Får man mata fåglar? Regler, grannar och när kommunen kan säga nej

Får man mata fåglar? Ja — det finns ingen svensk lag som förbjuder det. Ingen paragraf i miljöbalken, ordningslagen eller bostadsrättslagen säger att en talgboll i äppelträdet är otillåten. Ändå förekommer klagomål på fågelmatning, och i vissa fall kan en fastighetsägare eller en miljönämnd kräva att matningen upphör — med rättslig grund.

Skillnaden ligger inte i matningen utan i följderna. Så länge fröna hamnar i fåglarna är saken rättsligt ointressant. När de i stället hamnar på marken, drar råttor och gör en grannes uteplats obrukbar byter frågan spår: då prövas matningen som en olägenhet, och då finns det verktyg att stoppa den.

Får man mata fåglar? Kort svar: ja, men olägenhet är förbjudet

Utgångspunkten i svensk rätt är att du får göra vad du vill på din egen tomt så länge du inte skadar någon annan. Tre regelverk kan ändå begränsa matningen:

1. Miljöbalkens regler om olägenhet. Kommunens miljönämnd kan förelägga dig att sluta om matningen orsakar en olägenhet för människors hälsa — i praktiken nästan alltid råttor.
2. Kommunala ordningsföreskrifter. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun kan meddela föreskrifter för den allmänna ordningen på offentlig plats. Det gäller inte din egen trädgård.
3. Föreningens eller hyresvärdens ordningsregler. I flerbostadshus är det stadgar och ordningsregler, inte lagen, som avgör om du får hänga en fröautomat på balkongen.

Alla tre reglerar hur och var du matar, inte om du får göra det.

En terminologisk sak är värd att reda ut direkt, eftersom orden används om vartannat i kommunernas eget material: miljönämnden (som den heter i de flesta kommuner — ibland miljö- och byggnadsnämnden) är den politiskt tillsatta nämnd som fattar besluten, medan miljöförvaltningen är tjänstemannaorganisationen vars inspektörer utreder klagomålet och sköter handläggningen. Det är förvaltningen du pratar med och nämnden som beslutar. Nedan används orden i den betydelsen genomgående.

Vad miljöbalken faktiskt säger om olägenhet

Nyckelbegreppet finns i miljöbalken (1998:808) 9 kap. 3 §. Där definieras olägenhet för människors hälsa som en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Formuleringen är snålare än den ser ut, och den drar gränsen på två ställen.

Störningen behöver inte ha gjort någon sjuk — det räcker att den kan påverka hälsan menligt. Råttor i en grannes barnvagnsförråd behöver alltså inte ha smittat någon för att räknas. Samtidigt utesluter "inte ringa eller helt tillfällig" enstaka händelser: en råtta som passerar en kväll i november är ingen olägenhet, en etablerad koloni under altanen hela vintern är det. Det som bedöms är återkommande, påvisbara besvär — inte irritation.

Till detta kommer 9 kap. 9 §, som säger att bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska brukas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur, och att ägare eller nyttjanderättshavare ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Kvalificeringen "för allmänna ändamål" hör till lokalerna, inte till bostäderna — paragrafen träffar alltså varje bostad, och den är den som oftast åberopas när matning på en balkong eller vid ett flerbostadshus ska stoppas.

Verktyget finns i 26 kap. 9 §: tillsynsmyndigheten — kommunens miljönämnd — får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att balken ska följas, dock inte mer ingripande åtgärder än vad som behövs. Enligt 26 kap. 14 § får ett sådant beslut förenas med vite, och det kan överklagas till länsstyrelsen. Det är alltså ingen ordningsbot på plats utan en förvaltningsprocess med kommunikation, yttrande och möjlighet att rätta till problemet först.

Vad tillsynen brukar leda till i praktiken

Lagen kräver att ett föreläggande ska vara det minst ingripande som behövs (26 kap. 9 §), och därför börjar ett ärende ofta med att inspektören kontaktar dig, beskriver klagomålet och ber dig vidta åtgärder. Hur ärendet hanteras avgör kommunen från fall till fall. Åtgärder som att plocka bort marknedfall, byta till ett spillfritt system eller minska mängden tar bort själva grunden för klagomålet.

