Grönfinken — vårvändingen och populationen i Sverige

Grönfinken är en av vårt lands mest komplicerade migrationsfåglar — och också en av de mest variabla. Ungefär hälften av Sveriges grönfinkar är närboende (stannar året runt), medan den andra hälften är flyttfåglar som övervintar längre söderut. Det gör grönfinken fascinerande att följa under vårflytten.

Här är allt du behöver veta om grönfinkarnas migration, när de börjar etablera sig på våren och varför populationen varierar så mycket år från år.

Vad är grönfinken?

Grönfinken (Chloris chloris) är en medelstor fink från familjen Carduelidae — finkarnas familj. Den är karakteriserad av sitt gula näbb, mörkgrön rygg och ljusgul mage. Under flykten syns de gula vingen-fältena mycket tydligt.

Grönfinken är mycket social — den häckar ofta i lösa kolonier och flyger i stora flockar året runt. En flock grönfink kan ha 100–300 individer, som svärmar tillsammans som ett enda organism.

Grönfinken äter nästan uteslutande tistelsäd — speciellt tistlar, distel, oljekål och andra frötallrika växter. Detta betyder att dess närvaro är helt kopplad till växternas frötillförsel.

Migration — två befolkningar

Grönfinken är en av de få svenska fågelarter som har två helt olika populationer:

Den nordiska rasen flyger från Skandinavien söderut till Sydeuropa för övervintering — typisk längdflyttare. Den återvänder från mitten av februari till slutet av mars.

Den västeuropeiska rasen är nästan helt översittare i Sverige — den stannar året runt och flyger bara lokalt för att hitta mat när snön täcker växter.

Det finns också en mellantyp — grönfinkar som övervintar i Mellan- eller Sydeuropa och anländer senare än den nordiska rasen, omkring april.

Vårflytten vecka för vecka

Februari: De första vänd-flockarna

Datum: 10–28 februari Region: Södra Sverige (hela landet)

Från mitten av februari börjar stora flockar av grönfinkar dyka upp längs hela Sveriges västra och södra delar. Dessa är ofta från samma populationer som övervintrar i Sydeuropa och börjar vandra norrut redan på ett mycket tidigt stadium.

De första flocker från februari är ofta inte direkt från Sydeuropa utan från södra Frankrike och Schweiz, där de har rastit en vecka. De flyger vidare från södra Sverige uppåt under en 2–3 veckors period.

Vad hörs: Grönfinkarnas karakteristiska "dji-dji-dji"-ljud från stora flockar. Också en melodisk visslande sång från hane som bygger upp.

Vad grönfinken gör: Flocker rastar i områden med mycket frö — speciellt ängar med kvar-stående tistlar, eller jordbruksland med glömda frötillförsel från hösten.

Var: Västergötland, södra Dalarna, södra Värmland, Halland.

Mars: Etablering på häckningsplatsen

Datum: 1–31 mars Region: Södra och mellersta Sverige

I mars börjar grönfinkar att etablera sig på sina häckningsplatser — eller snarare, börja att bilda parbildningar för senare häckning. Grönfinkparen bildar sig redan i mars även om bo-byggning inte börjar förrän april eller maj.

Under mars expanderar grönfinkarnas från södra Sverige långsamt norrut. Detta är en långsammare expansion än många andra arter — grönfinken är inte särskilt brådtom.

I slutet av mars har grönfinkarnas etablerat sig från Skåne till Uppsala och västra Dalarna.

Vad hörs: Hane börjar sjunga mer intensivt från mars framåt. Sången är melodisk, ljus och ofta från höga träd eller telefonledningar.

Vad grönfinken gör: Par börjar att ha regelbundna träffpunkter. Hannarna försvara lösa territorier — ofta bara ett litet område omkring en bostad-träd — medan honor söker upp mat. Detta är en väldigt flexibel territorie-typ.

April: Framåt hösten med vår kärlekssånger

Datum: 1–30 april Region: Södra och mellersta Sverige; början på norra Sverige

I april börjar de sena grönfinkarnas anlända från Sydeuropa. Dessa är ofta mindre eller svagare individer som tog längre tid på migrationen. April-flockarna blandar sig med de redan etablerade flocker från mars, och populationen växer gradvis.

En stor andel av Sveriges grönfinkar börjar bo-byggning redan i slutet av april — ofta mycket tidigt jämfört med många andra arter.

Vad hörs: Sjungningen ökar i intensitet. Hannarna sjunger mer från territorier. Flocker-ljuden blir mindre märkbara när flockar-sammanhållningen börjar slita sönder.

Vad grönfinken gör: Honor börjar bygga bo i slutet av april. Den första kullen ägg-legning börjar ofta i slutet av april eller början av maj.

Maj: Växtning

Datum: 1–31 maj Region: Nästan hela Sverige

I maj är grönfinken etablerad från Skåne till norra Dalarna — och delvis in i Gävleborg. Det finns inte en riktig "vårflyttning" in i maj — snarare en gradvis stabilisering av redan-etablerade populationer.

Maj är också när grönfinkarnas börjar lägga sina första ägg för säsongen — ofta har de redan legat flera ägg när sommaren börjar.

Vad hörs: Sjungningen minskar något i intensitet. Hannarna sjunger fortfarande men fokuserar nu på matning av honor under ägg-legning.

