Fågelskådning vid Hjälstaviken — torn, gömsle, Kvarnberget

Fågelskådning vid Hjälstaviken börjar med ett vägval. Naturreservatet har flera skyltade parkeringar, och de leder till olika delar av sjön. Fågeltornet nås från Hårby i väster, gömslet och utsiktsplatsen Kvarnberget från Jungfrulunden i sydöst. Någon väg över vattnet finns inte, så valet av parkering avgör vad du får se: öppen vattenspegel och strandängar från ena sidan, vassbryn och luftrum från den andra.

Fågelskådning vid Hjälstaviken: parkeringarna, fågeltornet och gömslet

Hjälstaviken är en grund, vassrik slättsjö i Uppland, och naturreservatet omfattar 808 hektar (Länsstyrelsen i Uppsala län). Vattenytan är ingen sammanhängande spegel utan en mosaik av vassbälten, blöta strandängar och några större öppna partier — därför överblickar ingen enskild plats hela reservatet.

Kortaste vägen till fågeltornet respektive gömslet går alltså från Hårby och Jungfrulunden. Skönsberg och Stora Parnassen är ingångar till landskapet runt sjön snarare än till tornet eller gömslet, och de fungerar bäst som start för den vandringsled på ungefär åtta kilometer som löper runt hela sjön, delvis på spänger genom vassmarkerna. Leden binder ihop sidorna för den som hellre går än flyttar bilen.

Reservatet har ett fågeltorn i väster och ett gömsle i sydöst, och därutöver utsiktsplatsen Kvarnberget, som varken har tak eller väggar men i gengäld bättre överblick. De tre ger olika slags fågelskådning. Tornet ger avstånd och öppet vatten. Gömslet tar dig innanför första vassraden, där sångare och doppingar rör sig några meter bort. Kvarnberget ger höjd, och höjd är precis vad som saknas när rovfåglar ska följas.

Hjälstavikens fågeltorn: huvudscenen och veckorna då det är fullt

Fågeltornet på västra sidan är den självklara startpunkten och det ställe där chansen är störst att se rastande änder och andra vattenfåglar på öppet vatten. Från plattformen ligger strandängarna närmast och vassbältet som en mur längre bort. Hur mycket öppet vatten som syns varierar med vattenståndet, så en titt på vad som nyligen rapporterats från Hjälstaviken är väl använd tid innan du åker.

Trängseln är säsongsbunden. Länsstyrelsen beskriver våren och hösten som de tider då tusentals flyttfåglar rastar vid sjön, och under några veckor på våren, när isen släpper och vattenfåglarna samlas, kan tornet vara fullt redan i gryningen. Då är det också mest att se därifrån, så det är sällan bortkastad tid — men kommer du klockan tio en solig aprilsöndag bör du ha en plan B.

Ljuset spelar roll. Tornet fungerar bäst tidig morgon, innan solen står högt och innan värmedallret över de grunda partierna gör bestämning på håll till en gissningslek. Under försommaren, när vassen skjuter i höjd, krymper den synliga vattenytan påtagligt.

Kvarnberget: höjden som visar rovfåglarna ovanifrån

Kvarnberget ligger vid sjöns östra sida och nås från Jungfrulundens parkering, samma parkering som gömslet. Det som gör uppstigningen värd besväret är perspektivet: du ser ner över vassbältet i stället för in i det.

Brun kärrhök som patrullerar lågt över vassen blir därmed en fågel du följer hela sträckan i stället för en skymt som försvinner bakom en vassrugge. Hanens grå vingpartier och honans krämfärgade hjässa syns dessutom betydligt bättre uppifrån än nedifrån, där fågeln oftast blir en mörk siluett mot himlen. Detsamma gäller större rovfåglar som havsörn, som Länsstyrelsen nämner som vintergäst i området, och fiskgjuse: från berget har du dem närmare ögonhöjd i stället för rakt ovanför.

Kvarnberget är också den plats som fungerar mitt på dagen, när tornet har gått i stå. Luften ska hinna bli varm innan de höga passagerna kommer i gång. Vill du sätta artnamn på det som passerar högt är fältbestämning av rovfåglar underifrån värd att repetera i förväg.

Ta med handkikare hit snarare än tubkikare. Stativ i sluttning är en olycklig kombination, och det mesta som händer i luften går för snabbt för tub.

