Tysslingen efter utfodringen — så ser sångsvansvåren ut nu

Bilderna som möter den som söker på Tysslingen visar nästan alltid samma sak: en åker så full av vita fåglar att marken knappt syns emellan dem, och en bildtext om Europas största vårsamling av sångsvan. De bilderna är tagna under de år då svanarna utfodrades vid Rånnesta i sjöns norra del. Utfodringen upphörde inför våren 2025, och med den försvann både koncentrationen och de dagsmaxima som fortfarande citeras i resemagasin och på turistsidor.

Svanarna finns kvar i landskapet, men de står inte längre samlade på en punkt. De betar där födan råkar finnas och flyttar sig efter is och töväder. För dig som planerar en resa till Tysslingen i februari eller mars är skillnaden praktisk snarare än dramatisk — du får leta mer, köra mer och räkna med färre fåglar på ett och samma ställe.

Så mycket sångsvan finns kvar vid Tysslingen idag

Våren 2025 blev den första utan utfodring, och utfallet gick att mäta. Som mest räknades 657 sångsvan vid Tysslingen den 16 mars, men de flesta dagar låg antalet kring en tiondel av tidigare år, då flera tusen brukade räknas in under mars. Våren 2026 låg maxnoteringen på 100 fåglar (18 mars). Storleksordningen är alltså tvåsiffriga till tresiffriga antal på en bra dag, mot flera tusen under utfodringsåren.

Under en normal vecka i mars ser du därför inte ett sammanhängande vitt fält utan utspridda grupper: några familjer på de översvämmade strandängarna, en flock på en höstsådd åker en kilometer bort, ytterligare några i en vak. Antalen svänger kraftigt från dag till dag beroende på isläge, vind och hur långt töet har hunnit norrut.

Ljudet är kvar, och det är sångsvanens starkaste kort. Trumpetandet bär långt över en öppen slätt och avslöjar flockar som ligger utom synhåll bakom en åkerkant. Står du stilla en stund i gryningen hör du ofta fler svanar än du ser.

Runt svanarna finns resten av vårfågelfaunan: grågås som kommer in tidigt, sädgås i flockar på fälten, bläsand och kricka i de grunda vattenspeglarna, tofsvipa och sånglärka över åkrarna. Från slutet av mars tar tranorna över som lokalens huvudnummer — den delen av Tysslingens år beskrivs i vår guide till fågelskådning i Närke.

Vad som förändrades när utfodringen vid Rånnesta upphörde

Mekaniken bakom det gamla skådespelet är enkel. Utfodring skapar en förutsägbar födoresurs på en punkt i landskapet, och fåglar som annars skulle söka föda över tusentals hektar åkermark samlas i stället på några hektar vid ungefär samma tid varje dag. Resultatet blir en publikvänlig massa — och en siffra som ser enorm ut när den räknas på plats.

Beslutet är daterat och offentligt. Länsstyrelsen i Örebro län meddelade den 27 februari 2025 att man inte längre bekostar utfodringen av sångsvan vid Rånnesta, och våren 2025 blev därmed den första utan foder. Myndigheten hade delfinansierat utfodringen sedan 2017 och de senaste åren helt bekostat inköp och utkörning av fodret, till en kostnad av omkring 100 000 kronor per vår, och åtgärden var formellt viltskadeförebyggande. Skälet till att den upphörde var att lantbrukarna i området motsatte sig den: frågan togs upp på ett möte, följdes av en enkät till berörda lantbrukare och motståndet visade sig ännu tydligare där. Uppgifterna kommer från Närkes ornitologiska förening och Natursidan, båda länkade nedan; Länsstyrelsens reservatssida nämner inte utfodringen alls.

