Trana (Grus grus)

Snabba fakta om trana

• Kategori: Tranfåglar
• Latinskt namn: Grus grus
• Engelskt namn: Common Crane
• Rödlista 2025 (Sverige): Livskraftig (LC)
• Global rödlista (IUCN): LC – Livskraftig
• Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.

Fördjupning om trana

Fågelkartans utförliga genomgång av trana finns i bloggen: Tranans läte — trumpetropet som hörs milsvitt.

Fördjupa dig i trana

• Läten och sång
• Häckning
• Bo och ägg
• Vintervanor
• Föda

Tranan (Grus grus) är en av Sveriges största flyttfåglar — kroppslängd 115–130 cm, vingspann upp till 240 cm. Den svenska populationen har vuxit från 7 000 par 1990 till cirka 44 000 par 2018 enligt Svensk Fågeltaxering — en av Europas största. Den klassiska rastplatsen är Hornborgasjön där tranorna samlas under "tranveckan" varje vår — rekordet är 27 300 tranor på en dag (3 april 2019).

Snabbfakta

Tranor vid Hornborgasjön — säsong, antal och tider

Hornborgasjön i Västergötland är en av Europas viktigaste fågelsjöar, och i mars och april samlas tranorna vid Trandansen i sjöns södra del. Tranorna kommer från sina övervintringsplatser i Spanien och Nordafrika och stannar 2–4 veckor för att äta upp sig på utlagt korn innan flytten norrut till häckningsmarkerna.

Säsongstider 2026:

• Första tranorna anländer: runt 10–15 mars.
• "Tranveckan" — toppantal: oftast sista veckan i mars eller första veckan i april.
• Avresa norrut: sista tranor lämnar runt 25–30 april.
• Höstrast: mindre, augusti–oktober.

Antal: under tranveckan rastar normalt 15 000–20 000 tranor samtidigt. Rekordet är 27 300 tranor på en dag (3 april 2019) enligt Naturum Hornborgasjön.

Bästa tider på dygnet:

• Morgon (06.00–09.00): tranorna lyfter från övernattningsplatsen och flyger till åkrarna — masslyft som hörs på 3–4 km avstånd.
• Kväll (17.00–19.00): tranorna återvänder till sjön för övernattning — bästa tiden för dans-uppvisning.

Bästa skådeplatser: Trandansen vid Naturum, Fågeltornet, Bjurums kyrka. Fri parkering vid Naturum, ingen entréavgift.

Tranor i andra delar av Sverige

Förutom Hornborgasjön finns flera andra viktiga rastplatser:

• Kristianstads vattenrike (Skåne): 5 000–8 000 tranor i mars–april.
• Pulken (Skåne): klassisk skådeplats vid Helge å.
• Kvismaren (Närke): 3 000–6 000 tranor.
• Tåkern (Östergötland): 2 000–4 000 tranor.
• Tysslingen (Närke): främst sångsvanar men 1 000–3 000 tranor i april.

Hur känner jag igen Trana?

• Storlek: 115–130 cm lång — en av Sveriges största fåglar, jämförbar med vit stork.
• Kropp: ljusgrå med svart-vita kontraster på huvudet och halsen.
• Hjässa: röd hjässfläck av naken hud — syns tydligast under häckning.
• Hals: lång och svart-vit framtill, vit bakåt-band.
• Vingar: breda och fingrade, svartspetsade.
• Stjärt: lång svart "stjärtplym" — hängande fjädrar som flaxar i flykt.
• Ben: långa, gråsvarta.

Hane vs hona: likt utseende; hanen något större och med tydligare röd hjässa.

Ungfågel: brunspräcklig grå dräkt utan röd hjässa. Får adultdräkt vid 2 års ålder.

I flykt: flyger med uträckt hals (till skillnad från gråhäger som drar in halsen) och hängande ben — formar V-flockar med trumpetkall som hörs på flera kilometers avstånd.

Trana läte — den klassiska trumpetstämman

Tranans läte är omisskänneligt och hörs ofta innan fågeln syns:

• Trumpetande "kruh-kruh-kruh" eller "kroo-kroo-kroo" — höga, klangfulla, hörbara på 3–5 km avstånd. Ljudet skapas av en ovanligt lång luftstrupe som ligger spirallt rullad i bröstbenet (upp till 130 cm lång hos hane).
• Duett vid bo eller dans: hane och hona ropar synkront — "kruh-kraah-kruh".
• Triumfrop efter parning eller revirstrid: snabbare och högre.
• Tigglåt från kycklingar: mjukt visslande "psii-psii".

