Blåmesens häckning — holk, ägg och ungarnas tre veckor

Blåmesen (Cyanistes caeruleus) häckar normalt en gång om året. Tidpunkten är inte fritt vald. Den styrs av en kort topp av fjärilslarver i lövskogen, och paret måste lägga sina ägg så att kläckningen infaller när larverna finns där (Perrins 1991). Missar de fönstret får ungarna sämre förutsättningar, och ett andra försök med full kull är ovanligt.

Genomgången nedan följer häckningen steg för steg: holkmåttet, bobygget i april, kullen, ruvningen, ungarnas tre veckor i mörkret och skälet till att det nästan alltid stannar vid en kull. Vill du jämföra med släktingarna finns hela familjen samlad i guiden till Sveriges mesar.

Faktaruta: blåmes i korthet

Blåmesen räknas som stannfågel eller partiell flyttare. Artfakta beskriver arten som bofast och reproducerande i Sverige. Studier av svenska blåmesar beskriver flyttningen hos de fåglar som flyttar som diffus, kort och långsam (Nilsson m.fl. 2008). Enstaka höstar sker dessutom invasionsartade sträck som syns tydligt i räkningarna vid Falsterbo. Paret som häckar i din holk i maj är därför ofta, men inte alltid, samma fåglar som hänger i talgbollen i januari. Fler observationer och kartor finns på artsidan för blåmes.

Hålet i holken — måttet som avgör vilka som kommer in

Ingångshålets diameter bestämmer vilka arter som kan ta sig in. BirdLife Finlands holkhandbok (2019) anger 28 millimeter för blåmes och 32 millimeter för talgoxe. Handboken pekar också på varför det lönar sig att hålla sig till måtten: är öppningen onödigt stor kan boplundrare eller större konkurrerande fågelarter komma in. Vill du ha båda mesarterna sätter du därför upp två holkar, en med vardera hålstorlek. Hålstorleken avgörs när holken byggs och går inte att ändra i efterhand.

Handbokens mått för blåmesholken är 10 centimeter inre bredd och 25 centimeter höga väggbrädor, med hålets mittpunkt 7 centimeter från framväggens överkant. Samma källa varnar för att en holk som är för liten gör att de starkaste ungarna i stora kullar kan trampa ner de svagare, medan en för stor holk tvingar föräldrarna att lägga energi på att bygga ett större bo. Märkningen på butiksholkar säger sällan vilken mesart som avses, så mät hålet med linjal innan du köper.

Mått och byggritningar för de övriga holkarterna finns samlade i genomgången av rätt holk för rätt fågel. Den här artikeln håller sig till blåmesen.

Var och när blåmesholken ska sitta uppe

Holkar kan sättas upp när som helst under året, och även på vintern söker fåglar skydd i dem. Inför häckningssäsongen är det enligt BirdLife Finland bäst att sätta upp holken tidigt på våren. Det är dessutom vanligt att en ny holk står obebodd det första året, så ha tålamod.

BirdLife Finland rekommenderar för blåmes en upphängningshöjd på 1,5–2 meter, på en gårdsplan eller i lövskog. Handboken anger att hålets väderstreck inte spelar någon roll, men att öppningen inte bör vetta mot den stekheta middagssolen. Föräldrarna behöver fri flygrutt till hålet. Infästning, kattskydd och val av virke gås igenom i guiden om att bygga, hänga och sköta fågelholkar.

Blåmes häckning i praktiken — bobygget i april

Honan bygger boet ensam, och arbetet går långsammare i kallt väder. Botten fylls först med mossa, ofta i ett förvånande tjockt lager — en blåmesholk kan innehålla en handfull mossa som packats ihop till en fast matta. Ovanpå formar honan en grund skål och fodrar den med det mjukaste hon hittar: djurhår, ull, växtdun och fjädrar.

Bofodret har en direkt funktion. Blåmesungar kläcks med bara ett glest dun och kan inte reglera sin kroppstemperatur de första dygnen. Den täta hårskålen håller kvar värmen när honan lämnar boet för att äta, och isolerar kullen mot kalla vårnätter.

Bomaterialet går också att artbestämma på när du tömmer holken på hösten. Ett blåmesbo är mossa plus ett tydligt hårfoder. Har nötväckan varit där ser du något helt annat: hon murar igen ingångshålet med lera och fyller holken med lösa barkflagor.

Kullen och äggen — en stor kull, ett ägg i taget

BirdLife Finland anger 9–12 ägg för blåmes, medan svenska Wikipedia ger 6–12 och som dokumenterat maximum 17. Brittiska holkdata från BTO ger 8–10 ägg som typiskt och ett medelvärde på 9,06. Äggen är vita med fina rödbruna prickar och ungefär 14–18 gånger 10,7–13,5 millimeter stora (svenska Wikipedia). Honan lägger ett ägg i taget.