Tas resursen bort återgår fåglarna till normalt beteende: de betar på höstsådd, vall och stubb där det råkar vara barmark, byter fält under dagen och flyttar vidare norrut så fort vädret tillåter. Länsstyrelsens vilthandläggare väntade sig att fler fåglar skulle söka sig ut på lantbrukarnas åkrar när fodret försvann. Att lika många svanar ändå skulle finnas kvar i regionen som tidigare är däremot inte visat — det som är dokumenterat är att de observerade antalen vid lokalen föll kraftigt.

Siffrorna i sitt sammanhang — och varför gamla rekord lever kvar på nätet

Ett dagsmaximum från en utfodringssäsong är inte ett mått på hur många svanar som brukar finnas vid en sjö. Det är den högsta räkningen någon gjort under de mest gynnsamma förhållandena, ofta vid utfodringsplatsen och under de få dagar då flytten stod still på grund av väder. Rekordnoteringen vid Tysslingen är just en sådan: den 17 mars 2017 räknades 5 403 sångsvanar, vilket då rapporterades som svenskt rekord. Siffran beskriver en utfodrad flock en specifik dag.

Den andra sortens tal som cirkulerar är säsongsuppskattningar — hur många individer som passerar lokalen under en hel vår. De blandas ofta ihop med dagsmaxima, trots att de mäter olika saker.

En lokalsiffra ska därför aldrig läsas som ett löfte om vad du får se. Vill du veta vad som finns vid Tysslingen just nu söker du på sångsvan i Artportalen, begränsar till lokalen och de senaste veckorna, och tittar på räkningsdatum snarare än på rekord. Det tar en minut och är den enda uppgift som betyder något för din resa.

Argumenten för och emot att utfodra sjöfågel

Utfodring av gäss och svanar i jordbrukslandskapet är i första hand en skadefråga: avledningsutfodring styr betande flockar bort från känsliga grödor. Vid Tysslingen fanns däremot både skadeskäl och publikvärde samtidigt. Länsstyrelsen betalade som viltskadeförebyggande åtgärd, men utfodringsplatsen var utgångspunkt för organiserade guidningar varje lördag och söndag i mars. Publikvärdet går alltså inte att avfärda som en ren bieffekt här.

Skälen som talar emot väger ändå tungt. Onaturligt höga tätheter ökar risken för smittspridning, och fågelinfluensa hos vilda sjöfåglar har gjort den risken högaktuell i hela Europa. Koncentrationen kan också få fåglar att stanna längre än de annars skulle, den binder resurser år efter år, och den ger en bild av lokalens fågelliv som inte stämmer med vad platsen bär utan stöd. Till det kommer en principiell invändning: en art som återhämtat sig kraftigt behöver inte utfodras för sin egen skull.

Sångsvanen är just ett sådant exempel. Arten var nära utrotad som svensk häckfågel i början av 1900-talet — SLU Artdatabanken anger omkring 20 kvarvarande par, kvar bara på några avsides lokaler i Lappland. Sedan dess har beståndet vuxit kraftigt, arten etablerade sig i södra Sverige från 1950-talet och häckar i dag i hela landet. Den bedöms som livskraftig i rödlistan. Att flocken vid en enskild sjö minskar när fodret försvinner är därför en normalisering, inte ett larm.

Var svanarna tar vägen i stället: spridning över Närkeslätten

Svanarna försvinner inte ur landskapet när fodret gör det, men de blir svårare att hitta. Närkeslätten mellan Kilsbergen och Hjälmaren är precis den sortens öppna, näringsrika jordbruksbygd som betande svanar söker under vårflytten, och när isen släpper finns födan överallt i stället för på ett ställe. Att fler fåglar skulle söka sig ut på åkermarken var vad förvaltaren räknade med. Hur mycket av minskningen vid sjön som är omfördelning inom Närke, och hur mycket som är fåglar som rastar på annat håll längs flyttstråket, är inte utrett.

Det praktiska sättet att skåda dem är därför bilburet och långsamt. Kör de mindre vägarna runt sjön och ut på slätten, stanna på lämpliga platser och svep fälten med tubkikare. En flock vita fåglar på brun åker syns på flera kilometers håll, och det är tuben som hittar dem — handkikaren räcker för att lokalisera en flock, inte för att gå igenom den. Bilen fungerar som gömsle: fåglarna tolererar ett stillastående fordon betydligt bättre än en människa på en åkerkant.