Kommunala föreskrifter — vad en kommun får och inte får reglera

Här går det mesta snett i diskussionen, för de två bemyndiganden en kommun har är smalare än många tror.

Ordningslagen gäller offentlig plats. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får enligt ordningslagen (1993:1617) 3 kap. 8 § meddela de ytterligare föreskrifter "som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats". Bemyndigandet är knutet till gator, torg, parker och andra allmänna platser. En bestämmelse med stöd av den lagen kan alltså träffa matning på kajkanten eller i parken, men den kan inte reglera vad du gör i din egen trädgård.

Miljöbalkens bemyndigande listar inte fågelmatning. Enligt miljöbalken 9 kap. 12 § får regeringen överlåta åt kommunen att meddela föreskrifter till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Det har regeringen gjort i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, vars 40 § anger vilka ämnen en kommun får meddela föreskrifter om. Listan omfattar tomgångskörning, gödselspridning, torrtoaletter, mjölkhantering, skydd av vattentäkter, småskalig eldning, halmbränning, luftvärmepumpar samt — i särskilda fall — camping och gatumusik. Fågelmatning finns inte med, och 39 § om djurhållning gäller bland annat nötkreatur, häst, get, får, svin, pälsdjur, fjäderfä som inte är sällskapsdjur och orm. Någon generell kommunal föreskrift som förbjuder matning på privat mark är därför svår att stödja på de bemyndiganden som listats här. Har en enskild kommun en särskild bestämmelse är det den kommunens författningssamling som gäller, och den går inte att generalisera till andra kommuner. Dessutom säger 9 kap. 13 § att kommunala hälsoskyddsföreskrifter inte får medföra onödigt tvång för allmänheten.

Kvar blir alltså två vägar: en föreskrift om offentlig plats med stöd av ordningslagen, eller ett beslut i det enskilda fallet enligt miljöbalken 26 kap. 9 §. Matning på egen tomt hanteras med den senare — ärende för ärende, efter klagomål.

Vill du veta om just din kommun har använt ordningslagsvägen finns svaret i kommunens författningssamling, där de allmänna lokala ordningsföreskrifterna publiceras med paragrafnumrering och datum för fullmäktiges beslut. Det är den texten som gäller, inte en sammanfattning på en informationssida eller ett påstående i en lokalgrupp på Facebook. Hittar du ingen bestämmelse om matning har din kommun sannolikt ingen — och då är det miljöbalken som styr.

Bostadsrätt och hyresrätt: ordningsreglerna avgör, inte lagen

I flerbostadshus är det inte kommunen som är den vanligaste motparten utan föreningen eller värden.

En bostadsrättshavare ska enligt bostadsrättslagen (1991:614) 7 kap. 9 § iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick, och rätta sig efter "de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar". Det är vanligt att föreningar har egna ordningsregler, och en regel mot fågelmatning från balkong och fönster kan vara giltig även om ingen lag förbjuder matning. Bostadsrättslagen ger föreningen möjlighet att uppmana till rättelse, och i allvarliga fall kan nyttjanderätten förverkas (7 kap. 18 och 20 §§). För hyresgäster gäller motsvarande enligt jordabalken 12 kap. 25 och 42 §§, där hyresgästen bland annat ska se till att sundhet, ordning och gott skick inte åsidosätts.

Den praktiska slutsatsen är att du bör läsa föreningens ordningsregler innan du köper en fröautomat med sugproppar. Ska du mata i lägenhet är slutna automater på insidan av räcket, med spillskål, ett försiktigt val — mer om vad som fungerar i stan finns i guiden om fåglar på balkongen.

Råttor är nästan alltid orsaken till klagomålet

De flesta anmälningar om fågelmatning handlar egentligen inte om fåglar utan om vad som ligger kvar på marken. Solrosfrön, brödbitar och krossade jordnötter under mataren är energität föda som råttor och möss gärna äter, och en matning som pågår hela vintern kan bli en pålitlig födokälla mitt i ett bostadsområde.