Den stora kullen hänger ihop med att blåmesen i regel bara får ett försök per sommar. En art som häckar flera gånger per säsong sprider risken över tiden; blåmesen lägger i stället så många ägg som födotillgången under matningstiden kan bära.

Honan börjar inte ruva förrän kullen är nästan komplett, och ungarna kläcks därför i stort sett samtidigt. En svag skillnad i utveckling finns ändå kvar. Blir våren kall och larverna få är det de sist kläckta ungarna som förlorar kampen vid matningarna, medan fler ungar klarar sig i en god vår.

Ruvningen — dygnen på boet och hanens matning av honan

Honan ruvar ensam. Brittiska holkdata från BTO ger 13–14 dygn som typisk ruvningstid, med ett observerat medelvärde på 13,9 dygn och ytterlighetsvärden mellan 12 och 16. BirdLife Finland anger 12–15 dygn och svenska Wikipedia 12–17. Under de kallaste perioderna sitter hon tätt och lämnar boet bara i korta pass.

Hanen matar henne på boet under ruvningen med larver och spindlar, så att hon kan hålla ruvtemperaturen uppe utan att svälta. Beteendet syns utifrån: flyger en blåmes in med föda i näbben redan innan det finns ungar är det honan som matas.

Störs honan upprepade gånger under den här perioden kan hon överge kullen. Öppna alltså inte holken under ruvningen. BirdLife Finland påpekar att bara ringmärkare med särskilt tillstånd får inspektera holkar under häckningstiden.

Ungarna från kläckning till utflygning

Ungarna kläcks blinda, med ett glest dun. BTO:s holkdata ger 18–21 dygn mellan kläckning och utflygning som typiskt, med ett observerat medelvärde på drygt 19 dygn och ytterlighetsvärden från 15 till 22,5 dygn. BirdLife Finland anger 19–21 dygn, och svenska Wikipedia 16–22. Längden beror på födotillgång och kullstorlek.

Matningsarbetet är tungt. BirdLife Finland uppger att föräldrar som matar holkungar kan besöka boet med några minuters mellanrum, vilket ger nästan 200 besök per dygn.

Utflygningen går fort. Ungarna kan flyga men är klumpiga de första dygnen och matas en tid till utanför boet, ofta i tät buskvegetation nära holken. Hittar du en nyss utflugen unge på marken ska den lämnas i fred, eftersom föräldrarna i regel är inom hörhåll.

Larvtoppen som styr allt — därför nästan alltid bara en kull

Blåmesungar äter i praktiken uteslutande fjärilslarver, framför allt mätarlarver på ek och andra lövträd. Dessa larver når en kort massförekomst innan de förpuppar sig. Sambandet mellan mesarnas häckningstid och larvtoppen hör till de mest genomarbetade i europeisk fågelekologi, och Perrins (1991) beskrev det i klassisk form utifrån långa dataserier från brittiska ekskogar.

Konsekvensen är att blåmesen måste lägga ägg så att kläckningen infaller ungefär när larvtoppen börjar. Missar paret fönstret försämras ungarnas förutsättningar. Ett andra försök samma sommar skulle infalla när larverna redan förpuppat sig och lövet blivit hårt och garvsyrarikt.

Andra kullar är därför ovanliga hos blåmes: enligt svenska Wikipedia förekommer de i under tio procent av fallen i de flesta miljöer, och även ersättningskullar efter förlorad första kull är ovanliga. Vilka svenska arter som faktiskt hinner med två häckningar på en sommar behandlas i artikeln om andra kullen. Koltrasten är motpolen: den lever på daggmask och andra byten som finns hela sommaren. Tidsfönstren art för art finns i häckningskalendern.

Larvtoppen är också skälet till att varmare vårar kan skapa problem för mesarna. Om lövsprickning och larvtopp förskjuts i förhållande till äggläggningen riskerar kläckningen att hamna fel, vilket slår hårdast mot de sist kläckta ungarna i en stor kull. Fenomenet kallas fenologiskt glapp, på engelska phenological mismatch.

Så låter blåmesen vid holken

Sången, några tunna toner följda av en snabb drill, hörs framför allt tidigt på våren, medan paret väljer boplats. Det tunna "tsii-tsii-tsit" du hör intill hålet under matningen är i stället locklätet; hela repertoaren med ljudexempel gås igenom i artikeln om blåmesens läte.

Blåmes eller talgoxe? Så ser du vem som tagit holken

Med ett hål på 28 millimeter är frågan i regel avgjord, men i en holk med större hål kan du behöva avgöra vem som flyttat in.

Fågeln. Blåmesen har blå hjässa, vit ansiktsmask med ett smalt svart streck genom ögat och gulgrön ovansida. Talgoxen har svart huvud med vita kinder och ett svart band rakt ner över det gula bröstet.

