Vit stork (Ciconia ciconia)
Vingspann upp till 215 cm. Häckar i öppna våtmarker, betesmarker. Sommargäst (mars–augusti). Fakta, bilder och läten om Vit stork.
Slug: `/art/vit-stork` · Kategori: Övriga
Snabba fakta om vit stork
- Kategori: Övriga
- Latinskt namn: Ciconia ciconia
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
- Fältkännetecken: Vit stork är en mycket stor och högrest fågel med en längd på 100–115 cm och ett imponerande vingspann på cirka 155–215 cm.
Fördjupa dig i vit stork
Slug: /art/vit-stork · Kategori: Övriga
Vit stork (Ciconia ciconia) är en stor vit och svart stork med röd näbb och ben — återinplanterad i Skåne.
Om arten
Vit stork är en fågel i familjen storkar. Den är en stor fågel med lång hals, långa ben och långa breda vingar. Fjäderdräkten är övervägande vit, med svarta arm- och vingpennor samt lång röd näbb och röda ben. Den häckar i Europa, norra Afrika och västra Asien. I Skandinavien häckar den endast i Danmark och Skåne. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Vit stork är en mycket stor och högrest fågel med en längd på 100–115 cm och ett imponerande vingspann på cirka 155–215 cm. Fjäderdräkten är till största delen rent vit, men arm- och handpennorna är svarta, vilket gör att vingarna ser svarta ut när de är fällda och visar ett tydligt svartvitt mönster i flykten. Den långa, spetsiga näbben och de långa benen är klart röda. Halsen och benen hålls raka och utsträckta under flykten, vilket skiljer storken från hägrar, som flyger med indragen hals. Könen är lika, medan ungfåglar har en mörkare, brunaktig näbb.
Läte
Vit stork är i stort sett ljudlös och saknar egentligt läte. I stället kommunicerar den, särskilt vid boet, genom att kraftigt smattra med näbben — ett rytmiskt knattrande som hörs väl och är ett typiskt inslag i häckningsmiljön.
Utbredning och förekomst i Sverige
Vit stork häckade tidigare i södra Sverige men försvann som häckfågel under första hälften av 1900-talet, då utdikning av våtmarker och förändrat jordbruk gjorde landskapet olämpligt. Genom ett långvarigt återinplanteringsprojekt i Skåne finns arten åter som häckfågel, främst i de skånska slättbygderna, och beståndet ökar långsamt. Vilda storkar från kontinenten ses dessutom årligen på sträck och tillfälligt även i andra delar av landet. Vit stork klassas globalt som livskraftig (LC). Den är en sommargäst som flyttar långt och tillbringar vintern i Afrika.
Häckning
Vit stork bygger ett mycket stort och kraftigt bo av grenar och kvistar, ofta placerat på hustak, skorstenar, stolpar eller särskilt uppsatta boplattformar. Samma bo används och byggs på år efter år och kan med tiden bli väldigt omfångsrikt. Honan lägger normalt 3–5 ägg, och båda föräldrarna delar på ruvningen, som varar drygt en månad. Ungarna matas av föräldrarna i boet under flera veckor innan de blir flygfärdiga.
Föda
Vit stork är en allätare som söker föda på öppna, fuktiga marker. Den fångar grodor, insekter, daggmaskar, smågnagare som sork och möss, ödlor och ormar, och tar även fiskyngel. Storken vandrar långsamt och metodiskt över betesmarker och våtmarker och hugger snabbt till med näbben när ett byte upptäcks.
Bästa tid och plats
Bäst chans att se vit stork i Sverige har man under sommarhalvåret i de skånska slättbygderna, särskilt kring de orter där återinplanteringsprojektet är aktivt, samt vid öppna våtmarker och betesmarker. Storkar ses ofta födosöka på fält eller stående i sina stora bon.
Förväxlingsarter
- Svart stork — har svart huvud, hals och rygg samt vit buk; en mycket sällsynt gäst i Sverige.
- Trana — grå, med hängande stjärtplymer och rött på hjässan.
Var hittar du vit stork?
Du kan se vit stork på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten vit stork följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.