Gömslet: närbilder inifrån vassen

Gömslet ligger nedanför Kvarnberget och nås från Jungfrulunden via grusväg, stig och till sist en bred spång genom vassen — sammanlagt ungefär 1,2 kilometer. Behöver du kortare sträcka finns en handikapparkering vid grusvägens slut, ungefär 600 meter in, och därifrån är det ytterligare omkring 600 meter fram till gömslet. Det är det enda stället i reservatet där du kommer innanför vasskanten utan att lämna leden. Här ser du inte långt — du ser nära, och det är vad du vill när målet är fåglarna som lever i själva vassen snarare än det öppna vattnet.

Rörsångare och sävsångare sjunger från strån bara några meter bort, och skillnaden mellan rörsångarens jämna, rytmiska strofer och sävsångarens rörigare, mer improviserade sång blir uppenbar när du hör båda inom samma minut — en jämförelse av vassens två sångare är värd att läsa i förväg. Skäggdopping lever i vassrika sjöar och genomför ett iögonfallande spel i början av häckningssäsongen (enligt svenska Wikipedia); från gömslet kan det komma nära.

Morgon och kväll är klart bäst i gömslet; mitt på dagen är vassen tyst. Att spången och Kvarnberget utgår från samma parkering gör upplägget enkelt: gryningen i gömslet, berget senare på förmiddagen.

Rördrommen — när den tutar och varför du sällan ser den

Rördrom är en art som hör hemma i stora, täta vassar av den typ Hjälstaviken erbjuder, och för många skådare är den ett av vårens stora mål. Enligt Artfakta kan hanens revirläte höras under ungefär tre månader, från islossningen till midsommar, och hanen låter dygnet runt, mest i skymning och gryning. Det är en vittljudande bastuta som Artfakta uppger kan höras mer än fem kilometer. Du kan alltså mycket väl höra en fågel som befinner sig långt utanför den vassrugge du tittar på.

Just därför är riktningsbestämning svår. Ett lågt, dovt ljud som bär långt är svårt att placera, och det är vanligt att besökare pekar åt fel håll. Räkna med att höra arten och inte se den: Artfakta beskriver ett undangömt liv i täta vassar, där fågelns strimmiga, vassliknande dräkt gör den nästan osynlig.

Artens historia i Sverige är dramatisk. Enligt Artfakta var rördrommen sällsynt eller saknades helt under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet, började återinvandra under 1920- och 1930-talen och har varit årsviss sedan 1943, då den plötsligt blev talrikare. Vid riksinventeringen år 2000 räknades omkring 650 tutande hanar, drygt tre gånger fler än vid den första inventeringen 1969, och 2009 rapporterades drygt 700 revirhållande hanar utan särskilda eftersök. Sörmland hade flest hanar år 2000 (149), följt av Uppland (87). Uppgången fortsätter, men arten är ändå rödlistad: i Rödlista 2025 är rördrommen bedömd som nära hotad (NT) med kriterium D1, antalet reproduktiva individer är skattat till 1 520 (1 180–1 880) och populationen bedöms öka. Tyngdpunkten i det svenska beståndet ligger i Uppland, Södermanland och Östergötland. Arten är känslig för kalla vintrar och beroende av stora, sammanhängande vassar, och Artfakta pekar ut minskande areal bladvass som det allvarligaste hotet på sikt. Vad kategorierna betyder går vi igenom i vår genomgång av rödlistan för svenska fåglar. Lätets akustik och artens levnadssätt behandlas mer utförligt i vår genomgång av rördrommens läte.

Kom en stilla aprilkväll, ställ dig i gömslet eller uppe på Kvarnberget och stå still i tjugo minuter innan du dömer ut besöket.

April och maj: sjöns intensivaste veckor

Under våren är tornet, gömslet och Kvarnberget aktiva samtidigt, och det är den period då ett heldagsbesök lönar sig bäst.

Ordningen brukar vara: vattenfåglarna rastar när isen går, rördrommen sätter i gång, trana och brun kärrhök hör till arterna du kan hålla utkik efter, och i slutet kommer vassens sångare.

