Storlek 46–56 cm. Häckar i näringsrika våtmarker. Kortdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om Snatterand.
Slug: `/art/snatterand` · Kategori: Änder
Egenskap Värde ------ Längd 46–56 cm Vingspann 78–90 cm Vikt 650–1 050 g Häckande par i Sverige 5 000–10 000 (svagt ökande) Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod Maj–juli Ankomst/Flyttning Kortdistansflyttare; anländer april, lämnar september–oktober
Slug: /art/snatterand · Kategori: Änder
Snatteranden (Mareca strepera) är en av de mer diskreta simänderna — en medelstor, gråbrun dabblare utan det stora grönhuvudets uppenbara skönhet, men med ett diagnostiskt vitt vingband som lyser upp i flykt. Med 5 000–10 000 häckande par i Sverige är den koncentrerad till de rikaste sjöarna och kärren i Götaland och Svealand, och populationen har ökat tack vare anlagda våtmarker. Honan producerar ett karakteristiskt gäckande "gack-gack" som är ett av de tillförlitligaste lätena för artidentifiering. Läs mer på Artfakta – Snatterand.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 46–56 cm |
| Vingspann | 78–90 cm |
| Vikt | 650–1 050 g |
| Häckande par i Sverige | 5 000–10 000 (svagt ökande) |
| Rödlistning (SE) | LC – Livskraftig |
| Häckningsperiod | Maj–juli |
| Ankomst/Flyttning | Kortdistansflyttare; anländer april, lämnar september–oktober |
Snatteranden är en medelstor simand, klart större än kricka men något mindre än gräsand. Det bästa fältkännetecknet är den vita vingspegeln (speculum) som syns tydligt i flykt och ibland delvis i vila. Hanen är subtilt vacker med finkornig streckning.
Lyssna på snatterandens läten på xeno-canto och se observationer på Artportalen.
Snatteranden är koncentrerad till Götaland och södra Svealand med tyngdpunkt kring de stora, grunda fågelsjöarna i Östergötland, Västra Götaland och Skåne. Tåkern, Hornborgasjön, Kvismaren och Läckeby är klassiska lokaler. Beståndet ökar med anlagda och restaurerade våtmarker.
Globalt: Häckar i ett brett, diskontinuerligt band från Island och Europa genom Asien till Japan; även i västra Nordamerika; övervintrar i Nordafrika, kring Medelhavet och i Sydasien.
Häckningstid: Maj–juli, 1 kull per år.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| /art/grasand/ | Hanen har grönt huvud och kastanjebrunt bröst; honan blå (inte vit) vingspegel; mer kontrastrik färgsättning |
| /art/blasand/ | Hanen med kastanjebrunt huvud och vit pannfläck; honan med rödaktiga toner; annan siluett |
| /art/kricka/ | Betydligt mindre; hanen med kastanjebrunt huvud och grönt ögonband; grön vingspegel |
Hur känner jag igen snatterand i flykt? Det vita vingbandet (speculum) är det säkraste fältkännetecknet i flykt — det lyser tydligt vitt mot de mörka vingarna, till skillnad från gräsandens blå och krickans gröna spegel. Hanens svarta bakparti är synligt vid landning och i simning.
Var är de bästa platserna att se snatterand i Sverige? Tåkern och Kvismaren i Östergötland, Hornborgasjön i Västra Götaland, och fågelsjöarna på Gotland och Öland under april–juli. Höstflytten i september–oktober ger bra chanser vid kustvattenmarker i Skåne.
Vad är skillnaden mellan snatterand och gräsand? Snatteranden är gråare och mer lågmäld i färgsättningen — hanens eleganta grå streckmönster på bröstet, svarta bakparti och vita vingspegel saknar gräsandens starka gröna och kastanjebruna kontraster. Honorna skiljs säkrast på vingspegeln: vit hos snatterand, blå hos gräsand.
Ökar eller minskar snatterand i Sverige? Beståndet har ökat sedan 1990-talet, troligen tack vare restaurering av grunda sjöar och anläggning av våtmarker i odlingslandskapet. Den klassas som livskraftig (LC) nationellt och globalt.
Är snatteranden svår att se? Den är ofta diskret och söker skydd i strandvegetationen, men kan ses tydligt i öppet vatten på klassiska fågelsjöar. Bäst hör och syns den under spelperioden i april–maj.
Aktuella snatterand-observationer på fagelkartan.se →
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Du kan se snatterand på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer snatterand via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.