Skrattmåsens läte — det karakteristiska skrattet

Skrattmåsen (Chroicocephalus ridibundus) är en av de mest ljudliga fåglarna vid svenska sjöar, kuster och våtmarker. Dess skränande läte hörs framför allt i häckningskolonierna, och många har hört det utan att veta varifrån det kommer. I den här guiden går vi igenom hur lätet låter, varför arten fått sitt namn, hur kolonin fungerar akustiskt och hur det går för skrattmåsen i Sverige.

Varför heter den skrattmås?

Det latinska artnamnet ridibundus betyder "skrattande" (engelska Wikipedia). Namnet är dock en historisk slump. Enligt svenska Wikipedia har skrattmåsen egentligen inget skrattande läte. Linné lånade namnet från Mathurin Jacques Brisson, som 1760 beskrev den sotvingade måsen och skrattmåsen som två underarter av samma art. Den sotvingade måsen heter laughing gull på engelska och har till skillnad från skrattmåsen ett verkligt skrattande läte. Eftersom skrattmåsen inte häckade i Sverige på Linnés tid kände han den dåligt, och förlitade sig på Brisson.

Skrattmåsens eget läte beskrivs som ett skränigt "krii-arr" (svenska Wikipedia). På engelska återges det som "kree-ar". I Richard Adams roman Den långa flykten har lätet, i skrivsättet "kee-harr", gett en av karaktärerna dess namn. I norra Bohuslän kallades arten ibland tyskmåge, eftersom den i slutet av 1800-talet fortfarande var ovanlig längs svenska kuster.

Lätet — en högljudd fågel i kolonin

Skrattmåsen är högljudd, särskilt på häckningsplatsen. Kolonierna ligger i sjöar och kärr eller vid kusten, och fåglarna sitter ofta tätt. Då är rösten ett viktigt sätt att hålla kontakt.

Ett läte som är särskilt väl studerat är det så kallade long call, den signal som en förälder ger ifrån sig när den kommer tillbaka till boet. En fältstudie av Charrier m.fl. (2001) visade att skrattmåsungar börjar tigga redan när föräldern närmar sig, innan de ser den. Forskarna spelade upp förändrade versioner av föräldrarnas läte och fann att frekvensmoduleringen är avgörande för att ungarna ska känna igen föräldern. Ungarna behövde bara två övertoner för att skilja föräldrarna åt, och minst fyra upprepade stavelser i lätet krävdes för att de skulle reagera.

Det innebär att ungarna kan urskilja sina föräldrar i en koloni där alla ser likadana ut och där ljudnivån är hög. Ungarna reagerar på röster och inte på utseendet.

Häckning i kolonin

Skrattmåsen häckar i kolonier i sjöar, kärr och vid kusten. Vissa skrattmåsar får sin häckningsdräkt redan i februari, men vanligare är mars. Bobygget börjar i april, äggen ruvas under maj och i juni matas ungarna (svenska Wikipedia). Strax efter att ungarna blivit flygga flyttar skrattmåsen mot sydväst. På sommaren ses den ofta på ängar och flockas kring traktorer som plöjer upp åkrar.

Enligt engelska Wikipedia bär föräldrarna bort äggskal från boet efter kläckningen, vilket anses minska risken att rovdjur hittar boet. Ungarna matas genom att föräldern kräks upp mat på marken. Syskonen samordnar sitt tiggande, och föräldrarna anpassar mängden mat efter hur intensivt ungarna tigger.

Man ska undvika att störa eller gå i land på en ö där det häckar skrattmåsar, eftersom de försvarar sina bon mycket aggressivt (svenska Wikipedia). Håll alltid säkert avstånd.

Besöker du Kvismaren utanför Örebro eller Tåkern i Östergötland under försommaren kan du höra lätet på nära håll. Skrattmåsen häckade vid Tåkern och Hornborgasjön första gången kring mitten av 1890-talet (svenska Wikipedia).

Utseende i olika dräkter

Måttmässigt är skrattmåsen en liten mås, med en kroppslängd på 35–39 cm, ett vingspann på 86–99 cm och en vikt kring 250 gram (svenska Wikipedia). Hanar och honor skiljer sig knappt åt. I sommardräkt har den en chokladbrun huva och röd näbb och röda ben, medan nacke, bröst och buk är vita och manteln ljusgrå. I flykten syns den vita framkanten på yttre vingen tillsammans med mörka undre handpennor.