Tiggandet genom holkväggen. När ungarna vuxit till sig hörs kullen utifrån. Talgoxeungar tigger med ett grövre, mer skrovligt ljud; blåmesungarnas tiggläten är ljusare och tunnare, och serierna kortare.

Boet på hösten. Talgoxen bygger också mossbo. Den arten behandlas i artikeln om talgoxens häckning och ungskötsel.

En tredje kandidat är svartvit flugsnappare, som är flyttfågel och övervintrar i tropiska Afrika (svenska Wikipedia). Den återvänder på våren och kan ta en holk som står tom.

Vad du gör och inte gör medan holken är bebodd

• Öppna inte holken från äggläggningens början tills ungarna flugit. Mot slutet av boperioden kan ungarna kasta sig ut i förtid om locket lyfts.
• Sätt inte upp kamera i en bebodd holk. Montera den före februari eller vänta till nästa säsong.
• Använd inte insektsmedel i trädgården under maj och juni. Larverna på lövträden är ungarnas mat.
• Låt gärna en björk, ek eller sälg stå kvar. En enda gammal ek föder fler mesungar än en hel rad tujor.
• Låt utflugna ungar vara. De ser hjälplösa ut i ett par dygn men matas fortfarande av föräldrarna.

Rengöringen görs enligt BirdLife Finland på hösten, redan efter de första köldknäpparna. Stöter du under sommaren på ett bo som inte sitter i holk gäller andra råd — de finns samlade i artikeln om vad man gör när man hittat ett fågelbo.

FAQ

Hur många ägg lägger en blåmes? BirdLife Finland anger 9–12 ägg, svenska Wikipedia 6–12, och brittiska holkdata från BTO ger ett medelvärde på 9,06. Kullstorleken varierar med biotop och år, så en liten kull i din holk behöver inte betyda att något är fel.

Hur länge ruvar blåmesen? Ungefär två veckor: 13–14 dygn typiskt i de brittiska holkserierna, 12–15 enligt BirdLife Finland. Du behöver inte öppna holken för att följa förloppet. Så länge en fågel bär in föda utan att något tiggande hörs är det honan som matas på boet. När ett svagt tiggljud hörs genom väggen har ungarna kläckts.

Hur många dygn är blåmesungarna kvar i boet? 18–21 dygn typiskt enligt BTO, 19–21 enligt BirdLife Finland. Går kullen förlorad slutar matningsflygningarna tvärt och holken blir tyst. Låt holken hänga kvar ändå, eftersom den behövs igen nästa vår. Töm den på hösten.

Vilket ingångshål ska en blåmesholk ha? 28 millimeter enligt BirdLife Finlands holkhandbok, medan talgoxeholken har 32 millimeter. Butiksholkar märkta "mes" har ofta olika hålstorlekar, så mät hålet med linjal innan du köper.

Varför häckar blåmesen bara en gång per år? Larvtoppen som ungarna lever på är kort, och ett andra försök skulle komma efter den. Därför är andra kullar ovanliga hos blåmes. Arter som klarar flera kullar äter i stället något som finns hela sommaren, som koltrasten som lever på daggmask.

När ska holken sättas upp? Holkar kan sättas upp när som helst under året, men inför häckningen är tidigt på våren bäst. En ny holk står ofta tom det första året, så ge den tid.

Källor

• BirdLife Finland (2019). Bygg fågelholkar! Svenskspråkig version, artpresentationer s. 9 (blåmes och talgoxe) samt avsnitten om holkplacering och skötsel. tiedostot.birdlife.fi
• BTO BirdFacts, Blue Tit (Cyanistes caeruleus): kullstorlek, ruvningstid och boperiod ur brittiska holk- och ringmärkningsdata. bto.org
• Svenska Wikipedia, artikeln Blåmes. Sekundärkälla för mått, äggmått, kullstorlek och andelen andra kullar.
• Perrins, C. M. (1991). Tits and their caterpillar food supply. Ibis 133(s1), 49–54.
• Nilsson, A. L. K., Alerstam, T. & Nilsson, J.-Å. (2008). Diffuse, short and slow migration among Blue Tits. Journal of Ornithology 149, 365–373.
• Wirdheim, A. (red.) (2022). Sveriges fåglar 2022. BirdLife Sverige i samarbete med Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet. Tabell 1 (blåmes 774 000 par 2018). pdf
• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025. Blåmes: artfakta.se/taxa/103025

Mer från bloggen (Häckning)

• Får man klippa häck under häckningstid? Datum för häck och trädfällning
• Korsnäbben som lägger ägg i januari — Sveriges egentliga vinterhäckare
• Andra kullen — fåglarna som hinner häcka två gånger på en svensk sommar
• Talgoxe: Allt om häckning, bo och ungskötsel
• Koltrast: Allt om häckning, bo och ungskötsel

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.