Fjällpipare (Charadrius morinellus)
Nära hotad (NT). Häckar i karga högfjällshedar över 900 m. Långdistansflyttare till Nordafrika/Mellanöstern. Fakta, bilder och läten om Fjällpipare.
Slug: `/art/fjallpipare` · Kategori: Vadare
Snabba fakta om fjällpipare
- Kategori: Vadare
- Latinskt namn: Charadrius morinellus
- Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
- Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
- Fältkännetecken: Fjällpiparen är en medelstor vadare, 20–22 cm lång, med ett vingspann på cirka 57–64 cm och en vikt på omkring 90–140 gram.
Fördjupa dig i fjällpipare
Slug: /art/fjallpipare · Kategori: Vadare
Fjällpiparen (Charadrius morinellus) är fjällens könsomvända pipare, där honan är klarare färgad än hanen och hanen ensam ruvar äggen. Den är en karaktärsfågel på kala högfjällshedar och hör till de få svenska fåglar som visar fullt omvända könsroller.
Kännetecken
Fjällpiparen är en medelstor vadare, 20–22 cm lång, med ett vingspann på cirka 57–64 cm och en vikt på omkring 90–140 gram. I häckningsdräkt har den ett rostrött bröst och en svartaktig buk, skilda från det grå övre bröstet av ett smalt vitt band. Ovansidan är gråbrun och ett tydligt vitt ögonbrynsstreck löper bakåt och möts i nacken i ett V. Honan är genomgående kraftigare och mer kontrastrikt färgad än den blekare hanen. Utanför häckningstid är fågeln betydligt mer anspråkslöst gråbrun.
Hur låter Fjällpipare?
Fjällpiparen är ganska tystlåten. Vanligast hörs ett mjukt, tjirpande och något visslande "peep-peep" eller en kort drillande ramsa, framför allt i samband med spel och oro vid boplatsen. Lätet bär inte långt över den öppna fjällheden.
Utbredning och förekomst i Sverige
Fjällpiparen häckar på de kala högfjällshedarna i den svenska fjällkedjan, i regel ovanför trädgränsen på höjder kring eller över 900 meter. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen flera tusen upp till omkring 15 000 par, med betydande variation mellan år. Arten är klassad som nära hotad i den svenska rödlistan, bland annat eftersom ett varmare klimat krymper de kalmarker den behöver. Den är en långdistansflyttare som övervintrar i Nordafrika och Mellanöstern.
Häckning
Fjällpiparen häckar på torra, vindexponerade fjällhedar. Boet är en enkel grop på marken. Efter att honan lagt sin kull, oftast 3 ägg, är det hanen som ensam ruvar i ungefär tre till fyra veckor och sedan tar hand om ungarna. Honan kan under tiden söka upp en ny hane och lägga ytterligare en kull. Ungarna är borymmare och söker själva sin föda under hanens uppsikt.
Föda
Fjällpiparen lever till stor del av insekter och andra ryggradslösa djur som den plockar på fjällhedens mark. Skalbaggar, tvåvingar och deras larver är vanliga byten. Den födosöker med den typiska piparteknik som innebär korta språng följda av snabba pickningar.
Förväxlingsarter
Ljungpiparen är den närmaste förväxlingsarten men saknar fjällpiparens roströda bröst och det vita bröstbandet, och har en kraftigt svartfläckig till svart undersida i häckningsdräkt. Fjällpiparens markerade vita ögonbrynsstreck som möts i nacken är ett bra kännetecken.
Vanliga frågor
Varför är honan färggrannare? Fjällpiparen har omvända könsroller. Honorna konkurrerar om hanar och revir, medan hanen ruvar och sköter ungarna, en ovanlig strategi bland fåglar.
Var ser jag fjällpipare? På kalfjäll i exempelvis Padjelanta, Sarek, Abisko och Funäsdalsfjällen under juni och juli.
Är fjällpiparen hotad? Den är klassad som nära hotad i Sverige, delvis eftersom klimatförändringar krymper de högfjällshedar arten behöver.
Se fjällpipare nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Var hittar du fjällpipare?
Du kan se fjällpipare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer fjällpipare via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.