Forsärla (Motacilla cinerea)
Häckar i forsar, bäckar, kvarnfall, dammar med rinnande vatten. Kortdistansflyttare. Ca 5 000–15 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Forsärla.
Slug: `/art/forsarla` · Kategori: Ärlor
Snabba fakta om forsärla
- Kategori: Ärlor
- Latinskt namn: Motacilla cinerea
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
- Fältkännetecken: Forsärlan är 17–20 cm lång, har ett vingspann på omkring 25–27 cm och väger cirka 15–22 gram.
Fördjupa dig i forsärla
Slug: /art/forsarla · Kategori: Ärlor
Forsärlan (Motacilla cinerea) är den långstjärtade ärlan med citrongul undersida och blågrå ovansida som lever längs forsande strömvatten. Den är en elegant fågel som ständigt vippar med sin långa stjärt och hör hemma vid bäckar, kvarnfall och små vattenfall.
Kännetecken
Forsärlan är 17–20 cm lång, har ett vingspann på omkring 25–27 cm och väger cirka 15–22 gram. Den känns igen på sin exceptionellt långa svartvita stjärt, som är längre än hos övriga svenska ärlor. Ovansidan är blågrå, övergumpen gulgrön och undersidan citrongul, intensivast under stjärten. I häckningsdräkt har hanen en svart haka och strupe som honan saknar. Den långa stjärten och den gula undersidan skiljer den tydligt från sädesärlan.
Hur låter Forsärla?
Forsärlans vanligaste läte är ett skarpt, kort och metalliskt "tsi-tsi" eller "tziff", som är ljusare och vassare än sädesärlans treskaffande "tzivilitt". Lätet hörs ofta när fågeln lyfter eller flyger i bågar längs vattendraget. Sången är en enkel, något gnisslande och kvittrande ramsa.
Utbredning och förekomst i Sverige
Forsärlan förekommer i tempererade delar av Europa, Asien och Nordafrika. I Sverige finns den framför allt i den södra halvan av landet, knuten till rinnande vatten. Arten etablerade sig som svensk häckfågel under 1900-talet och har därefter expanderat kraftigt, bland annat norrut. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen 5 000–15 000 par och trenden är positiv. Forsärlan är en kortdistansflyttare, och vissa fåglar övervintrar i södra Sverige.
Häckning
Forsärlan häckar nära strömmande vatten. Boet placeras gärna i en skyddad nisch, som en springa i en stenmur, under en bro eller i ett brofäste, ofta alldeles intill vattnet. Honan lägger vanligen 4–6 ägg som ruvas i ungefär två veckor. Båda föräldrarna matar ungarna, och i södra Sverige hinner paret ofta med två kullar under en säsong.
Föda
Forsärlan lever till stor del av vatteninsekter och deras larver, som bäcksländor, dagsländor och nattsländor. Den fångar bytet vid och i strandkanten, ofta genom att springa fram över våta stenar eller göra korta utfall i luften efter flygande insekter. Närheten till syrerikt strömvatten ger god tillgång på insektsföda.
Förväxlingsarter
Gulärlan har också gult på undersidan men har en olivgrön rygg, betydligt kortare stjärt och håller till på öppen ängs- och betesmark, inte vid forsar. Sädesärlan är svartvit och grå utan gult. Forsärlans kombination av blågrå rygg, mycket lång stjärt och citrongul undersida vid strömvatten är diagnostisk.
Vanliga frågor
Hur skiljer jag forsärla från gulärla? Forsärlan har blågrå rygg, mycket lång stjärt och lever vid forsvatten. Gulärlan har olivgrön rygg, kort stjärt och håller till på ängsmark.
Varför ökar forsärlan? Ett varmare klimat och renare vattendrag har gynnat arten, som har expanderat norrut sedan 1980-talet.
Var ser jag forsärla? Vid forsar, kvarnfall, små vattenfall och bäckar i södra Sverige, ofta året om.
Se forsärla nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Var hittar du forsärla?
Du kan se forsärla på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för forsärla bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.