Duvor i Sverige – alla arter med bilder och kännetecken
Fyra duvor häckar regelbundet i Sverige: ringduva (störst, vit halsfläck och vita vingband), skogsduva (mindre, saknar helt vita teckningar, häckar i hålträd), turkduva (ljust sandgrå med smalt svart halvhalsband, vid bebyggelse) och turturduva (minst, rostbrunt fjälligt ryggmönster, sällsynt). Tamduvan lever förvildad i städer.
Vilka duvor finns i Sverige? Så skiljer du ringduva, skogsduva, turkduva och turturduva åt på storlek, vinge, hals och läte – med bilder och kännetecken.
I Sverige förekommer flera arter i duvfamiljen (Columbidae). Fyra häckar regelbundet – ringduva, skogsduva, turkduva och turturduva – medan tamduvan (stadsduvan) lever förvildad i städer och den östliga turturduvan bara dyker upp som sällsynt gäst. Duvor känns igen på sin knubbiga kropp, lilla huvud och snabba, direkta flykt, och de flesta hörs på sitt dova, kuttrande läte.
Ringduvan är vår största och vanligaste duva. Den känns igen på den vita halsfläcken och de tydliga vita vingbanden som syns i flykten. Skogsduvan är mindre och saknar helt vita teckningar; den har mörkt öga, grå övergump och häckar i hålträd. Turkduvan är ljust sandgrå med ett smalt svart halvhalsband och är knuten till bebyggelse och trädgårdar, där den brett ut sig norrut sedan mitten av 1900-talet. Turturduvan är minst av de häckande arterna, med rostbrunt, fjälligt ryggmönster och svartvitt streck på halssidan; den är en långdistansflyttare som har minskat kraftigt och numera är sällsynt.
Tamduvan härstammar från klippduvan och varierar mycket i färg, från blågrå till vit och brokig. Den ses framför allt i stadsmiljö. Att lära sig storlek, halsteckning, vingmönster och läte är det snabbaste sättet att skilja de svenska duvorna åt.
Är du ny på sidan? Kolla in vår nybörjarguide för en steg-för-steg-introduktion till svensk fågelskådning, eller testa kunskaperna i fågelquizet. För att se vad som rapporterats senast i din region, använd utforska-sidan eller välj rätt kommun.
Vanliga frågor
Vilka duvor finns i Sverige?
Fyra duvarter häckar regelbundet i Sverige: ringduva, skogsduva, turkduva och turturduva. Dessutom lever tamduvan (stadsduvan) förvildad i städer, och den östliga turturduvan uppträder som sällsynt gäst. Ringduvan är den överlägset vanligaste och den största av arterna.
Hur skiljer jag ringduva från skogsduva?
Ringduvan är större och har en tydlig vit halsfläck samt vita vingband som syns i flykten. Skogsduvan är mindre, saknar helt vita teckningar, har mörkt öga och grå övergump. Skogsduvan häckar dessutom i hålträd, medan ringduvan bygger ett risbo i träd och buskar.
Vad är skillnaden mellan turkduva och turturduva?
Turkduvan är ljust sandgrå med ett smalt svart halvhalsband och lever nära bebyggelse och trädgårdar året runt. Turturduvan är mindre, har rostbrunt fjälligt ryggmönster och ett svartvitt streck på halssidan, och är en flyttfågel som numera är sällsynt i Sverige.
Är stadsduvan en egen art?
Nej. Stadsduvan, eller tamduvan, är en förvildad form av tamduvan som härstammar från klippduvan (Columba livia). Den varierar mycket i färg, från blågrå till vit och brokig, och lever framför allt i stadsmiljö där den ofta bildar stora flockar.
Vilken är Sveriges vanligaste duva?
Ringduvan är Sveriges vanligaste och största vilda duva. Den häckar i hela landet i skog, parker och trädgårdar och har blivit allt vanligare i städer. Dess dova, femstaviga kuttrande läte hörs ofta under vår och sommar.
Låter alla duvor likadant?
Nej, lätena skiljer sig åt. Ringduvan har ett dovt, rytmiskt femstavigt kutter, skogsduvan ett djupare, mer enformigt hoande, turkduvan ett trestavigt 'ku-kuuu-ku' och turturduvan ett spinnande, snurrande 'turr-turr'. Läten är ett bra sätt att skilja arterna åt.
Måste man ha tillstånd för att hålla duvor?
Nej, för att hålla tamduvor som brevduvor eller utställningsduvor krävs normalt inget särskilt statligt tillstånd, men djurhållningen omfattas av djurskyddslagen och Jordbruksverkets föreskrifter. Kommunala ordningsföreskrifter kan begränsa duvhållning i tätort. Vilda duvor får inte fångas in och hållas som sällskapsdjur, även om flera arter är jaktbara under jakttid.