Vad grönfinken gör: Första kullen ungefåglar blir flygga redan i slutet av juni. Grönfinken kan få 2 kullar per säsong om villkoren är bra.

Varför varierar grönfinkarnas populationen så mycket?

Grönfinkarnas populationen i Sverige varierar mycket från år till år — ibland ser man stora flockar på hösten (hundratals) och ibland mycket få. Detta beror på två faktorer:

1. Frötillförsel från förra året Grönfinkarnas närvaro är helt beroende på tillgängligheten av tistelsäd och andra större växter. En säsong med mycket tistel-produktion leder till en explosion av grönfinkar nästa vinter och vår. En säsong med lite tistel leder till få grönfinkar.

2. Skandinavisk vs. sydeuropeisk overwintering År då många grönfinkar övervintar i Sydeuropa får vi en stor inflöde från februari och framåt. År då många stannar över i Sverige (på grund av God topp-tillförsel) kan det se ut som att det kommer färre från söder — men det är bara för att många redan är här.

Grönfinkar och tristesstalen

En märk egenhet med grönfinkarnas populationsdynamik är att den är långsam att återhämta sig efter stora populationskollaps. Under 1990-talet härjades många Europas grönfinkar av en sjukdom kallad trisomycosis — en parasitär sjukdom orsakad av myggstick.

Svenska grönfinkar drabbades mindre än sydeuropeiska populationer, men tristesstalen upprepar sig ibland — små utbrott orsakas av kall, fuktig väder som gynnar sjukdomsspridningen. Detta medför att grönfinkarnas population är något känslig för vädersvängningar.

Där du hör och ser grönfinken bäst

Grönfinken är mycket lätt att se året runt — den kommer ofta till fågelmatningar under vintern. Under våren och sommaren är den huvudsakligen i naturen.

De bästa områdena för grönfinkar under vårflytten är:

1. Landsbygdsområden med mycket tistlar — speciellt ungefärlikt och buskmark
2. Trädgårdar och parker — där människor planterar växter med tistlar eller frön
3. Vägrenar och graskanter — ängar med mycket örtflora
4. Jordbruksmark — där glömda fröst från hösten lockar grönfinkflockar

Följ grönfinken dag för dag på Fågelkartan

Fågelkartan samlar rapporter av grönfinkar året runt. Du kan följa populationens rörelse från södra Sverige norrut från februari framåt. Grönfinken är en intressant art att följa eftersom dess migration är mycket variabel år från år.

Vanliga frågor om grönfinken

F: Är grönfinken endast härdig i södra Sverige? Nej — det finns betydande övervintrande populationer av grönfink över hela Sverige, även i Norrland. Dessa är mycket lokalt bundna till områden med god frö-tillförsel.

F: Sjunger honor grönfink också? Honor sjunger mycket sällan — nästan aldrig. Du hör nästan uteslutande hanars sång.

F: Varierar ankomstdatumen mycket mellan år? Ja — främre grönfinkar kan anlända redan på början av februari, medan senare individer kan komma ut i april. Det är en 6–8 veckors variation mellan tidigaste och senaste ankomst.

F: Hur många grönfinkar finns det i Sverige? Det finns ungefär 100 000–300 000 häckande par i Sverige — en stor och robust population. Men populationen varierar mycket från år till år.

F: Kan grönfinkar bli sjuka av sjukdomar? Ja — som nämnt kan trisomycosis drabba stora populationer. Det är viktigt att hålla fågelmatningar rena och att inte ge möglig mat.

F: Varför hörs grönfinken tillsammans i stora flockar? Grönfinkan är mycket social och använder flock-formationer både för skydd mot rovfåglar och för att dela information om bra mat-områden. En enstaka grönfink som hittar ett stort tistelfält kan locka hundratals andra genom sitt närvaro-rop.

F: Vilka är grönfinkarnas närmaste släktingar i Sverige? De närmaste släktingarna är steglitsen och siskan — båda mindre finkar från samma familj. Steglitsen är mindre och röd-vit-svart, medan siskan är gul-svart och mycket mindre än grönfinken.

F: Vad äter grönfinken? Grönfinken äter nästan uteslutande frön från större växter — framförallt tistel, distelsäd, oljekål och bok-nöt. Under häckningstiden äter de också små insekter för att mata ungarna.

F: Kan grönfinkar överleva en hård vinter? Ja — grönfinken är mycket härdig och kan överleva mycket hård väder om det finns tillgång till mat. En sådan vinter dödade inte svenska grönfinkar utan snarare gjorde dem svagare.

Läs mer:

• Grönfinken — flotsångare och frötillförsel-specialist
• Finkarnas familj i Sverige — från steglits till siskan
• Vårflytten i Sverige — februari till juni
• Fågelmatning — rätt sätt att mata grönfinkar

Följ grönfinken dag för dag på fagelkartan.se →

Mer från bloggen (Fågelkalender)

• Vårflytten i Sverige — när kommer fåglarna? (månad för månad)
• Höstflytten i Sverige — miljontals fåglar på väg söderut
• Vinterfåglar i Sverige — de 20 vanligaste vid fågelbordet
• Fåglar i Januari — vad du kan se just nu
• Nattfågelskådning i juni — arter att lyssna efter i sommarnatten

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.