Ett effektivt upplägg för en vårmorgon utgår från Jungfrulunden: gömslet i gryningen när sångarna är i gång, Kvarnberget framåt förmiddagen när luften har värmts och rovfåglarna blir lättare att följa. Vill du ha vattenfåglarna också får du köra runt till Hårby.

Sensommarens vadare när vattennivån sjunker

När vattennivån sjunker under sommaren blottas dybottnar och grunda kanter, och sjön byter karaktär från häckningslokal till rastlokal. Länsstyrelsen nämner vadarfåglar bland de arter som rastar vid sjön, och vadarsträcket pågår under sensommaren och hösten, med vuxna fåglar först och ungfåglar senare.

Grönbena och brushane hör till de arter som regelbundet rastar på blottade bottnar, och enkelbeckasin trycker i strandängarnas fuktiga partier tills man nästan trampar på den. Nu är det tornet som gäller, eftersom det är därifrån de öppna bottnarna syns — men gå tidigt, av samma ljusskäl som på våren. Behöver du repetera dräkterna innan besöket finns en genomgång i vår identifieringsguide till svenska vadare.

Antalet varierar mellan år: högt vatten ger få blottade bottnar och därmed få vadare.

Vinter och tidig vår: sångsvan, gäss och trana vid iskanten

Vintern är sjöns tystaste period, men inte tom. Sångsvan och andra vattenfåglar söker sig till öppet vatten, och Länsstyrelsen anger att örnar hör till vinterns fåglar vid sjön.

Vändpunkten kommer med islossningen på våren. Då blir de första öppna vattenytorna en magnet för vattenfåglar, och koncentrationen av fågel på liten yta kan vara årets tätaste. Under den perioden är tornet det enda som ger något: vassen är ointressant och uppstigningen mot Kvarnberget kan vara isig.

Var Hjälstaviken ligger och vilka kommuner den tillhör

Sjön ligger i Uppland, mellan Bålsta och Örsundsbro, och reservatet delas mellan Enköpings och Håbo kommuner i Uppsala län. Reservatet skyddades 1982 och fick nytt beslut 2016, och området ingår i Natura 2000 (Länsstyrelsen). Hjälstaviken är dessutom ett Ramsarområde, nummer 25 i Ramsars förteckning. Vill du sätta besöket i ett större regionalt sammanhang är fågelskådning i Uppland rätt utgångspunkt. Söder om Mälaren tar ett annat landskap vid, med Båven, Stendörren och Nyköpingstrakten.

Länsstyrelsen beskriver vägen från Uppsala via Örsundsbro (ungefär 7 kilometer till Hjälsta by, sedan ytterligare ett par kilometer till parkeringarna) och från Enköping via väg 55 till Litslena och därefter väg 263 mot Bålsta. Lokalen finns med i vår översikt över fågellokaler nära Stockholm, men restiden gör den till ett halvdags- eller heldagsmål snarare än ett kvällspass.

Parkering vid Hjälstaviken, leder och föreskrifter

Parkeringarna är skyltade, och Hårby i väster har dessutom tillgänglighetsanpassad toalett. Uppstigningen till Kvarnberget är en vanlig stig och inte tillgänglighetsanpassad — till skillnad från sträckorna ut till tornet och gömslet.

Reservatsföreskrifterna är bindande regler, inte råd. Från den 1 april till den 15 augusti är det förbjudet att röra sig fritt i våtmarkerna för att inte störa de häckande fåglarna — du får röra dig på markerade leder, i tornet och i gömslet, men inte ut på strandängarna eller i vassen. Året runt gäller bland annat förbud mot att avsiktligt störa djurlivet, mot lösgående hundar, fiske, ridning, eldning utanför anvisad plats, motorfordon utanför anvisade vägar och camping utanför anvisad plats.

Sträckorna i praktiken, räknat per parkering:

• Från Hårby, bara fågeltornet: cirka 1,2 kilometer varje väg, alltså runt 2,4 kilometer tur och retur, hårdgjord väg.
• Från Jungfrulunden, gömslet: cirka 1,2 kilometer varje väg, med spång genom vassen. Kvarnberget nås från samma parkering.
• Båda sidorna: kräver bilflytt, eftersom ingen väg går över vattnet.
• Hela leden runt sjön: ungefär åtta kilometer, så räkna med en lång dag om du stannar ofta.

