Stjärtand (Anas acuta)

Storlek 51–66 cm. Häckar i fjälltjärn (häckning), grunda havsvikar (rast). Fakta, bilder och läten om Stjärtand.

Slug: `/art/stjartand` · Kategori: Änder

Snabba fakta om stjärtand

Kategori: Änder
Latinskt namn: Anas acuta
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Vintergäst — kommer söderifrån eller österifrån för att övervintra.
Fältkännetecken: Stjärtanden mäter 51–66 cm inklusive stjärtspröten, har ett vingspann på 79–87 cm och väger 600–1 100 gram.

Fördjupa dig i stjärtand

Slug: /art/stjartand · Kategori: Änder

Stjärtanden (Anas acuta) är en elegant och smäcker simand med en lång, spetsig stjärt. Hanen har ett karakteristiskt chokladbrunt huvud och en vit hals som sticker upp i en smal kil mot nacken — ett av de mest stilfulla utseendena bland svenska änder.

Om arten

Stjärtanden är en fågel i familjen änder och tillhör gruppen simänder. Den har en mycket stor utbredning och häckar i de nordliga delarna av Europa, Asien och Nordamerika. Arten är en utpräglad flyttfågel som övervintrar söder om häckningsområdet, ända ned till ekvatorn. Den saknar geografiskt åtskilda underarter. Globalt är arten rödlistad som livskraftig (LC), men i Sverige minskar den och beståndet är litet.

Kännetecken

Stjärtanden mäter 51–66 cm inklusive stjärtspröten, har ett vingspann på 79–87 cm och väger 600–1 100 gram. Hanen har ett chokladbrunt huvud, en vit hals som sticker upp i en smal kil i nacken, en grå kropp med fin vattring och en lång, spetsig svart stjärt. Honan är diskret brunspräcklig men känns igen på den smäckra kroppen, den slanka halsen och den spetsiga stjärten. Stjärtanden ger ett genomgående långsträckt och elegant intryck, både simmande och i flykt.

Läte

Hanen hörs med ett mjukt, visslande "prrü-prrü", medan honan ger ifrån sig ett lågt, rätt typiskt andsnatter. Lätena hörs mest under spel och i flock.

Utbredning och förekomst i Sverige

Stjärtanden häckar fåtaligt i Sverige, främst i fjälltrakterna i norr. Det svenska beståndet är litet och uppskattas till 200–500 par, med en minskande trend. Under flyttningen rastar arten i större antal vid slättsjöar och grunda havsvikar i södra Sverige, framför allt i april och i september–oktober. En del fåglar kan ses även vintertid vid isfria kuster.

Häckning

Stjärtanden häckar vid fjälltjärnar och grunda vatten, där honan placerar boet på marken, väl dolt i vegetation. Kullen omfattar normalt 7–9 ägg. Honan ruvar och tar ensam hand om ungarna, som är simkunniga kort efter kläckningen.

Föda

Stjärtanden är en simand som främst betar på vattenytan och bottnar grunda vatten genom att tippa fram. Födan består av vattenväxter, frön, insekter, kräftdjur och snäckor.

Förväxlingsarter

Stjärtanden är svår att förväxla — den långa, spetsiga stjärten, den slanka halsen och den smäckra kroppen är mycket utmärkande. Andra simänder som kricka och bläsand är kortare och mer satta i kroppen.

Bästa tid och plats

Stjärtanden ses lättast under sträcktiderna i april och i september–oktober, då den rastar vid slättsjöar och grunda havsvikar i södra Sverige. Häckande fåglar finns vid fjälltjärnar i norr under juni–juli. Klassiska rastlokaler är Hornborgasjön och Tåkern.

Vanliga frågor

Var ser jag stjärtand? Vid rastsjöar som Hornborgasjön och Tåkern under april och oktober, samt vid fjälltjärnar i norr under häckningstid.

Varför minskar stjärtanden i Sverige? Dränering av våtmarker, variationer i smågnagarcykler och klimatförändringar anses påverka det lilla svenska beståndet.

Hur lång är stjärten? Hanens stjärtspröt kan bli omkring 10 cm långa och utgör en betydande del av fågelns totala längd.

Se stjärtand nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du stjärtand?

Du kan se stjärtand på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På Fågelkartan kan du följa stjärtand både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.