Hotade fåglar i Sverige — rödlistan 2025 förklarad

Många av Sveriges fågelarter minskar, och några har försvunnit helt som häckfåglar. Den svenska rödlistan, som tas fram av SLU Artdatabanken, är den officiella varningslampan. Den här guiden förklarar vad rödlistan är, vilka fåglar som står på den och vad du kan göra. För en mer ingående genomgång av orsakerna, se varför fåglarna minskar i Sverige.

Vad är rödlistan?

Rödlistan görs av Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Den senaste utgåvan är Rödlista 2025, och bedömningarna görs enligt kriterier som utvecklats av Internationella naturvårdsunionen, IUCN (SLU Artdatabanken). Varje art placeras i en kategori efter hur stor risken är att den dör ut i Sverige.

I Rödlista 2025 finns 121 fågelarter i någon av kategorierna utdöd (RE), akut hotad (CR), starkt hotad (EN), sårbar (VU) eller nära hotad (NT). Av dem räknas 62 som hotade (CR, EN och VU).

Kategorier

Kategorin kunskapsbrist (DD) används för arter där underlag saknas. Ingen fågelart har den kategorin i Rödlista 2025.

Vilka fåglar är mest hotade 2025?

Akut hotade (CR)

• Sydlig kärrsnäppa — en underart av kärrsnäppa som numera är mycket sällsynt och häckar lokalt på hävdade strandängar på Öland och i Skåne. Beståndet har minskat med ungefär 90 procent sedan mitten av 1990-talet, och antalet reproduktiva individer skattas till 70.
• Ortolansparv — skattas till drygt tusen reproduktiva individer. Minskningstakten bedöms ha varit omkring 70 procent de senaste tio åren, och arten har i stort sett försvunnit från jordbrukslandskapet i södra och mellersta Sverige. Tyngdpunkten finns i dag i mellersta och norra Norrlands kustland.

Starkt hotade (EN)

• Brunand — har minskat mycket kraftigt sedan slutet av 1980-talet, med omkring 55 procent de senaste 21 åren. Tyngdpunkten finns i dag vid Tåkern i Östergötland. Brunanden är en av de andfåglar som minskat mest.
• Ejder — har minskat mycket kraftigt under 2000-talet, uppskattningsvis omkring 50 procent de senaste 24 åren. Enligt Sveriges fåglar 2022 var minskningen 65 procent mellan 2002 och 2021.
• Storspov — beståndet beräknas ha gått från minst 22 000 par 1993 till omkring 6 700 par i dag. Bakom ligger bland annat nedlagt jordbruk i Norrland, höstsådda grödor och tidigare vallskördar.
• Rödspov — har minskat med 70–90 procent på 30 år, och huvuddelen av de omkring 200 reproduktiva individerna finns på Öland. Rödspoven hör till gruppen vadarfåglar.
• Pärluggla — beståndet har enligt Artdatabanken i det närmaste kraschat sedan 2010.

Sårbara (VU)

• Svarttärna — håller till i södra Sverige vid sjöar och kärr med rik vegetation. Regelbundna häckningar finns bara på ett fåtal lokaler, och antalet reproduktiva individer skattas till 520.
• Gräshoppsångare — lever på ohävdade och igenväxande gräsmarker, ofta fuktiga, och har minskat under hela 2000-talet. Den flyttades i Rödlista 2025 från livskraftig till sårbar.
• Stare — har successivt minskat under mycket lång tid, med omkring 40 procent de senaste 15 åren.

Nära hotade (NT)

• Duvhök — bedöms ha minskat med omkring 15 procent på 18 år. Artdatabanken pekar på allt yngre och tätare skogar, som försvårar boplaceringen och jakten.

Havsörnen, som var nära hotad 2005–2020, har lämnat rödlistan och bedöms i Rödlista 2025 som livskraftig (LC).

Vilka är de största hoten?

Artdatabankens bedömningar pekar ut flera återkommande orsaker. De bygger på underlaget för de enskilda arterna, inte på någon rangordning av hoten.

1. Förändrat jordbruk

Arter som ortolansparv, storspov och stare har drabbats av att jordbrukslandskapet förändrats. För storspoven nämns nedläggning av jordbruk, höstsådda grödor och tidigare vallskördar som skäl.

2. Förlorade våtmarker och strandängar

Rödspoven är beroende av stora, sammanhängande strandängar, och sydlig kärrsnäppa har drabbats av igenväxning och uteblivet bete. Brunand och svarttärna lever i grunda, näringsrika eller vegetationsrika vatten.

3. Skogsbrukets kalhyggen

Gammelskogen krymper. Vitryggig hackspett (CR) behöver skog med mycket döda och döende lövträd, och dess utbredning har minskat med mer än 90 procent sedan 1800-talet. Tretåig hackspett (NT) har mer än halverats i skogen nedanför gränsen för fjällnära skog.

4. Klimatförändringar

Fjällfåglar påverkas när klimatet förändras. Snösparvens utbredning har till exempel förskjutits norrut och uppåt under 2000-talet, enligt Artdatabanken. Nya arter kommer söderifrån, men för de arter som förlorar mark går det inte att väga upp.