Inspelningar finns på xeno-canto.

Tranornas dans

Tranornas parningsdans vid Hornborgasjön är en av Sveriges mest kända naturupplevelser. Dansen sker mest intensivt i mars–april under rastperioden:

• Tranan bockar djupt med utbredda vingar.
• Hoppar 1–2 meter rakt upp i luften.
• Kastar pinnar och grästuvor i luften med näbben.
• Springer på plats med fladdrande vingar.
• Dansen sker både mellan partner och i grupp — flera tranor dansar samtidigt.

Dansen stärker parbandet och spelar roll vid revirhävdan. Den är också vanlig hos ungfåglar utan partner — ett slags lek och övning.

Comeback: från 7 000 till tiotusentals par

Tranan har ökat kraftigt i Sverige sedan 1970-talet — en framgångssaga som främst drivits av:

1. Skydd av häckningsmiljöer — våtmarker och myrar har bevarats.
2. Kraftigt minskad jakt — tranan fridlystes och är inte längre jaktbar.
3. Klimatförändringar — mildare vintrar i övervintringsområdena.
4. Anpassning till odlingslandskap — tranan utnyttjar åkermark för födosök.

Tidslinje:

• 1900-talets början: under 1 000 par i Sverige.
• 1990: ca 7 000 par.
• 2010: ca 25 000 par.
• 2018: ca 44 000 par enligt Svensk Fågeltaxering.

Var finns Trana i Sverige?

Tranan häckar i hela Sverige med tyngdpunkt på:

• Norrland: myrar, mossar och våtmarker — den största häckningspopulationen.
• Mellansverige: sankmark, skogssjöar.
• Götaland: kärr och dammar i jordbrukslandskapet.

Globalt: tranan häckar från Skandinavien och Östeuropa österut till norra Kina och Sibirien. Världspopulationen uppskattas till 600 000–700 000 individer enligt BirdLife International.

Var lever och häckar Trana?

Häckmiljö: otillgängliga myrar, mossar, kärr och små skogssjöar — gärna med öppen vattenyta omgiven av vass eller starr.

Häckningstid: april–juli. Honan lägger 2 ägg (sällan 1 eller 3) och båda föräldrar ruvar i 28–31 dagar. Ungarna är borymmare — lämnar boet efter ett dygn och följer föräldrarna. De är flygga efter 65–70 dagar och stannar med föräldrarna under hela första vintern.

Vad äter Trana?

Tranan är allätare:

• Vegetabilier: rötter, knoppar, gräs, säd (havre, korn, vete) — viktigt vår och höst.
• Insekter: skalbaggar, gräshoppor.
• Smådjur: maskar, snäckor, grodor, ödlor, smågnagare.
• Vid utfodring: korn (Hornborgasjön matar sedan 1990-talet för att hålla tranorna borta från ung-grödor).

Var bygger trana sitt bo?

Till skillnad från de flesta stora fåglar bygger tranan inget träd­bo — boet ligger direkt på marken i otillgänglig våtmark, väl skyddat av blött underlag som håller landrovdjur borta.

• Plats: ute i öppna myrar, mossar och kärr, gärna med fri vattenyta runt omkring som naturlig vallgrav mot räv och grävling.
• Konstruktion: en stor, plattad hög av starr, vass och annan våtmarksvegetation som paret samlar på plats.
• Trohet: samma häckningsmyr används ofta år efter år, och de 2 äggen ruvas av båda föräldrarna i drygt fyra veckor.

Tranans vintervanor

Tranan är en utpräglad flyttfågel som lämnar Sverige på hösten — den övervintrar i princip aldrig i landet eftersom dess föda fryser in och döljs av snö.

• Bortflytt: huvudparten lämnar i september–oktober och flyger i stora V-formationer med trumpetande rop söderut genom Europa.
• Vinterkvarter: främst Spanien (Extremadura, Aragón) och Nordafrika, en del i södra Frankrike och norra Tyskland.
• Återkomst: de första tranorna är åter vid Hornborgasjön redan i mitten av mars, vilket gör arten till en klassisk vårbebådare.