Grannlokaler för andra halvan av dagen

Utanför april–maj räcker Hjälstaviken sällan till en hel dag.

Fiby urskog ligger ungefär 15 kilometer väster om Uppsala (enligt svenska Wikipedia) och ger en helt annan miljö: naturskog med mycket gamla träd, där tretåig hackspett är en karaktärsart. Wikipedia anger också att stigen stängdes tidigt 2022 efter skador från granbarkborre, så kontrollera läget före besöket. Vassmark på morgonen och gammelskog på eftermiddagen ger bred utdelning för en dag.

Vill du ha en andra våtmark får du räkna med att köra en bit. Vendelsjön i Tierps kommun är en grund slättsjö som svenska Wikipedia beskriver som fågelrik. Det är alltså samma slags lokal som Hjälstaviken, och likheten är samtidigt begränsningen: står vassen tät vid Hjälstaviken gör den det sannolikt också här, så byt inte lokal för att komma runt hög vass. Som andra anhalt fungerar sjön om dagen ändå går norrut, gärna tillsammans med Ledskär vid kusten.

FAQ

När är bästa tiden att höra rördrom vid Hjälstaviken? Enligt Artfakta kan hanen höras från islossningen till midsommar, och mest i skymning och gryning. Stilla väder hjälper — vind gör det lågfrekventa tutandet svårare att uppfatta.

Hur många parkeringar finns det vid Hjälstaviken? Länsstyrelsen anger Hårby och Skönsberg på västra sidan och Jungfrulunden i sydöst; enligt Naturkartan finns även Stora Parnassen i söder. Tornet nås från Hårby, gömslet och Kvarnberget från Jungfrulunden.

Vilken parkering ska jag välja om jag bara hinner en? Hårby i väster om du vill se änder och andra vattenfåglar på öppet vatten och blottade bottnar. Jungfrulunden i sydöst om du vill ha rördrom, vassfåglar och rovfågel — därifrån når du både gömslet och Kvarnberget utan att flytta bilen.

Vilken kommun ligger Hjälstaviken i? Reservatet delas mellan Enköpings och Håbo kommuner i Uppsala län. Landskapsmässigt ligger det i Uppland.

Får man gå ut på strandängarna? Nej. Från den 1 april till den 15 augusti är det förbjudet att röra sig fritt i våtmarkerna. Håll dig till de markerade lederna, spängerna, tornet och gömslet under den perioden.

Finns det vadare vid Hjälstaviken? Ja, framför allt under sensommaren och hösten när vattennivån sjunker och dybottnar blottas. Fågeltornet i väster är den plats där de blottade bottnarna syns bäst.

Går det att besöka sjön på vintern? Ja, men utdelningen är låg tills isen börjar släppa. Länsstyrelsen nämner örnar som vinterns fåglar vid sjön, och islossningen på våren är en av årets bästa perioder vid fågeltornet.

Källor

• Länsstyrelsen i Uppsala län. Naturreservat Hjälstaviken: besöksinformation, föreskrifter, parkeringar, fågeltorn, gömsle och vandringsled. lansstyrelsen.se
• Naturkartan. Hjälstaviken: gömsle vid Jungfrulunden (1,2 km, handikapparkering ca 600 m in) och vägen till fågeltornet från Hårby (1,2 km). naturkartan.se
• SLU Artdatabanken (2025). Artfakta: rördrom, Botaurus stellaris (utbredning, status, ekologi, hot). artfakta.se
• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025: rördrom, NT, kriterium D1, 1 520 (1 180–1 880) reproduktiva individer. artfakta.se
• Ramsar Sites Information Service. Hjälstaviken, Ramsar site no. 25. rsis.ramsar.org
• Wikipedia (sv). Vendelsjön, Fiby urskog och skäggdopping, för läge och allmän beskrivning. Vendelsjön, Fiby urskog, Skäggdopping

Mer från bloggen (Lokalguide)

• Sveriges 15 bästa fågellokaler — från Falsterbo till Abisko
• Tåkern — guide till Östergötlands fågelparadis
• Fågelskådning i Dalarna — bästa platser och arter
• Fågelskådning i Bohuslän — alkor, ejder och Västkustens sjöfåglar
• Fågelskådning i Småland — Store Mosse och de bästa lokalerna

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.