5. Miljögifter och förföljelse

Havsörnen var nära utrotad två gånger under 1900-talet, först på grund av förföljelse och sedan på grund av miljögifter som DDT och PCB. Pilgrimsfalken drabbades av samma miljögifter.

6. Predation

För både rödspov och sydlig kärrsnäppa nämner Artdatabanken ökad predation som en negativ påverkan, bland annat från kråka, korp och räv.

Framgångssagor — bevarandet fungerar

• Havsörn från ca 35–40 par vid ostkusten när arten fredades 1924 till ca 2 800 reproduktiva individer i dag. I Rödlista 2025 lämnade den rödlistan.
• Pilgrimsfalk från 35 kända par (1965) till ca 600 par (2018). Sedan 2021 har beståndet minskat, till stor del på grund av fågelinfluensa, till ca 500 par (2024), och i Rödlista 2025 flyttades arten från nära hotad (NT) till sårbar (VU).
• Trana har ökat mycket kraftigt sedan 1990-talet, och enligt Sveriges fåglar 2022 med 66 procent mellan 2002 och 2021.
• Vitkindad gås från första häckningen i Sverige 1971 till ca 8 400 reproduktiva individer i dag.
• Skräntärna har en ökande population och är fortsatt nära hotad (NT).

Vad kan du göra?

1. Rapportera observationer

Artportalen + Fågelkartan bygger upp data om var fåglarna finns. Varje observation räknas.

2. Skapa mikrovåtmark

En grund damm på 10–20 m² i trädgården gagnar allt från groddjur till vadare.

3. Lämna "stökig" natur

Högt gräs, döda träd, högar av kvistar — insektsrikt. Insekter = fågelmat.

4. Håll din katt inne

Tamkatter fångar fåglar, särskilt under häckningstid. Kattkoppel eller "catio" om ni vill att katten ska vara ute. Läs mer om hur du skyddar trädgårdsfåglarna mot katter.

5. Stötta organisationer

• BirdLife Sverige (Sveriges Ornitologiska Förening)
• Naturskyddsföreningen
• Världsnaturfonden WWF

6. Politik

Jordbruks- och skogspolitik avgör mycket för många av de hotade arterna. Följ frågor som betesstöd, våtmarksåtgärder och skogsbruksregler.

FAQ

Är det tillåtet att fotografera rödlistade arter? Ja, men håll god marginal till bon. Många arter är störningskänsliga vid boet, och tranan lämnar till exempel ofta boet på långa avstånd vid störning. Se våra etikregler för fågelskådning.

Finns havsörnen fortfarande på rödlistan? Nej. Beståndet har ökat markant de senaste 40 åren och är nu så stort att arten i Rödlista 2025 flyttades från nära hotad (NT) till livskraftig (LC).

Hjälper vinterutfodring att rädda hotade arter? Marginellt. Vinterutfodring hjälper talgoxar och grönfinkar, men ortolansparv och storspov behöver helt andra åtgärder, framför allt i jordbruks- och skogslandskapet.

Kan jag skapa holk för hotad art? Ja för vissa, t.ex. pärluggla (starkt hotad, EN), som nästan uteslutande väljer bohål av spillkråka eller holkar. För andra hjälper holkar inte, till exempel storspov som lever på öppen mark.

Relaterat:

• Fågelholkar — bygga, hänga, sköta
• Etikregler för fågelskådning
• Dubbelbeckasin · Brunand · Ortolansparv

Källor

• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025. Fågelarterna sydlig kärrsnäppa, ortolansparv, brunand, ejder, storspov, rödspov, pärluggla, svarttärna, gräshoppsångare, stare, duvhök, havsörn, pilgrimsfalk, trana, vitkindad gås, skräntärna, vitryggig hackspett, tretåig hackspett, snösparv, lunnefågel och svartbent strandpipare; artfakta.se/taxa/100023, 102126, 102107, 102935, 100091, 100076, 102622, 100030, 103003, 103037, 100001, 100067, 100054, 100065, 100019, 100134, 100046, 100109, 103054. artfakta.se
• SLU Artdatabanken. Rödlistning (IUCN-kriterier). slu.se/artdatabanken/rodlistning
• SLU Artdatabanken (2025). Artfakta, Utbredning och status: havsörn (taxon 100067; fredningen 1924, miljögifter), pilgrimsfalk (100054; 35 kända par 1965), trana (100065; ökning sedan 1990-talet) och pärluggla (102622; bohål). artfakta.se
• Wirdheim, A. (red.) (2022). Sveriges fåglar 2022. BirdLife Sverige i samarbete med Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet. ISBN 978-91-88124-72-2, tabell 1 (ejder, trana). pdf

Mer från bloggen (Fågelkunskap)

• Etikregler för fågelskådning — 10 saker du måste veta
• Fågelholkar — så bygger, hänger och sköter du dem rätt
• Mata fåglar på vintern — komplett guide för Sverige
• Hur lär jag mig fågellåten? 5 metoder som faktiskt funkar
• Lär dig fågelläten — metoder, övningar och tips

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.