Gulärla (Motacilla flava)

Snabba fakta om gulärla

• Kategori: Ärlor
• Latinskt namn: Motacilla flava
• Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
• Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
• Fältkännetecken: Gulärlan är 15–16 cm lång, har ett vingspann på omkring 23–27 cm och väger cirka 16–22 gram.

Fördjupa dig i gulärla

• Häckning

Slug: /art/gularla · Kategori: Ärlor

Gulärlan (Motacilla flava) är sädesärlans knallgula släkting, en livlig fågel av öppna våtmarker och betesmarker. Hanen lyser citrongul på undersidan och ses ofta vippa med stjärten på en tuva eller bland betesdjurens fötter.

Kännetecken

Gulärlan är 15–16 cm lång, har ett vingspann på omkring 23–27 cm och väger cirka 16–22 gram. Hanen har en lysande citrongul undersida och en olivgrön rygg. I den i Sverige vanligaste formen har hanen dessutom en blågrå hjässa och ett vitt ögonbrynsstreck. Honan är blekare och mer anspråkslöst färgad. Gulärlan har en kortare stjärt än sädesärlan, men delar dess karakteristiska, ständiga stjärtvippande och den vågformiga flykten.

Hur låter Gulärla?

Gulärlans vanligaste läte är ett mjukt, något stigande "tsjipp" eller "psii" som ofta hörs från fåglar i flykt. Sången är enkel och blygsam, en kort serie kvittrande och visslande toner som framförs från en buske, en tuva eller en stolpe. Lätet är mjukare och mindre skarpt än forsärlans.

Utbredning och förekomst i Sverige

Gulärlan häckar i stora delar av Sverige där det finns lämpliga öppna, fuktiga marker. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen hundratusentals par, men arten visar en vikande trend, kopplad till dränering av våtmarker, upphörande bete och ett intensifierat jordbruk. Den är en långdistansflyttare som anländer i maj och lämnar landet i augusti för att övervintra i Afrika.

Häckning

Gulärlan häckar på marken. Boet är en grund grop, väl dolt i grästuvor eller annan låg vegetation på fuktiga ängar och betesmarker. Honan lägger vanligen 5–6 ägg som ruvas i ungefär två veckor. Båda föräldrarna matar ungarna. Den dolda boplaceringen och artens bundenhet till öppen mark gör häckningen känslig för förändringar i hävden.

Föda

Gulärlan lever av insekter och andra smådjur. Den födosöker aktivt på marken och ses ofta tillsammans med betande boskap, eftersom djuren stör upp flugor och andra insekter ur gräset som ärlan sedan fångar. Detta samspel mellan gulärla och betesdjur är ett klassiskt inslag i hagmarkslandskapet.

Förväxlingsarter

Sädesärlan är svartvit och grå utan gult och har en längre stjärt. Forsärlan har också en gul undersida men skiljs på sin blågrå rygg, sin mycket långa stjärt och sin bundenhet till strömmande vatten. Gulärlans olivgröna rygg, kortare stjärt och förekomst på öppen ängsmark är goda kännetecken.

Vanliga frågor

Hur skiljer jag gulärla från forsärla? Gulärlan har olivgrön rygg och kortare stjärt och lever på öppen ängsmark. Forsärlan har blågrå rygg, mycket lång stjärt och lever vid forsande vatten.

Varför ses gulärlan ofta bland kor? Betande boskap stör upp insekter ur gräset, som gulärlan sedan fångar, ett klassiskt samspel.

Varför minskar gulärlan? Dränering av fuktängar, upphörande bete och ett intensifierat jordbruk anses bidra till tillbakagången.

Se gulärla nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du gulärla?

Du kan se gulärla på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer gulärla via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.

Liknande arter i kategorin ärlor

• Forsärla
• Alfågel
• Ängshök
• Ängspiplärka
• Årta