Argumentet försvinner om marknedfallet gör det. Spillskål under mataren, skalade frön och regelbunden sopning tar bort det som klagomålet vilar på. De praktiska motåtgärderna går vi igenom i detalj i råttor vid fågelbordet. Platsvalet spelar också in, eftersom en matare nära husgrund, kompost eller vedtrave gör problemet större än nödvändigt; se var fågelbordet bör stå.

Ett näraliggande klagomål gäller mängden fågel. Ansamlingar av tamduvor ger klagomål på spillning på fönsterbleck och räcken, och en välfylld matning i villakvarter kan locka flockar av gråsparv och pilfink som hörs en bit bortom den egna tomten. Sparvarna är inget problem i sig. Gråsparven är livskraftig (LC) i Rödlista 2025, med ett bestånd på omkring 451 000 par 2018 (Wirdheim 2022), även om Artdatabanken noterar misstanke om minskning (SLU Artdatabanken 2025). Grannens intryck av en stor flock är ändå ofta det som får dem att lyfta luren.

Att hålla rent är inte bara en granngest. Enligt SVA är salmonella den vanligaste sjukdomen vid fågelbord under vårvintern och drabbar oftast finkfåglar, och smittan sprids främst via avföring. Gulknopp, som orsakas av en trikomonas som drabbar fåglar, har framför allt drabbat grönfink, vars bestånd har minskat kraftigt sedan de första fallen 2008 (SLU Artdatabanken 2025). SVA rekommenderar bord eller automater där fåglarna inte kan smutsa ned fröna, och att man upphör med matningen några veckor vid ett salmonellautbrott.

Grannen klagar: så hanterar du samtalet

Ett ärende hos miljöförvaltningen börjar nästan alltid med ett samtal som gick fel. Hanterar du det tidigt slipper du hela processen.

Fråga vad som stör, inte om de gillar fåglar. Svaren skiljer sig kraftigt: spillning på bilen, frön i grönsakslandet, råttor i förrådet, ljud tidiga morgnar. De kräver olika åtgärder, och du kan inte lösa rätt problem förrän du vet vilket det är.

Erbjud en konkret ändring med ett datum. "Jag flyttar mataren till andra sidan häcken och sätter en spillskål under den till helgen" är något att förhålla sig till. "Jag ska försöka bättra mig" är det inte.

Skriv ner vad ni kom överens om. Ett kort meddelande efteråt gör att ni minns samma sak, och om det ändå blir ett tillsynsärende har du dokumentation på vidtagna åtgärder — i praktiken det som avgör om ett föreläggande blir aktuellt.

Pausa hellre än att eskalera. Att ta ned matningen en tid medan råttproblemet åtgärdas kostar lite, och fåglarna kan hitta tillbaka när du börjar igen.

Du är grannen: så gör du en anmälan

Om det är du som störs är ordningen densamma fast omvänd. Prata först — många som matar har ingen aning om att fröna sprids till grannens tomt, eftersom de bara ser fågelbordet.

Går det inte, vänder du dig till kommunens miljöförvaltning och anmäler misstänkt olägenhet. Ange när problemet började, hur ofta det förekommer och vad du observerat konkret: antal råttor, var de setts och vid vilken tid, gärna med daterade foton. Fråga förvaltningen hur de hanterar uppgifter om den som anmäler, och om du kan få återkoppling.

Inspektören bedömer sedan om störningen når upp till olägenhetsbegreppet — inte om matningen är trevlig eller ovanlig. Handläggningstiden varierar mellan kommuner, och inspektören kan välja att börja med en uppmaning om åtgärder.

