Storspov (Numenius arquata)

Storspoven är starkt hotad (EN) med karakteristisk lång nedåtböjd näbb. Häckar i myrar och strandängar. Minskar kraftigt i Sverige. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/storspov` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om storspov

Kategori: Vadare
Latinskt namn: Numenius arquata
Rödlistning (IUCN): EN – Starkt hotad
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Storspoven mäter 50–60 cm med ett vingspann på 80–100 cm och väger 600–1 100 gram.

Fördjupa dig i storspov

Slug: /art/storspov · Kategori: Vadare

Storspoven (Numenius arquata) är Europas största vadare — en ståtlig fågel med en mycket lång, nedåtböjd näbb och ett melodiskt, bubblande spelläte som hör myrlandskapet och strandängarna till.

Om arten

Storspoven är en fågel i familjen snäppor inom ordningen vadarfåglar. Den häckar i Europa och Asien på myrar, strandängar och jordbruksmark. Arten minskar kraftigt i antal: världspopulationen är rödlistad som nära hotad, och i Sverige är storspoven rödlistad som starkt hotad (EN). Utdikning av myrar och ett intensivare jordbruk hör till de viktigaste orsakerna.

Kännetecken

Storspoven mäter 50–60 cm med ett vingspann på 80–100 cm och väger 600–1 100 gram. Dräkten är brunspräcklig och tätt streckad, och huvudet är jämnstreckat utan tydliga band. Det mest utmärkande draget är den mycket långa, jämnt nedåtböjda näbben, som mäter 12–15 cm. Honan har i regel längre näbb än hanen. I flykt syns en lysande vit kil upp på ryggen och en ljus undersida.

Läte

Storspovens vanligaste läte är det vemodiga, klingande "kuur-li" — ett ljud som hör till strandängars och myrar absolut karakteristiska röster och bär långt i det öppna landskapet. Det framförs året runt men är intensivast under häckningstiden. Spellätet är en dramatisk eskalerande komposition: en lång, stigande och bubblande drill "trrrrr-kuru-kuru-kurli" som framförs av hanen i en svajig sångflykt över reviret. Spelflykten inleds i mars–april och är ofta det första tecknet på att storspoven anlänt till häckningsplatsen.

Utbredning och förekomst i Sverige

Storspoven häckar i hela Sverige utom i fjällen. Det svenska beståndet uppskattas till 10 000–20 000 par men minskar kraftigt. Arten lever på stora myrar, strandängar och öppen jordbruksmark. Den anländer redan i mars–april och lämnar landet under juli–augusti för övervintring i Västeuropa och Nordafrika.

Häckning

Storspoven häckar på öppen mark, där honan lägger normalt 4 ägg i en grund grop på en tuva. Ruvningen tar 27–29 dagar. Båda föräldrarna deltar i försvaret av boet och ungarna, ofta med ihärdiga varningsläten och attacker mot kråkor och rovfåglar.

Föda

Storspoven äter daggmaskar, insekter, små kräftdjur, snäckor och bär. Den långa näbben gör att fågeln kan borra djupt ned i mjuk mark och nå byten som andra vadare inte kommer åt — honan med sin längre näbb når ännu djupare.

Förväxlingsarter

Småspov — mindre, kortare näbb och ett tydligt randigt huvudmönster med ljust mittband.
Myrspov — mindre, rak eller svagt uppåtböjd näbb, rostfärgad i häckdräkt.

Bästa tid och plats

Storspoven ses och hörs lättast från mars till juli på stora myrar, strandängar och öppna jordbruksmarker. Det melodiska spellätet hör till de tidiga vårtecknen. Under sträcket i juli–augusti rastar arten vid kuster och slättsjöar.

Vanliga frågor

Varför är storspoven rödlistad? Utdikning av myrar, ett intensivare jordbruk och predation har lett till en kraftig minskning. I Sverige är arten rödlistad som starkt hotad (EN).

Vad är skillnaden mellan storspov och småspov? Storspoven är större, har längre näbb och ett jämnstreckat huvud. Småspoven har ett tydligt ljust mittband på hjässan och är mindre.

Varför har storspoven så lång näbb? Den långa näbben gör att fågeln kan nå daggmaskar djupt i jorden. Honan har ännu längre näbb än hanen och når därmed djupare byten.

Se storspov nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Källor: Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Lars Svenssons Fågelguide.

Senast uppdaterad: 2026-05-26.

Var hittar du storspov?

Du kan se storspov på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Fågelkartans artprofil för storspov bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.