Lärkor i Sverige – arter, läten och kännetecken

Tre lärkor häckar i Sverige: sånglärka (vanligast, drillar högt i sångflykt över åkrar), trädlärka (mindre, vemodig fallande lu-lu-lu på hedar) och berglärka (svart-gult ansikte med små hornliknande tofsar, sällsynt i fjällen). Piplärkor bär namnet men tillhör en annan familj.

I Sverige häckar tre lärkor: sånglärka, trädlärka och berglärka. Så skiljer du arterna på storlek, sång och miljö — plus var och när du ser dem.

Lärkor (familjen Alaudidae) är små till mellanstora marklevande tättingar med streckad, brunspräcklig dräkt som gör dem väl kamouflerade i öppna landskap. De är kända för sin sång: flera arter sjunger i en spelflykt högt uppe i luften. I Sverige förekommer tre lärkor regelbundet — sånglärka, trädlärka och berglärka — som alla lever på öppen mark och livnär sig på insekter under häckningen och frön under den kallare delen av året. Sånglärkan (Alauda arvensis) är den vanligaste och mest välkända. Den hänger stilla högt över åkrar och ängar och sprutar ur sig en oavbruten, drillande sång i upp till flera minuter i sträck. Ankomsten i mars är ett av vårens säkraste tecken. Beståndet är stort men minskar på grund av ett intensifierat jordbruk. Trädlärkan (Lullula arborea) är mindre och mer kompakt, med en kort stjärt och en vemodig, fallande "lu-lu-lu"-sång. Den trivs på hedar, hyggen och gles tallhed i södra och mellersta Sverige. Berglärkan (Eremophila alpestris) skiljer sig tydligt från de övriga genom sitt svart-gula ansiktsmönster och de små svarta fjädertofsar som liknar horn på hjässan. Den är en sällsynt häckfågel i de skandinaviska fjällen och ses i Sverige främst som genomflyttare och vintergäst längs kusterna. Piplärkor, som ängspiplärka och trädpiplärka, bär "lärka" i namnet men tillhör en annan familj (ärlor och piplärkor, Motacillidae) och räknas alltså inte till de äkta lärkorna.

Är du ny på sidan? Kolla in vår nybörjarguide för en steg-för-steg-introduktion till svensk fågelskådning, eller testa kunskaperna i fågelquizet. För att se vad som rapporterats senast i din region, använd utforska-sidan eller välj rätt kommun.

Vanliga frågor

Vilka lärkor finns i Sverige?
I Sverige förekommer tre arter av äkta lärkor (familjen Alaudidae): sånglärka, trädlärka och berglärka. Sånglärkan är den klart vanligaste och häckar över hela landet på öppen jordbruksmark. Trädlärkan häckar på hedar och hyggen i södra och mellersta Sverige. Berglärkan är en sällsynt fjällhäckare som annars mest ses som genomflyttare och vintergäst vid kusterna.
Är piplärkor riktiga lärkor?
Nej. Trots namnet tillhör piplärkorna — som ängspiplärka, trädpiplärka och skärpiplärka — familjen ärlor och piplärkor (Motacillidae), inte de äkta lärkorna (Alaudidae). Namnlikheten beror på liknande streckad dräkt och att båda lever på öppen mark, men de är inte närmare släkt. På den här sidan behandlas bara de tre äkta lärkorna.
Hur skiljer man sånglärka från trädlärka?
Sånglärkan är större och mer långsträckt, har en tydlig tofs på hjässan och en längre stjärt med vita ytterkanter. Den sjunger i en långdragen, oavbruten spelflykt högt i luften. Trädlärkan är mindre och kompaktare, har mycket kort stjärt och ett vitt ögonbrynsstreck, och sjunger en kortare, vemodig fallande melodi ofta från en trädtopp eller i böljande flykt.
När kommer sånglärkan till Sverige?
Sånglärkan är en av de tidigaste flyttfåglarna och anländer vanligen redan i mars, ibland i slutet av februari i södra Sverige milda år. Dess sång över åkrarna räknas som ett av vårens allra säkraste tecken. De flesta lämnar landet under hösten, men enstaka fåglar kan övervintra i södra Sverige milda vintrar.
Hur känner man igen en berglärka?
Berglärkan känns lättast igen på sitt kontrastrika ansikte: gul strupe och gult ansikte med ett svart band, en svart bröstfläck och små svarta fjädertofsar som ser ut som horn på hjässan. Den är ungefär lika stor som en sånglärka men mer färgtecknad. I Sverige ses den oftast i småflockar längs kusten under höst och vinter.
Varför sjunger lärkor högt uppe i luften?
Sång i spelflykt är typiskt för lärkor som lever på öppen mark där det saknas höga sångplatser. Genom att stiga högt och sjunga länge visar hanen upp sitt revir och sin kondition för både honor och rivaler över ett stort område. Sånglärkan kan hänga nästan stilla i luften och sjunga i flera minuter innan den dalar ner mot marken igen.