Håll dig på vägar och anvisade platser. Betande svanar och gäss som skräms upp gång på gång förlorar den energi de behöver för resten av flytten norrut.

Så planerar du ett besök i februari och mars

Månadsöversikterna för februari och mars ger den bredare bilden av vad som händer i landet under samma veckor.

Gå ut tidigt. Sångsvanarna är rörligast i gryningen och sen eftermiddag, då de flyger mellan övernattningsvatten och betesfält; mitt på dagen ligger de ofta stilla och gör föga väsen av sig. Ett köldbakslag kan tömma sjön på ett dygn, och en varm vecka kan skicka hela flytten norrut i förtid.

Tubkikare med stativ gör skillnad, eftersom avstånden över en översvämmad strandäng är långa. Termos och vindtäta kläder gör resten — en marsmorgon på Närkeslätten är kallare än temperaturen antyder. Blir det stiltje mitt på dagen finns fler alternativ inom kort körsträcka i Örebro kommun.

Utsiktspunkterna runt sjön och vilken som fungerar i motljus

Vita fåglar i motljus blir siluetter, och på sångsvan är det förödande: det gula näbbpartiet, som är hela artbestämningen på håll, försvinner först. I februari och mars står solen lågt och i söder mitt på dagen, vilket gör att en observationsplats på sjöns norra sida tittar rakt in i ljuset: fåglarna ligger söderut och solen står bakom dem.

Regeln är enkel: solen ska stå bakom dig, alltså ska du befinna dig mellan solen och fåglarna. På morgonen, med solen i sydost, ställer du dig sydost eller öster om flocken och tittar mot nordväst. På eftermiddagen, när solen vandrat till sydväst, är väst- och sydvästsidan rätt och blicken går mot nordost. Har du bara en plats att välja mellan och solen står fel — flytta hellre fram besöket till en mulen dag än att kämpa mot ljuset. Diffust ljus är idealiskt för vita fåglar: näbbteckningen går att läsa och du slipper utfrätta högdagrar.

Vilka parkeringar, plattformar och stigar som är öppna varierar med säsong och skötsel. Naturreservatet bildades 2008 och har utvidgats 2015, 2019 och senast 2024; Länsstyrelsen i Örebro län håller besöksinformationen aktuell — kontrollera den innan du åker. Vill du kombinera resan med andra lokaler finns översikten över Örebro län.

Sångsvan eller knölsvan — snabb kontroll på håll

De flesta svanar vid Tysslingen på våren är sångsvanar, men knölsvan finns i regionen året runt och blandas gärna in. På långt håll räcker tre karaktärer.

Bland större sångsvansflockar är det värt att leta efter mindre sångsvan — en fåtalig genomflyttare i Sverige, framför allt i söder under vårsträcket, och sällsynt i Närke. Den är påtagligt mindre och kortare i halsen än sångsvanen, och det gula på näbben är begränsat till en rundad fläck i stället för en lång kil. Hela jämförelsen finns i fältkortet sångsvan mot knölsvan.

Andra svanlokaler i Närke och Mälardalen — kort, med länk vidare

Slår Tysslingen fel finns alternativ inom en till två timmars körning. Kvismaren sydost om Örebro har rastande svanar och betydligt mer vadare och änder när vattennivån är rätt. Hjälmarens södra strand är en klassisk gås- och svanlokal där sädgås och sångsvan uppträder tillsammans på strandängarna. Längre österut, i Mälardalen, är Hjälstaviken väster om Uppsala en pålitlig vårlokal för rastande sångsvan, trana och änder på översvämmade ängar. Var sångsvanen rastar i landet i övrigt under mars går vi igenom i marsöversikten.

