Skedand (Spatula clypeata)

Q: Hur ser en skedand ut?

Hane: grönt huvud, vit bröst, tegelröd flank, gult öga, stor svart spadformig näbb. Hona: brunspräcklig med samma stora spadformiga näbb. Längd 44–52 cm, vingspann 70–84 cm.

Q: Varför har skedanden så stor näbb?

Näbben är ett filter med upp till 110 lameller per sida som silar plankton, kräftdjur och insektslarver ur vattnet. Ingen annan svensk and har lika effektiv filtrering — det gör skedanden specialiserad på näringsrika grunda våtmarker.

Q: Hur låter en skedand?

Hanen ger ett dämpat "tock-tock" eller "guk-guk", honan ett mjukt "kerr-kerr". I flykt hörs ett karakteristiskt visslande från vingarna. Lyssna på xeno-canto.

Q: Är skedanden hotad?

Nej, klassad som Livskraftig (LC) i den svenska rödlistan och globalt enligt BirdLife International. Sverige har 1 000–3 000 häckande par.

Q: När kommer skedänderna till Sverige?

Mitten av april i södra Sverige, maj i norra. Höstflytt sker i augusti–september till Medelhavsområdet och Nordafrika.

Q: Hur skiljer man skedand-hona från gräsand-hona?

Båda är brunspräckliga men skedand-honan har den stora spadformiga näbben (3 cm bred, 7 cm lång) — gräsand-honans näbb är normalformad och kortare. Skedand-honan är också mindre (44–52 cm mot gräsandens 50–65 cm).

Q: Hur många ägg lägger en skedand?

Honan lägger 8–12 ägg (vanligast 9–11) i en grop på marken gömd i strandvegetation. Ruvning 22–25 dagar, ungarna flygga efter 40–45 dagar.

Anden med enorm spadformig näbb och 110 lameller per sida som filtrerar plankton. 1 000–3 000 par i Sverige. Hornborgasjön, Tåkern och Kvismaren april–augusti.

Slug: `/art/skedand` · Kategori: Änder

Egenskap Värde ------ Längd 44–52 cm Vingspann 70–84 cm Vikt 470–1 000 g Näbblängd 6–7 cm (cirka 25 % av kroppslängden) Häckande par i Sverige 1 000–3 000 Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Säsong April–oktober Övervintringsområde Sydeuropa, Nordafrika, Mellanöstern

Snabba fakta om skedand

Kategori: Änder
Latinskt namn: Spatula clypeata
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.

Slug: /art/skedand · Kategori: Änder

Skedanden (Spatula clypeata) är den mest extravaganta dabbanden i Sverige — hanen lyser med grönt huvud, vit bröst och tegelröd flank, och båda könen har den enorma spadformiga näbben som är hela artens kännetecken. Sverige har 1 000–3 000 häckande par enligt SLU Artdatabanken — främst i grunda näringsrika våtmarker som Hornborgasjön, Tåkern och Kvismaren. Skedanden klassas som Livskraftig (LC) i Sverige.

Snabbfakta

Egenskap	Värde
Längd	44–52 cm
Vingspann	70–84 cm
Vikt	470–1 000 g
Näbblängd	6–7 cm (cirka 25 % av kroppslängden)
Häckande par i Sverige	1 000–3 000
Rödlistning (SE)	LC – Livskraftig
Säsong	April–oktober
Övervintringsområde	Sydeuropa, Nordafrika, Mellanöstern

Den unika näbben — så fungerar filtreringen

Skedandens näbb är fågelvärldens mest specialiserade filterapparat. Näbben är upp till 7 cm lång och 3 cm bred i spetsen — formad som en slev eller spade.

Hur näbben filtrerar

Lameller: insidan av näbben har upp till 110 fina lameller per sida — täta tandliknande utskott som fungerar som ett sil.
Tekniken: anden simmar med näbben halvt nedsänkt och suger in vatten framåt medan tungan pumpar ut vatten genom lamellerna åt sidorna.
Kvar i näbben: plankton, vattenloppor, små kräftdjur, insektslarver, småfröer.
Effektivitet: en skedand kan filtrera flera hundra liter vatten per dag.

Ingen annan svensk and har lika utvecklad filtrering — de flesta gräsänder och krickor kan också filtrera men inte alls lika effektivt. Skedanden är specialiserad på zooplankton vilket gör den beroende av näringsrika och grunda våtmarker.

Beteende vid födosök

Cirkelsim: flera skedänder simmar i ring — virvlar upp slam och plankton från botten.
Sida-mot-sida: par eller smågrupper simmar parallellt och delar samma "filtreringsspår".
Sällan dyker — främst ytfiltrering.

Hur känner jag igen Skedand?

Spadformiga näbben är diagnostisk och syns på flera hundra meters avstånd. I övrigt:

Hane i häckdräkt (november–juli)

Huvud: mörkt flaskgrönt med metallisk glans (kan se svart ut i flack belysning).
Bröst: rent vitt.
Flank och buk: tegelröd-kastanjebrun.
Vingar: ovansida grönblåa övre täckare, vita band, grön spegel.
Näbb: stor, bred, svart.
Öga: klargult.
Ben: orange.

Hona och hane i eklipsdräkt (juli–oktober)

Brunspräcklig över hela kroppen — påminner om gräsand-hona.
Näbben är fortfarande spadformad och avslöjar arten.
Vingöversidan har samma blågröna täckare som hanens.
Ben orange.

Hane i mellandräkt (oktober–november): rödbrun bröstfläck växer fram, grönt huvud delvis utvecklat — kan se "trasig" ut.

Ungfågel: liknar hona men något mörkare och mer streckad.

Hur låter Skedand?

