Fågelkartan · publicerad 2026-05-16 · 10 min läsning
Ringmärkning av fåglar är ett av de viktigaste ornitologiska verktygen. Hur fungerar det, vem gör det och hur kan du delta? Stationer i Sverige 2026.
Ringmärkning är ett av de viktigaste verktygen för att förstå fåglars flyttning, livslängd och populationsutveckling. En liten ring med ett unikt nummer fästs på fågelns ben. Hittas fågeln igen, levande eller död, går det att se var den rört sig och hur gammal den har blivit.
Ringmärkning är ett av de viktigaste verktygen för att förstå fåglars flyttning, livslängd och populationsutveckling. En liten ring med ett unikt nummer fästs på fågelns ben. Hittas fågeln igen, levande eller död, går det att se var den rört sig och hur gammal den har blivit.
Den svenska ringmärkningsstatistiken omfattar fåglar märkta från 1911 och framåt, enligt Naturhistoriska riksmuseet (NRM). Metoden har sitt ursprung i Danmark i slutet av 1800-talet, då man ville ta reda på vart fåglarna flyttar och hur gamla de blir (Ottenby fågelstation).
De flesta småfåglar fångas i slöjnät, även kallade mistnät. De är gjorda av tunn och mjuk nylontråd. När fågeln flyger mot nätet faller den ner i en ficka som bildas av dess egen tyngd. Näten står på fasta platser, till exempel i buskage och trädgårdar.
Vid Ottenby används tre fångstmetoder:
Både nät och fällor vittjas en gång varje halvtimme, vadarburarna en gång i timmen (Ottenby fågelstation).
När fågeln artbestämts får den en ring vars storlek anpassas noga efter benets tjocklek. Varje fångad fågel genomgår ungefär detta:
Är ringen svensk står det RIKSMUSEUM STOCKHOLM på den. Ringmärkningscentralen finns på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Märkningsuppgifterna går till Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet. Centralen samarbetar med andra europeiska ringmärkningscentraler genom EURING, European Union for Bird Ringing. I Euring Data Bank samlas de europeiska återfynden. Med många återfynd kan man se var arterna häckar och övervintrar, vilka vägar de flyttar längs, hur snabbt de förflyttar sig och hur gamla de kan bli (Ottenby fågelstation).
Ottenby på Ölands södra udde ägs och drivs av BirdLife Sverige och har verkat oavbrutet sedan 1946. De första märkningarna vid Ottenby gjordes redan 1937 (Ottenby fågelstation).
Småfågelringarna är av aluminium. Arter som lever i vatten, som vadare och änder, får i stället stålringar som tål slitage bättre.
Falsterbo ligger vid Skånes sydvästligaste udde och är känt för sitt rovfågelsträck. Stationens verksamhet omfattar både ringmärkning och sträckräkning, och på webbplatsen kan man rapportera upphittade ringar. Kontakta stationen direkt om du vill veta mer om hur man kan hjälpa till.
Kvismare fågelstation ligger strax utanför Örebro och beskriver Kvismaren som Svealands största och bästa våtmarksområde. Nästan 300 fågelarter har setts där.
BirdLife Uppland har hållit ringmärkningskurser på ön Björn utanför Fågelsundet i Hållnäs. Kursen går ut på att känna igen och åldersbestämma fåglar i handen och att plocka dem ur slöjnät. Deltagarna bor i fyrvaktarbostaden, och nätet dras upp redan vid 03.30. Kursen gör dig inte till färdig ringmärkare, eftersom det kräver många års erfarenhet, men du får praktisk erfarenhet av fåglar (BirdLife Uppland).
Det enklaste sättet att komma igång är enligt NRM att ta kontakt med någon av landets fågelstationer och börja som assistent. Där lär man sig plocka fåglar ur slöjnäten, hantera dem medan de bestäms till art, ålder och kön och ta biometriska mått som vinglängd. Ibland ordnas också ringmärkarkurser vid en fågelstation eller inom en ringmärkargrupp.
Att märka fåglar på egen hand kräver en licens från Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet. Varje år utfärdas licenser till cirka 900 personer, uppdelade på huvudmärkare och medhjälpare. Medhjälpare får märka på en huvudmärkares licens med dennes ringar. När du har tillräcklig erfarenhet kan du ansöka om en egen licens. Det är då viktigt att ha ett tydligt syfte med märkningen och att den är geografiskt avgränsad.
Som assistent hjälper du till med fångsten och lär dig under kunnig ledning. Det är ett bra sätt att lära sig yrket, och många stationer tar emot nybörjare. Fråga stationen i förväg vad som gäller för besök.
För de flesta europeiska fågelarter finns redan grundläggande kunskap om flyttvägar, men Ottenby framhåller att metoden fortfarande behövs. Naturen är inte statisk. Övervintringsområden och flyttvägar kan förändras, och ringmärkning används bland annat för att kartlägga invasionsrörelser, dödsorsaker, häckningsframgång, vinteröverlevnad, ruggning och fåglarnas respons på klimatförändringar. Enligt Ottenby är storskalig ringmärkning den enda metod som ger representativ information om dessa frågor.
Hittar du en levande eller död ringmärkt fågel:
Att rapportera ett fynd är värdefullt för forskningen. Gör det!
Skadar ringmärkning fåglarna? Ringarna är noga anpassade efter benets tjocklek, och en småfågelring av aluminium väger ungefär lika mycket som ett armbandsur gör för oss människor, enligt Ottenby. Fågeln återbördas oftast bara några minuter efter fångsten, och näten vittjas varje halvtimme. Ringmärkning bör bara göras av den som har licens eller som arbetar under en licensierad märkares ansvar.
Vad kan ett återfynd berätta? Den som skickar in uppgifter om en ring får veta vilken fågel som bar ringen samt när och var den ringmärktes. När många återfynd sammanställs framgår var arterna häckar och övervintrar, vilka vägar de använder, hur snabbt de förflyttar sig och hur gamla de kan bli (Ottenby fågelstation).
Kan man se ringmärkning utan att anmäla sig? Det varierar mellan stationerna. Kontakta stationen i förväg och fråga vad som gäller. Tänk på att fångsten börjar tidigt på morgonen, vid Ottenby en timme före soluppgång.
Hur gammal kan en fågel bli enligt ringmärkningen? Ringmärkning ger uppgifter om hur länge fåglar lever. Enligt NRM:s åldersrekordlista för svenska fåglar (2025-08-29) är rekorden bland annat sillgrissla 49 år, tordmule 32 år, vit stork 26 år och 5 månader samt kustlabb 9 år.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.