Klarälven löper som en livsnerv genom Värmland med häckande havsörn och forsärla längs forsar. Glaskogens urskog väster om Arvika hyser en av Sydsveriges starkaste populationer av tretåig hackspett och lavskrika.
Vår (mars–maj): Sångfåglar anländer och häckningssäsongen inleds. Sjöar och kustlinjer fylls av ankommande änder, vadare och tärnor. Vårsträcket är Värmlands läns artrikaste period med dagliga fynd av sträckande rovfåglar och sångfåglar. Arvika: Sångsvanarna anländer till Glafsfjorden i mars. Havsörn syns regelbundet från strandkanterna och brun kärrhök börjar häcka i vassen. Eda: Tjäderspelet i april är kommunens höjdpunkt. Orre dansar på öppna myrar och forsärla anländer till bäckarna.
Sommar (juni–aug): Häckningssäsongens intensiva period — ungfåglar lämnar bona och familjegrupper rör sig i landskapet. Tidiga höststräckare som grönbena och brushane syns vid strandkanter och grunda sjöar redan i juli. Arvika: Drillsnäppa och forsärla längs vattendragen. Bra för sjöfågel med ungar på Glafsfjorden under juni–juli. Eda: Drillsnäppa och forsärla längs vattendragen. Skogsarter som spillkråka och nötkråka är aktiva.
Höst (sep–nov): Höststräcket för med sig rastande dykänder, tranor och rovfåglar. Oktober och november är bäst för sjöfågel och ovanliga gäster. Grova dagräkningar kan ske vid kustpunkter och sjöar i gynnsamma väderlägen. Arvika: Rastande änder och gäss samlas på Glafsfjorden. Havsörn är som synligast under oktober–november. Eda: Lavskrika och lappmes söker föda i granskog. Bra tid för skogsfågelarter generellt.
Vinter (dec–feb): Vinterfåglar dominerar — sidensvans, bergfink och gulsparv söker föda vid fruktbärande träd och fröfält. Vid isfria kuster och vattendrag håller sig havsörn, strömstare och sällsyntare sjöfåglar. Arvika: Knipa och vigg håller öppna vattenytor. Havsörn söker föda längs Glafsfjordens ishål. Eda: Lavskrika och kungsfågel ses regelbundet. Tjäderspår i snön avslöjar förekomst i äldre tallskog.