Skedanden är relativt tystlåten jämfört med gräsand och kricka:

Hane: ett dämpat snarrande "tock-tock" eller "guk-guk" — påminner om en låg trumvirvel. Hörs främst under uppvaktning.
Hona: ett lågt rapande "kerr-kerr" — kortare och mjukare än gräsand-honans klassiska kvack.
I flykt: vingarna ger ett karakteristiskt visslande ljud från slagen — högfrekvent surr.

Lätena hörs sällan utanför häckningstid och rast. Inspelningar finns på xeno-canto.

Var finns Skedand i Sverige?

Skedanden häckar främst i södra och mellersta Sverige med tyngdpunkt i:

Hornborgasjön (Västergötland) — klassisk skedandlokal med 50–100 par.
Tåkern (Östergötland)
Kvismaren (Närke)
Vombsjön och Krankesjön (Skåne)
Kristianstads vattenrike (Skåne)
Mälaren och Hjälmaren — mindre antal i grunda vikar.
Norrlandskusten: uppströdda par, främst Bottenhavskusten.

Få skedänder häckar i inlandet i Norrland — arten är beroende av näringsrika lågland-våtmarker.

Globalt: skedanden har cirkumpolär utbredning — häckar i Nordamerika, Europa, Asien och Sibirien. Världspopulationen 6,5–8 miljoner individer enligt BirdLife International.

Var lever och häckar Skedand?

Häckmiljö: grunda näringsrika våtmarker med rik vegetation — vassklädda sjöar, dammar, översilade strandängar. Behöver djup på 20–80 cm för effektiv filtrering. Saknar man rätt habitat så finns inga skedänder, även där andra änder trivs.

Häckningstid: maj–juli. Honan lägger 8–12 ägg (vanligast 9–11) i en grop på marken, gömd i tät strandvegetation. Ruvning 22–25 dagar. Ungarna är borymmare — lämnar boet inom ett dygn och simmar med honan. Flygga efter 40–45 dagar.

Hanen lämnar honan strax efter att äggen lagts och ansluter sig till andra hanar i ungkarlsflockar för ruggning.

Titta efter skedand i grunda näringsrika våtmarker — arten är en häckfågel som anländer i april-maj och lämnar till hösten.

Säsong

Kortdistansflyttare:

Ankomst: april (södra Sverige), maj (norra).
Höstflytt: augusti–september — hanar tidigare än honor.
Övervintring: Medelhavsområdet, Nordafrika, Mellanöstern, Indien.

Sällan övervintrande individer ses i södra Sverige vid milda vintrar.

Vad äter Skedand?

Sommar: zooplankton (vattenloppor, hoppkräftor), insektslarver, småmollusker, små fiskyngel.
Höst: övergår till mer vegetabilisk diet — vattenväxtfrön, blad, alger.
Vid övervintring: mest vegetabilier i tropiska våtmarker.

Förväxlingsarter

Art	Skillnad
Gräsand	Större (50–65 cm), normal näbb (5 cm), hane med grönt huvud men brun bröst (inte vitt), gult-orange näbb.
Kricka	Mycket mindre (34–38 cm), normal näbb, hane med rödbrunt huvud och grönt ögonband.
Snatterand	Liknande storlek, normal näbb, hane gråbrun och vit fjäder-mönster, vit vingfält.
Bläsand	Hane med gulbrunt-orange huvud och vit panna, kortare näbb, visslande läte.
Stjärtand	Hane med lång stjärt och vit halsband, slank kropp, normal näbb.

Spadnäbben är diagnostisk — ingen annan svensk and har den. Även hona och eklipsdräkt-hane som annars är obeskrivliga avslöjar sig på näbbformen.

Vanliga frågor

Hur ser en skedand ut? Hane: grönt huvud, vit bröst, tegelröd flank, gult öga, stor svart spadformig näbb. Hona: brunspräcklig med samma stora spadformiga näbb. Längd 44–52 cm, vingspann 70–84 cm.

Varför har skedanden så stor näbb? Näbben är ett filter med upp till 110 lameller per sida som silar plankton, kräftdjur och insektslarver ur vattnet. Ingen annan svensk and har lika effektiv filtrering — det gör skedanden specialiserad på näringsrika grunda våtmarker.

Var ser jag bäst skedand i Sverige? Hornborgasjön, Tåkern, Kvismaren, Vombsjön och Kristianstads vattenrike april–augusti. Lokaliserar bäst genom att leta efter den stora svarta spadnäbben — syns även när huvudet är nedsänkt i vattnet.

Hur låter en skedand? Hanen ger ett dämpat "tock-tock" eller "guk-guk", honan ett mjukt "kerr-kerr". I flykt hörs ett karakteristiskt visslande från vingarna. Lyssna på xeno-canto.

Är skedanden hotad? Nej, klassad som Livskraftig (LC) i den svenska rödlistan och globalt enligt BirdLife International. Sverige har 1 000–3 000 häckande par.

När kommer skedänderna till Sverige? Mitten av april i södra Sverige, maj i norra. Höstflytt sker i augusti–september till Medelhavsområdet och Nordafrika.

Hur skiljer man skedand-hona från gräsand-hona? Båda är brunspräckliga men skedand-honan har den stora spadformiga näbben (3 cm bred, 7 cm lång) — gräsand-honans näbb är normalformad och kortare. Skedand-honan är också mindre (44–52 cm mot gräsandens 50–65 cm).

Hur många ägg lägger en skedand? Honan lägger 8–12 ägg (vanligast 9–11) i en grop på marken gömd i strandvegetation. Ruvning 22–25 dagar, ungarna flygga efter 40–45 dagar.

Se skedand nära dig

Aktuella skedand-observationer på fagelkartan.se →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-04-27.

Var hittar du skedand?

Du kan se skedand på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Fågelkartans artprofil för skedand bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.