FAQ

När kommer sångsvanarna till Tysslingen? De första brukar dyka upp i februari när isen börjar släppa och blöta åkrar blottas, och antalen är som högst från mitten av mars och en bit in i andra halvan av månaden — enstaka år först i början av april. Exakt tidpunkt styrs helt av väder och isläge — en mild vinter tidigarelägger allt med veckor.

Hur många sångsvanar finns vid Tysslingen efter utfodringsstoppet? Våren 2025, den första utan foder, räknades 657 svanar som mest (16 mars), medan antalet de flesta dagar låg kring en tiondel av tidigare års nivåer. Våren 2026 blev toppnoteringen 100 fåglar (18 mars). Jämförelsetalet från utfodringsåren är 5 403 fåglar den 17 mars 2017.

Finns guidningarna vid Tysslingen kvar? Ja. Närkes ornitologiska förening har fortsatt att guida vid lokalen varje lördag och söndag i mars, med utgångspunkt från Rånnesta, men har samtidigt varit tydlig med att stora svansamlingar inte längre är att vänta. Kontrollera aktuellt program inför besöket.

Var parkerar man, och är strandängarna avstängda på våren? Använd reservatets parkeringar och håll dig till anvisade stigar och plattformar. Tidigt på våren kan mindre vägar vara blöta och delar av strandängarna avstängda av hänsyn till rastande fågel. Länsstyrelsen i Örebro län har aktuell besöksinformation.

Får jag mata svanarna själv om ingen annan gör det? Nej. Poängen med att avsluta utfodringen var att inte längre hålla flocken artificiellt koncentrerad, och privat matning återskapar samma problem i liten skala: högre smittrisk, fåglar som stannar kvar och grannlantbrukare som får skadorna.

Går det att se sångsvan och trana samma dag? Ja, och fönstret är bredare än man tror. Svanarnas huvudperiod ligger kring mitten och andra halvan av mars, och tranrasten trappas upp mot slutet av månaden — överlappet omfattar därför ofta hela perioden från cirka 15 mars och månaden ut.

Källor

• Närkes ornitologiska förening — "Ingen utfodring av svanar vid Tysslingen i vår", 2025-02-27: https://nof.birdlife.se/ingen-utfodring-av-svanar-vid-tysslingen-i-var/
• Natursidan — "Slut med svanmatning vid Tysslingen", 2025-03-24 (antal våren 2025): https://www.natursidan.se/nyheter/slut-med-svanmatning-vid-tysslingen/
• Tysslingens Naturcenter — dagliga svanräkningar 2015–2026 (maxnoteringar per vår, bl.a. 657 den 16 mars 2025 och 100 den 18 mars 2026): https://www.tysslingen.nu/svanhistorik/
• Natursidan — "Nytt Sverigerekord – över 5000 sångsvanar vid Tysslingen", 2017-03-17 (5 403 fåglar den 17 mars 2017): https://www.natursidan.se/nyheter/nytt-sverigerekord-over-5000-sangsvanar-vid-tysslingen/
• Länsstyrelsen i Örebro län — naturreservatet Tysslingen, bildat 2008 och utvidgat 2015, 2019 och 2024 (reservats- och besöksinformation): https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/tysslingen.html
• SLU Artdatabanken — Artfakta om sångsvan (Cygnus cygnus), status och beståndsutveckling: https://artfakta.se/naturvard/taxon/cygnus-cygnus-100045
• Svensson, L. m.fl. (2022). Fågelguiden, 3:e upplagan. Bonnier Fakta — fältkaraktärer för sångsvan, knölsvan och mindre sångsvan.

Mer från bloggen (Fågelkalender)

• Vårflytten i Sverige — när kommer fåglarna? (månad för månad)
• Höstflytten i Sverige — miljontals fåglar på väg söderut
• Vinterfåglar i Sverige — de 20 vanligaste vid fågelbordet
• Fåglar i Januari — vad du kan se just nu
• Nattfågelskådning i juni — arter att lyssna efter i sommarnatten

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.