Småspov (Numenius phaeopus)

Häckar i myrar, kustängar. Sommargäst (april–september). Ca 8 000–12 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Småspov.

Slug: `/art/smaspov` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om småspov

Kategori: Vadare
Latinskt namn: Numenius phaeopus
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Småspoven mäter 40–46 cm med ett vingspann på 76–89 cm.

Fördjupa dig i småspov

Slug: /art/smaspov · Kategori: Vadare

Småspoven (Numenius phaeopus) är en medelstor vadare med en nedåtböjd näbb och ett karakteristiskt randigt huvudmönster. Den är myrlandets spov — något mindre och nättare än den närbesläktade storspoven, och känns igen på sitt rullande, visslande flyktläte.

Om arten

Småspoven är en vadarfågel i familjen snäppor som häckar i norra Europa och Asien. Vintertid flyttar den till kuster i Afrika, södra Asien och Australien. Arten är rödlistad som livskraftig (LC). Den amerikanska populationen, tidigare betraktad som underart, urskiljs numera ofta som en egen art, amerikansk småspov, även av BirdLife Sverige sedan 2020.

Kännetecken

Småspoven mäter 40–46 cm med ett vingspann på 76–89 cm. Dräkten är brungrå och tätt streckad. Näbben är nedåtböjd men kortare än storspovens, och det säkraste kännetecknet är huvudmönstret: två mörka hjässband med ett ljust mittband emellan samt ett tydligt ögonbrynsstreck. Storspoven har i jämförelse ett mer enfärgat, jämnstreckat huvud. I flykt syns en ljus kil upp på ryggen.

Läte

Lätet är mycket karakteristiskt — en snabb, rullande och jämn vissling i en följd av ungefär sju likformiga toner, "pipipipipipi". Det skiljer sig tydligt från storspovens melodiska "kuur-li".

Utbredning och förekomst i Sverige

Småspoven häckar på myrar och fjällhedar i norra Sverige samt vid kustnära ängsmarker. Det svenska beståndet uppskattas till 8 000–12 000 par. Arten anländer i april–maj och lämnar landet under juli–september för övervintring i Afrika. Under sträcket ses den även vid kuster och slättsjöar i södra Sverige.

Häckning

Småspoven häckar på öppna myrar, hedar och fjällnära marker, där honan lägger sina ägg i en grund grop på en tuva eller i lågväxande vegetation. Kullen omfattar normalt 4 ägg, som ruvas av båda föräldrarna. Båda fåglarna deltar också i det livliga försvaret av boet och ungarna mot rovdjur, kråkfåglar och rovfåglar, ofta med högljudda varningsläten och attacker i luften.

Föda

Födan utgörs av insekter och deras larver, kräftdjur, snäckor, småfisk och maskar, som tas i fuktiga marker och längs stränder. Under sensommaren och flyttningen kompletterar småspoven kosten med bär, bland annat kråkbär och blåbär, som kan utgöra en viktig energikälla inför de långa flygningarna mot vinterkvarteren.

Förväxlingsarter

Storspov — större, längre näbb och enfärgat streckat huvud utan tydliga hjässband.
Myrspov — rak eller uppåtböjd näbb, rostfärgad i häckdräkt.

Bästa tid och plats

Småspoven ses lättast under häckningstid i maj–juli på myrar och fjällhedar i norra Sverige, då dess rullande visselläte hörs vida omkring. Under sträcket i april–maj och juli–september kan den ses även vid kuster och slättsjöar i söder.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan småspov och storspov? Småspoven är mindre, har kortare näbb och ett tydligt randigt huvudmönster med två mörka hjässband. Storspoven har ett mer enfärgat streckat huvud.

Hur låter småspoven? Lätet är en snabb, rullande vissling i en följd av ungefär sju likformiga toner, vilket skiljer den från storspovens melodiska rop.

Var ser jag småspov? På myrar och fjällhedar i Norrland under sommaren, och vid kuster under flyttningen.

Se småspov nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du småspov?

Du kan se småspov på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Arten småspov följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.