Så ser en matning ut som håller sig inom reglerna

Det är inte många punkter som skiljer en oproblematisk matning från en som hamnar i ett ärende:

• Matare med spillskål eller uppsamling, så att marknedfallet blir minimalt.
• Anpassad mängd — fyll på det som går åt på ett par dagar, inte en säck i taget.
• Regelbunden rengöring av matare och vattenkärl, framförallt under senvintern.
• Placering som inte gränsar direkt mot grannens uteplats, husgrund eller komposter.
• I lägenhet: kontrollera ordningsreglerna först, mata från insidan av räcket, aldrig genom att strö på marken nedanför.
• Avsluta vintermatningen under april, när insekter och frön finns i överflöd. Foder som ligger kvar över sommaren gör fåglarna liten nytta och skadedjuren stor.

Vill du ha helheten kring säsong, foderval och mängd finns den i mata fåglar på vintern, och en genomgång av vilka matartyper som spiller minst i fågelmatare — välja rätt.

FAQ

Är det olagligt att mata fåglar i Sverige? Nej. Det finns ingen nationell lag som förbjuder fågelmatning. Däremot kan miljönämnden med stöd av miljöbalken besluta att matningen ska upphöra om den orsakar en olägenhet för människors hälsa, och lokala ordningsföreskrifter kan begränsa matning på offentlig plats.

Får jag mata fåglar från min balkong? Lagen förbjuder det inte, men bostadsrättsföreningens eller hyresvärdens ordningsregler gör det ofta. De reglerna är bindande för dig som boende. Kontrollera stadgar och ordningsregler innan du sätter upp något, och använd slutna automater med spillskål på insidan av räcket.

Kan kommunen tvinga mig att ta bort fågelbordet? Ja, i teorin. Miljönämnden kan besluta att matningen ska upphöra enligt miljöbalken 26 kap. 9 § och koppla ett vitesbelopp till beslutet. Lagen kräver att åtgärden inte är mer ingripande än vad som behövs, och det är ofta marknedfall som drar råttor som blir föremålet för ärendet. Beslutet får överklagas hos länsstyrelsen (19 kap. 1 §).

Kan min kommun ha ett generellt förbud mot fågelmatning i trädgårdar? Nej. Ordningslagens bemyndigande gäller offentlig plats, och miljöbalkens lista över vad kommunen får reglera i lokala hälsoskyddsföreskrifter omfattar inte fågelmatning. Matning på privat mark prövas i stället i det enskilda fallet, efter klagomål.

Min granne matar fåglar och vi har fått råttor. Vad gör jag? Prata först med grannen och beskriv det konkreta problemet. Hjälper det inte, anmäl misstänkt olägenhet till kommunens miljöförvaltning med uppgifter om när, var och hur ofta du sett råttorna, gärna med daterade foton.

Räknas duvor och måsar annorlunda än småfåglar? Rättsligt är det samma prövning, men klagomålen ser olika ut. Matning som samlar tamduvor och måsar ger spillning på fasader och balkonger och kan i en enskild kommun omfattas av lokala föreskrifter för offentlig plats, vilket du kontrollerar i kommunens författningssamling.

Källor

• Miljöbalken (1998:808), 9 kap. 3, 9, 12 och 13 §§, 19 kap. 1 § samt 26 kap. 9 och 14 §§. riksdagen.se
• Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 39–40 §§. riksdagen.se
• Ordningslagen (1993:1617), 3 kap. 8 §. riksdagen.se
• Bostadsrättslagen (1991:614), 7 kap. 9, 18 och 20 §§. riksdagen.se
• Jordabalken (1970:994), 12 kap. 25 och 42 §§. riksdagen.se
• Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Fågelmatning och fågelsjukdomar; Salmonella hos småfåglar. sva.se
• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025: gråsparv artfakta.se/taxa/103038 och grönfink artfakta.se/taxa/103042.
• Wirdheim, A. (red.) (2022). Sveriges fåglar 2022. BirdLife Sverige i samarbete med Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet. ISBN 978-91-88124-72-2. Rapporten (PDF)

Mer från bloggen (Trädgård & natur)

• Nattflyttning hos fåglar — guide till nocmig och höra fåglar flytta
• Fågelholkar — rätt holke för rätt fågel, storlek och placering
• Varför hackar fåglar på fönsterrutan?
• Mata fåglar på sommaren — bra eller dåligt?
• Fåglar som flyger in i fönster — så förhindrar du det

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.