Stjärtmes (Aegithalos caudatus)
Stjärtmesen är en knubbig liten mes med lång stjärt och rosa-svart-vit fjäderdräkt. Häckar i lövskog. Ca 100 000–200 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/stjartmes` · Kategori: Tättingar (stjärtmesar)
Snabba fakta om stjärtmes
- Kategori: Tättingar (stjärtmesar)
- Latinskt namn: Aegithalos caudatus
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
- Fältkännetecken: Längd 13–15 cm (varav stjärten 7–9 cm), vingspann 16–19 cm, vikt 7–10 g.
Fördjupa dig i stjärtmes
Slug: /art/stjartmes · Kategori: Tättingar (stjärtmesar)
Stjärtmesen (Aegithalos caudatus) är den lilla bollen med extremt lång stjärt som rör sig i flockar genom lövbrynen. Nordliga populationer är helvita om huvudet — ett av Sveriges mest eftertraktade fotomotiv.
Om arten
Stjärtmes är en tätting och den enda europeiska representanten för familjen stjärtmesar. Den är mycket liten med en stjärt som utgör mer än halva kroppslängden. Stjärtmesen hittas i löv- och blandskog där den ofta ses röra sig kvickt i små familjegrupper. Den bygger ett konstrikt klotformat bo av lav, fjädrar, spindelväv och mossa. IUCN kategoriserar den som livskraftig. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Längd 13–15 cm (varav stjärten 7–9 cm), vingspann 16–19 cm, vikt 7–10 g. Rund bollformig kropp, mycket lång svart-vit stjärt, rosabrun rygg. Nordlig ras caudatus: helvitt huvud. Sydligare: svarta ögonbrynsband.
Hur låter Stjärtmes?
Stjärtmesen hörs oftast innan den syns — flocken håller ihop med ett ständigt, ivrigt sorl av kontaktläten. De vanligaste ljuden är ett tunt, gnisslande "tsrii-tsrii-tsrii" och ett kort, snattrande "tupp-tupp-tupp". Lätena är artens säkraste fältkännetecken, eftersom de små fåglarna ofta rör sig dolt i grenverket. Något egentligt sångläte saknas; i stället hörs en lågmäld blandning av samma gnissel och snatter under häckningstiden.
Utbredning
Hela Sverige utom kalfjäll. Population 100 000–200 000 par. Ökar.
Var lever Stjärtmes?
Lövskog, buskmarker, trädgårdar, åkanter.
Du hittar stjärtmes i lövskog, buskmarker, trädgårdar, åkanter — arten är stannfågel som kan ses året runt.
Säsong
Stannfågel i flockar om 6–20 individer under vintern.
Vad äter Stjärtmes?
Stjärtmesen lever till största delen av mycket små insekter, spindlar och inte minst bladlöss och deras ägg, som den letar fram ute i de yttersta kvistarna. Den är ständigt i rörelse och hänger ofta akrobatiskt upp och ned när den finkammar grenspetsarna. Vintertid, när insekterna är få, besöker flockarna i ökande grad fågelbord där de tar talg och fettbollar — ett relativt nytt beteende som kan ha förbättrat artens vinteröverlevnad.
Hur häckar Stjärtmes?
Stjärtmesen häckar tidigt — bobygget börjar redan i mars och äggen läggs i april. Honan lägger 8–12 ägg och paret får vanligen en kull per säsong. Arten är känd för kooperativ häckning: par som misslyckas med sitt eget bo hjälper ofta till att mata ungarna hos släktingar, oftast hannens bröder, så att flera vuxna kan ses mata vid samma bo.
Stjärtmesens bo
Stjärtmesen är en frihäckare vars bo räknas till fågelvärldens mest konstfärdiga.
- Form: ett ägg- eller bollformat, helt slutet bo med en liten ingång på sidan.
- Material: mossa och lav binds samman med spindeltrådar, vilket gör väggarna elastiska så att boet växer med ungarna.
- Inrede: fodras med upp emot 2 000 små fjädrar.
- Plats: byggs av båda könen under flera veckor, dolt i en klyka i tät buske, slån eller björk.
Eftersom boet byggs fritt i buskage använder arten inte holk.
Stjärtmesens vintervanor
Stjärtmesen är stannfågel och möter vintern i sammanhållna familjeflockar om 6–20 individer.
- Värmehushållning: kalla nätter sätter sig flocken tätt ihop i en rad på en gren och kryper samman för att dela värme — en avgörande anpassning för en så liten fågel.
- Födosök: flocken stryker genom buskage och lövträd och håller ständig kontakt med sina läten.
- Sårbarhet: stränga vintrar orsakar hög dödlighet, men goda år återhämtar sig beståndet snabbt.
Stjärtmesens flytt
Stjärtmesen är i huvudsak stannfågel.
- Stationär: familjeflockarna håller sig inom ett begränsat område året runt.
- Invasionsår: vissa höstar kan nordliga och östliga fåglar (den vithövdade rasen caudatus) uppträda längre söderut i invasionsartade rörelser.
- Inga långa sträck: arten gör inga regelbundna långflyttningar, men ungfåglar kan sprida sig en bit från födelseplatsen på hösten.
Förväxlingsarter
Ingen annan svensk art har så lång stjärt kombinerad med så liten kropp.
Vanliga frågor
Kan jag se helvit stjärtmes i Sverige? Ja — den nordliga rasen caudatus med helvitt huvud häckar i norra Sverige och ses ofta även i söder på vintern.
Kommer stjärtmes till fågelbord? Ja, i flockar, gärna talgbollar och fettkakor.
Hur många fjädrar finns i stjärtmesens bo? 2 000–2 600 fjädrar bygger hon in i boet för isolering — en av fågelvärldens mest påkostade boen.
Varför ser jag dem alltid i flock? Stjärtmesar håller ihop i familje- och vintergrupper nästan året runt för att värma varandra nattetid.
Se stjärtmes nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du stjärtmes?
Du kan se stjärtmes på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer stjärtmes via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.