Under vintern fäller den huvan. Då återstår bara ett otydligt mörkt band ovanför ögat och en mörk fläck bakom det, och näbben är ljusare röd med mörk spets. Ungfåglarna känns igen på orangegula ben och ett svart band längst ut på stjärten, som står mot den vita övergumpen, samt på brokiga ockratoner i fjäderdräkten.

Skrattmåsen i Sverige — status och utbredning

Skrattmåsen invandrade till Skandinavien under de senaste tre hundra åren. I början av 1700-talet häckade den inte alls i Sverige, och fram till 1880-talet höll den till i Skåne, på Öland och på Gotland. Den fridlystes 1929, och beståndet ökade därefter fram till 1980-talet då nedgången började. Orsaken till minskningen är inte fullt utredd (svenska Wikipedia).

Enligt Rödlista 2025 är skrattmåsen nära hotad (NT, kriterium A2abe). Den häckar vid sjöar, havsvikar och vattendrag samt på öar och skär vid kusten, och är spridd över hela landet utom i fjällkedjan och angränsande delar av Lappland och Jämtland. Arten har minskat kraftigt sedan 1980, men minskningstakten har bromsats upp de senaste åren. Minskningen uppgår till omkring 27,5 procent (15–40) under de senaste 24 åren. Sveriges fåglar 2022 anger cirka 98 000 par 2018 och en minskning på 38 procent över 20 år (2002–2021) och 30 procent över 10 år (2012–2021).

I Norden är skrattmåsen, fiskmåsen och gråtruten de vanligaste måsfåglarna. Skrattmåsen är ett vanligt byte för pilgrimsfalk, duvhök och sparvhök (svenska Wikipedia). Den är också en partiell flyttfågel. Många fåglar som häckar långt norrut flyttar, medan de som häckar kring kusterna i Skandinavien ofta stannar på samma plats hela året (svenska Wikipedia). Norra Europas fåglar söker sig till mildare områden, bland annat Storbritannien (engelska Wikipedia).

Lär dig lätet — praktiska tips

Det snabbaste sättet att lära sig skrattmåsens läte är att besöka en koloni under försommaren. Sätt dig på lämpligt avstånd och lyssna aktivt i 15–20 minuter. Försök att urskilja hur lätet varierar mellan fåglar som landar, flyger förbi eller försvarar sitt bo.

Digitala verktyg som kompletterar fältbesöket:

• Skrattmåsens artsida på Fågelkartan — artbeskrivning och observationsdata.
• Xeno-canto — delad samling fågelinspelningar där du kan lyssna på skrattmåsen.
• BirdNET — ett forskningsprojekt som analyserar ljudinspelningar och föreslår arter. Använd förslagen som stöd och kontrollera dem själv.

Vill du djupdyka i skillnaderna mot de stora truttarna rekommenderar vi vår guide om gråtrut, havstrut och silltrut.

Summering

Skrattmåsens namn är en gammal förväxling, men lätet är lätt att känna igen i kolonin. Forskning visar att ungarna känner igen föräldrarnas röst redan innan de ser dem, och att det är lätets frekvensförändringar som bär informationen. Samtidigt är skrattmåsen i dag rödlistad som nära hotad. En tidig morgon vid en koloni räcker för att göra intrycket permanent. Ta med öronen.

Källor

• Charrier, I., Mathevon, N., Jouventin, P. & Aubin, T. (2001). Acoustic Communication in a Black-Headed Gull Colony: How Do Chicks Identify Their Parents? Ethology 107(11), 961–974. doi.org/10.1046/j.1439-0310.2001.00748.x
• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025: skrattmås (NT). artfakta.se/taxa/102963
• Wirdheim, A. (red.) (2022). Sveriges fåglar 2022. BirdLife Sverige i samarbete med Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet. ISBN 978-91-88124-72-2, tabell 1. birdlife.se
• Svenska Wikipedia (2026). Skrattmås. Används för namnhistorik, utseende, häckning och invandringshistoria. sv.wikipedia.org/wiki/Skrattmås
• Engelska Wikipedia (2026). Black-headed gull. Används för latinsk namnbetydelse och beteende vid boet. en.wikipedia.org/wiki/Black-headed_gull
• Cornell Lab of Ornithology och Chemnitz University of Technology (u.å.). BirdNET. birdnet.cornell.edu

Mer från bloggen (Läten)

• Gräshoppsångare — den fågel du hör men aldrig ser
• Fågeln som låter som en cykelpump, en groda eller ett bräkande får
• Vitkindad gås, grågås och kanadagås — så skiljer du dem
• Vit stork i Sverige — återkolonisationen pågår 2026
• Vinterfåglar i Sverige — topplistan och trenderna vid fågelbordet

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.