Förväxlingsarter

Den klassiska tumregeln: trana flyger med uträckt hals och hängande ben + trumpetkall, häger drar in halsen.

Vanliga frågor

När kommer tranorna till Hornborgasjön 2026? De första tranorna anländer runt 10–15 mars, toppantalet ses under "tranveckan", oftast sista veckan i mars eller första veckan i april. Sista tranor lämnar runt 25–30 april. Aktuella antal uppdateras dagligen av Naturum Hornborgasjön.

Hur många tranor finns det vid Hornborgasjön som mest? Rekordet är 27 300 tranor på en dag (3 april 2019). Under tranveckan rastar normalt 15 000–20 000 tranor samtidigt. Vilken tid på dygnet är bäst att se tranor på Hornborgasjön? Kvällar 17.00–19.00 är bäst för dansuppvisning när tranorna återvänder till sjön. Morgon 06.00–09.00 ger spektakulära masslyft från övernattningsplatsen.

Hur låter en trana? Trumpetande "kruh-kruh-kruh" som hörs på 3–5 km avstånd. Ljudet skapas av en spiralrullad luftstrupe i bröstbenet — upp till 130 cm lång hos vuxen hane. Lyssna på xeno-canto.

Hur många tranor finns i Sverige? Cirka 44 000 häckande par (skattning för 2018) enligt Svensk Fågeltaxering — en kraftig ökning från 7 000 par 1990. Sverige har en av Europas största tranpopulationer.

Skillnad mellan trana och häger? Trana flyger med uträckt hals och hängande ben + trumpetkall. Gråhäger flyger med hopdragen hals och stretchar benen rakt bakom — och låter mer hest "krark".

När och var dansar tranorna? Tranornas parningsdans sker mest intensivt mars–april vid Hornborgasjön och andra rastplatser. Tranan bockar, hoppar 1–2 meter upp, kastar pinnar och springer med fladdrande vingar. Bäst sett från Trandansen-plattformen vid Naturum.

Är tranan rödlistad? Nej, tranan är klassad som Livskraftig (LC) i den svenska rödlistan och globalt enligt BirdLife International. Arten är dock fridlyst enligt artskyddsförordningen och får inte jagas i Sverige.

Var övervintrar svenska tranor? Främst i Spanien (Extremadura, Aragón) och Nordafrika (Marocko, Tunisien). En del övervintrar i södra Frankrike och norra Tyskland. Höstflytten startar i september–oktober.

Se trana nära dig

Aktuella trana-observationer på fagelkartan.se →

Källor

• SLU Artdatabanken — Trana (Grus grus)
• SOF BirdLife Sverige
• Länsstyrelsen Västra Götaland — Hornborgasjön
• Artportalen — observationsdata
• BirdLife International — Common Crane factsheet
• xeno-canto — läten
• Wikipedia (sv)

Senast uppdaterad: 2026-04-27.

Skydd och hänsyn för trana

Rödlistekategori

LC — Livskraftig enligt den svenska rödlistan. Populationstrenden anges som ökande.

Fågeldirektivet

Trana är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar). För arter i bilaga 1 ska medlemsstaterna vidta särskilda åtgärder för bevarande av artens livsmiljö och utse särskilda skyddsområden — i Sverige de fågelområden som ingår i Natura 2000.

Källor:

• Rödlistekategori: SLU Artdatabanken, Rödlista 2025.
• Fågeldirektivets bilaga 1: Artskyddsförordning (2007:845), bilaga 1 (Svensk författningssamling, Sveriges riksdag).

Var hittar du trana?

Du kan se trana på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På Fågelkartan kan du följa trana både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.

Liknande arter i kategorin tranfåglar

• Alfågel
• Ängshök
• Ängspiplärka
• Årta
• Ärtsångare

Utrustning för att se trana

Rovfåglar, sjöfågel och vadare ses ofta på långt avstånd — över vatten, myrar och öppna marker. En handkikare är grunden, och vid sträcklokaler och fågeltorn gör en tubkikare stor skillnad.

• Tubkikare — bäst i test — för sträckskådning och skådning på långa avstånd
• Kikare — bäst i test — testade handkikare för fågelskådning
• Välja kikare — köpguide — förstoring, objektiv och prisklasser förklarade