Ringmärkning av fåglar i Sverige — hur du kan delta 2026

Ringmärkning av fåglar är ett av de viktigaste verktygen för att förstå fåglars migration, livslängd och populationsutveckling. En liten aluminiumring med ett unikt nummer fästs runt fågelns ben — om fågeln hittas igen (levande eller som kadaver) kan man spåra var den rört sig och hur gammal den är.

Sverige har ett av världens längsta ringmärkningsprogram — data från 1911 och framåt.

Hur fungerar ringmärkning?

Fångst i nät

Fåglar fångas levande i mistnät — finmaskiga nylonnät som fåglarna inte ser förrän de befinner sig i nätet. Näten hängs upp i fågelstråk, vid buskage och längs vattenkanter.

Fångstmetoder:

• Mistnät: tunna, svårsynliga nät i olika storlekar (6–18 m långa)
• Burfällor: för markhöns (järpe, rapphöna) och vadare
• Helgolandsfällor: stora trattfångster av gångavdelningsart

Märkning och mätning

Varje fångad fågel:

1. Märks med en aluminiumring med unikt 7-siffrigt ID + landkod (SE = Sverige)
2. Mäts (vinglängd, vikt, fjäderdräkt, könsbedömning)
3. Blodprov kan tas för DNA-studier
4. Friges — normalt inom 10–20 minuter

Ringarna tillverkas av Naturhistoriska riksmuseet och bär texten "STOCKHOLM" + ID-nummer.

Vad händer med datan?

All märkningsdata rapporteras till EURING — European Union for Bird Ringing — och samlas i en gemensam europeisk databas. Återfynd (en ringmärkt fågel som ses igen) rapporteras och matchas mot märkningsdata.

Sveriges ringmärkningsstationer

Ottenby fågelstation (Ölands södra udde)

Ottenby på Ölands södra udde är Sveriges mest kända och produktiva fågelstation. Stationen har drivits sedan 1946 och är en av de äldsta i Europa.

• Säsong: April–november (högsäsong: april–maj och aug–okt)
• Antal märkta fåglar/år: 40 000–80 000
• Vanliga volontärperioder: 1–4 veckor, anmälan via SOF
• Läge: Extremt sträcks-exponerat läge i södra Kalmarsund

Ottenby är känt för sina spektakulära sträcktoppar — hundratusentals sångare passerar under höststräcket.

Falsterbo fågelstation (Skåne)

Falsterbo vid Skånes sydvästligaste udde är världsberömd för sina rovfågelsträck. Fågelstationen driver ringmärkning parallellt med räkningar.

• Höjdpunkt: Höststräcket av rovfåglar i september–oktober (bivråk, ormvråk, sparvhök i tusentals per dag)
• Ringmärkning: Sångare under vår och höst
• Räkningar: Strukturerade dagliga räkningar av sträckande fåglar

Kvismaren fågelstation (Örebro)

Kvismaren är inland-Skandinaviens viktigaste fågelstation, belägen vid den restaurerade våtmarken Kvismaren i Örebro län.

• Specialitet: Vassfåglar (rördrom, sävsångare, rörsångare)
• Säsong: April–november
• Volontärer välkommen: Kontakta Kvismarens fågelstation direkt

Fågelsundet (Uppland)

Fågelsundet på Gräsön i Uppsala län fokuserar på kust- och havsfåglar i Uppland.

Nordens ark (Bohuslän)

Ringmärkning av kustfåglar (tärnor, trutar) i Bohusläns skärgård sker i samarbete med Nordens Ark.

Hur deltar du som volontär?

Steg 1: Kontakta en station

SOF BirdLife Sverige koordinerar volontärprogrammet. Gå till birdlife.se och sök efter "ringmärkning volontär" eller kontakta respektive station direkt.

• Ottenby: anmälan via SOF:s hemsida (öppnar i december-januari för kommande säsong)
• Falsterbo: kontakta fågelstationen direkt
• Kvismaren: kontakta Kvismarens fågelstation

Steg 2: Licens för ringmärkning

Att faktisk märka fåglar kräver en ringmärkningslicens utfärdad av Naturvårdsverket. Licensen kräver:

• Utbildning under certifierad ringmärkare (normalt 2–4 säsonger som assistent)
• Praktiskt prov
• Teoretiskt prov

Utan licens kan du arbeta som assistent — du hjälper till med näthantering, transport av påsar med fångade fåglar och datainmatning. Det är ett utmärkt sätt att lära sig.

Steg 3: Börja som gäst eller assistent

De flesta stationer välkomnar dagsgäster under säsongen. Du besöker stationen på morgonen (nätupplockning börjar vid gryning, ca 04:30), ser märkningsprocessen och lämnar vid middagen.

Vad gör man vid stationen?

En typisk morgon:

• 04:00: Uppvaknande
• 04:30: Nätupplockning börjar (alla nät kontrolleras var 30–60 min)
• 05:00–09:00: Fåglar hanteras, mäts och märks kontinuerligt
• 09:00–11:00: Avslutande nätupplockning och datainmatning
• 11:00: Frukost och analys av nattens fångst

Om du hittar en ringmärkt fågel

Hittar du en levande eller död ringmärkt fågel:

1. Notera ring-ID och avläs alla siffror noggrant
2. Fotografera om möjligt
3. Rapportera till Naturhistoriska riksmuseet — de håller i det svenska ringmärkningsregistret
4. Du får ett brev med märkningshistorik (var märkt, av vem och när)

Att rapportera ett fynd är värdefullt forskning — gör det!

Vanliga frågor

Skadar ringmärkning fåglarna? Nej — om det görs korrekt av licens licensierade märkare. Aluminiumringarna väger gram eller milligram och stör inte fågelns rörelse. Benshålet är för ljust och starka för att skadas av ringen. Hantering sker snabbt (under 20 minuter) och fåglarna frigörs utan stress-symtom.

Vad är det vanligaste fyndet av en återfunnen ringmärkt fågel? De vanligaste återfynden är fåglar som hittas av katter, kolliderat med bilar/fönster eller hittats döda. Återfynd av levande ringmärkta fåglar görs av ringmärkningsstationer som fångar en fågel märkt på annan plats.

Kan man se ringmärkning utan att anmäla sig? Ja — de flesta stationer välkomnar spontana gäster under säsongen. Ring stationen dagen innan för att bekräfta att näthantering pågår. Kom vid gryning.

Hur gammal kan en fågel bli — vad säger ringmärkning? Ringmärkning har gett oss de definitivaste livslängdsdata. Rekord inkluderar: kustlabb 36 år (märkt i Sverige), tordmule 40 år, grå stork 39 år, sillgrissla 48 år. Vanliga trädgårdssångare lever 5–8 år; koltrasten 3–5 år.

Källor: EURING, Naturhistoriska riksmuseet, SOF BirdLife Sverige, Ottenby fågelstation.

Mer från bloggen (Fågelskådning)

• När flyger tranorna söderut? — Höststräcket i Sverige 2026
• Vitörn hotad — varför minskar arten?
• Vitkindad gås, grågås och kanadagås — så skiljer du dem
• Vit stork i Sverige — återkolonisationen pågår 2026
• Vinterfåglar i Sverige — de 20 vanligaste vid fågelbordet

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.