Starkt hotad (EN). Häckar i betade havsstrandängar. Sommargäst (april–september). Fakta, bilder och läten om Sydlig kärrsnäppa.
Slug: `/art/sydlig-karrsnappa` · Kategori: Vadare
Slug: /art/sydlig-karrsnappa · Kategori: Vadare
Sydlig kärrsnäppa (Calidris alpina schinzii) är sydsvensk underart av kärrsnäppa — liten, kort näbb, starkt hotad.
Kärrsnäppan är en av norra halvklotets vanligaste och mest spridda småvadare, men den delas in i flera underarter med skilda häckningsområden. Sydlig kärrsnäppa, Calidris alpina schinzii, är den underart som häckar på kustnära strandängar i södra Östersjöområdet och kring Nordsjön. Den svenska populationen är mycket liten och starkt hotad — arten klassas som starkt hotad (EN) på den svenska rödlistan — och betraktas som en av landets högst prioriterade fågelarter för naturvård.
Sydlig kärrsnäppa är en liten vadare med en längd på cirka 16–19 cm. I sommardräkt är ovansidan rostbrun- och svartfläckig, undersidan vit och på buken syns en tydlig, sammanhängande svart fläck som är artens säkraste kännetecken bland småvadarna. Näbben är svart, ganska lång och svagt nedåtböjd, och något kortare i genomsnitt än hos den nordliga underarten alpina. Benen är mörka. I vinterdräkt är fågeln gråbrun ovan och vit under utan bukfläck. Underarter av kärrsnäppa är dock svåra att skilja i fält och bestäms ofta säkrast utifrån häckningsplats.
Lätet är ett karakteristiskt, surrande och nedåtböjt "trriii" eller "krrüü". Under spelflykten hör man en längre, drillande och nasalt surrande strof.
Sydlig kärrsnäppa häckar i Sverige på betade havsstrandängar längs syd- och västkusten samt på Öland och Gotland. Det svenska beståndet är kritiskt litet, uppskattat till långt under hundra par, och har minskat dramatiskt under 1900-talet. Tillbakagången beror främst på att betade, öppna strandängar vuxit igen när betesdjuren försvunnit, samt på dränering och predation. Riktade naturvårdsprojekt med restaurering och bete pågår på flera platser. Arten är en sommargäst som övervintrar vid kusterna i nordvästra Afrika.
Boet placeras väl dolt i tuvig gräsvegetation på en öppen, fuktig strandäng. Honan lägger normalt 4 ägg, och båda föräldrarna deltar i ruvningen som varar omkring tre veckor. Ungarna är borymmare som lämnar boet kort efter kläckningen och söker föda själva, men vaktas och leds av föräldrarna. Häckningsframgången är starkt beroende av att vegetationen hålls kortbetad och att vattenståndet är gynnsamt.
Födan består av maskar, insekter, insektslarver, små kräftdjur och blötdjur som fågeln plockar och sonderar fram i den mjuka, fuktiga strandängsjorden och i grunda vattensamlingar. Den något kortare näbben gör att underarten i hög grad söker föda i den allra ytligaste jorden och i strandkanten, snarare än genom djup sondering.
Sydlig kärrsnäppa är en av Sveriges mest hotade häckfåglar och har minskat dramatiskt under de senaste hundra åren. Den främsta orsaken är att de betade, öppna havsstrandängarna har vuxit igen sedan betesdjuren försvunnit, men även dränering, exploatering och en hög predation på ägg och ungar bidrar. Eftersom underarten är så fåtalig är varje häckande par viktigt för beståndets framtid. Riktade naturvårdsinsatser pågår på flera lokaler och omfattar återupptaget bete, restaurering av strandängar, vattenståndsreglering och i vissa fall predatorkontroll. Arten är en så kallad ansvarsart, vilket innebär att Sverige har ett särskilt internationellt ansvar för att bevara den.
Sydlig kärrsnäppa ses bäst under häckningstiden maj–juli på välhävdade strandängar i exempelvis Skåne, på Öland och vid Gotlands kuster. Eftersom beståndet är så litet bör man visa hänsyn och inte störa de fåtaliga häckande paren.
Du kan se sydlig kärrsnäppa på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om sydlig kärrsnäppa — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.