djupt vatten och kan simma och till och med dyka efter byten, vilket är ovanligt bland vadare.

Förväxlingsarter

Rödbena — kortare ben, tydligt vit bakkant på vingen i flykt, rödbrunstreckad i häckdräkt.
Gluttsnäppa — svagt uppåtböjd näbb och gröna ben.

Bästa tid och plats

Svartsnäppan ses lättast under flyttningen i augusti, då den rastar vid slamvikar och grunda vatten i hela landet. Häckande fåglar finns på skogsmyrar i Norrlands inland under juni–juli, då den praktfulla svarta häckdräkten kan ses.

Vanliga frågor

Varför heter den svartsnäppa? Den helsvarta sommardräkten är diagnostisk — fågeln är då nästan helt mörk med bara de röda benen som kontrast.

Vad är skillnaden mellan svartsnäppa och rödbena? Svartsnäppan har sotsvart sommardräkt, längre ben och saknar vit vingbakkant. Rödbenan är rödbrunstreckad och har en tydligt vit bakkant på vingen.

Var ser jag svartsnäppa? På skogsmyrar i Norrlands inland under juni–juli, och vid slamvikar i hela landet under flyttningen i augusti.

Se svartsnäppa nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du svartsnäppa?

Du kan se svartsnäppa på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer svartsnäppa via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.