Häckar i kustnära öar, grunda havsvikar. Sommargäst (april–september). Ca 500–1 500 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Kentsk tärna.
Slug: `/art/kentsk-tarna` · Kategori: Måsfåglar
Slug: /art/kentsk-tarna · Kategori: Måsfåglar
Kentsk tärna (Thalasseus sandvicensis) är en blek, medelstor havstärna som känns igen på den svarta näbben med gul spets och den spretiga svarta nacktofsen. Den är en utpräglad kustfågel som i Sverige främst häckar i kolonier längs sydkusten.
Kentsk tärna tillhör familjen måsfåglar. Den förekommer utmed kuster i Europa, vid Svarta och Kaspiska havet samt i Amerika från östra USA söderut till Argentina. I häckningsdräkt har den svart hjässa som avslutas i en spretig tofs i nacken. Den svarta näbben med gul spets är ett av artens säkraste kännetecken. Arten klassas som livskraftig (LC), men de svenska kolonierna är fåtaliga och koncentrerade till ett litet antal lokaler.
Kentsk tärna är ungefär 37–43 cm lång och har ett vingspann på cirka 85–97 cm. Ovansidan är ljust grå, undersidan vit. I häckningsdräkt är hjässan svart med en kort, uppstående tofs i nacken; senare på sommaren bleknar pannan och blir vit. Den smala, svarta näbben med gul yttersta spets är diagnostisk. Benen är svarta och flykten är ledig med relativt grunda vingslag.
Lätet är ett hest, raspigt och tvåstavigt "kirrik" eller "kerr-ik" som ofta hörs när fåglarna kommer flygande mot kolonin. I kolonin råder annars ett livligt sorl av liknande läten.
I Sverige häckar kentsk tärna främst längs sydkusten, med tyngdpunkt i Skåne och Blekinge, samt mer sällsynt vid andra kuststräckor. Beståndet är litet och varierar mellan åren beroende på var kolonierna etableras; det rör sig om i storleksordningen några hundra till omkring ett tusental par. Arten ses sällan långt från kusten.
Kentsk tärna häckar i täta kolonier på sandiga eller grusiga öar och revlar, ofta tillsammans med andra tärnor eller skrattmåsar, vars vaksamhet ger skydd mot rovdjur. Boet är en enkel grop i sanden. Honan lägger vanligen 1–2 ägg som ruvas i ungefär tre veckor. Ungarna samlas senare i större grupper inom kolonin.
Födan består nästan helt av småfisk, framför allt tobis och skarpsill. Tärnan fångar fisken genom att störtdyka från luften, ofta efter att ha hängt och spanat över ytan en stund.
Den svarta näbben med gul spets tillsammans med den bleka, smäckra kroppen skiljer kentsk tärna från övriga svenska tärnor.
Kentsk tärna är en utpräglad kolonihäckare och söker ofta sällskap av skrattmåsar eller andra tärnor, vars gemensamma vaksamhet ger ett bättre skydd mot rovdjur. Den fångar sin föda genom att flyga ut över grunda vatten, hänga och spana, och sedan störtdyka mot fiskstim nära ytan. Längs kusten ses den ofta passera lågt med snabba, ledigt fjädrande vingslag.
Kentsk tärna ses bäst från april till september vid sydkustens grunda havsvikar och kustnära öar, gärna i närheten av häckningskolonierna i Skåne och Blekinge. Sensommaren, när årets ungar följt med ut till kusten, kan ge goda tillfällen att studera arten. Den övervintrar längs Västafrikas kuster.
Du kan se kentsk tärna på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för kentsk tärna bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.