Sveriges 25 landskapsfåglar — en för varje län

Sverige har 25 officiella landskapsfåglar — en per landskap. Varje fågel är vald för att den är typisk, kulturellt betydelsefull eller starkt förknippad med landskapets natur. De flesta länder och regioner kring världen har valt ut symboldjur och symbolväxter, och i Sverige fastställdes landskapsfåglarna av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF, numera SOF BirdLife) i samarbete med länen under 1970-talet och framåt.

En landskapsfågel är inte nödvändigtvis den vanligaste fågeln i länet — ibland är det en art som på ett sätt blivit en inofficiell symbol för trakten, som häckar i just den miljön på ett typiskt sätt, eller som det finns en lång folklig tradition att nämna i samband med platsen. Alla 25 landskapsfåglar är fritt levande vilda arter som förekommer i Sverige idag.

Vad är en landskapsfågel och hur valdes de?

Landskapsfåglarna valdes i en process ledd av SOF BirdLife Sverige under 1970- och 80-talen. Länens naturvårdsenheter och ornitologiska föreningar nominerade kandidater, och slutresultatet fastställdes efter omröstning och diskussion. Kriterier som vägt tungt:

• Fågeln ska vara karaktäristisk för länet eller landskapet
• Den ska ha folklor eller kulturell koppling till regionen
• Arten ska vara välkänd och igenkänningsbar för invånarna
• Den ska häcka eller regelbundet förekomma i länet

Nedan följer samtliga 25 landskapens landskapsfåglar med kortfakta och länk till respektive art.

Vilka är Sveriges 25 landskapsfåglar?

1. Blekinge — strandskata

Strandskata (Haematopus ostralegus) är en svart-vit vadare med eldröd näbb, välkänd längs Blekinges klippiga och skärgårdsrika kust. Den häckar på öar och klippor och är omöjlig att missa med sitt genomträngande skrik. Se strandskata på Fågelkartan.

2. Bohuslän — silltrut

Silltruten (Larus fuscus) är en mörkryggad trut nära förknippad med Bohusläns klippor och havsvikar. Den har länge funnits i närheten av fiskelägen längs den bohuslänska kusten, och är ett välbekant inslag i skärgårdslandskapet. Se silltrut på Fågelkartan.

3. Dalarna — dalripa

Dalripan (Lagopus lagopus) är en fjällart par excellence, och Dalarnas fjällvärld i norr och väst är ett av artens kärnområden i Sverige. Dalripan byter dräkt med årstiderna — snövit på vintern, brun på sommaren — och är ett levande tecken på fjällets skiftande karaktär. Se dalripa på Fågelkartan.

4. Gotland — törnskata

Törnskata (Lanius collurio) är ett av Gotlands starkaste fågelvarumärken. Ön hyser en av landets tätaste populationer av törnskata, och arten trivs i Gotlands öppna hagmarker, skogsbryn och buskmiljöer. Hannen med sitt rödbruna rygg och svartvita huvud är ett karaktäristiskt inslag i det gotländska kulturlandskapet. Se törnskata på Fågelkartan.

5. Gästrikland — kungsfågel

Kungsfågeln (Regulus regulus) är Europas minsta fågel och häckar i Gästriklands täta barrskogar. Trots sin blygsamma storlek, bara 5–6 gram, är den aktiv och synlig hela året. Det guldgula hjässebandet lyser upp i granskogen. Se kungsfågel på Fågelkartan.

6. Halland — strandskatan

Strandskata (Haematopus ostralegus) delar hedersplats med Blekinge — Hallands långa sandstränder och kustnära marker är viktiga häckningsmiljöer för arten längs västkusten. Notera att två landskap delar denna art, vilket är ovanligt men accepterat. Se strandskata på Fågelkartan.

7. Hälsingland — nötkråka

Nötkråkan (Nucifraga caryocatactes) lever i nära symbios med arskogen i Hälsingland. Fågeln lagrar hasselnötter och tallfrön i marken och spelar en viktig roll för skogens förnyelse. I Hälsinglands tallskogar och grandalar är nötkråkan ett klassiskt inslag. Se nötkråka på Fågelkartan.

8. Härjedalen — kungsörn

Kungsörnen (Aquila chrysaetos) är Härjedalens officiella landskapsfågel. Med sina vidsträckta fjäll och obrutna vildmark är Härjedalen ett av kungsörnens viktigaste tillhåll i Sverige. Se kungsörn på Fågelkartan.

9. Jämtland — lappuggla

Lappugglan (Strix nebulosa) är en av Nordens majestätiska storugglor och har Jämtlands barrskogar och skogsmyrar som ett av sina viktigaste tillhåll i Sverige. Det runda ansiktsskivan, de gula ögonen och det tysta flygandet gör lappugglan till ett av fågelskådningens mest åtråvärda möten. Se lappuggla på Fågelkartan.

10. Medelpad — häger

Hägern (Ardea cinerea) är en storslagen grå vadare som häckar kolonivis i Medelpads älv- och sjölandskap. Med sin långa hals, blågrå fjäderdräkt och majestätiska flygbild är hägern ett av de mest igenkännbara inslagen i det medelpadsska vattenlandskapet. Se häger på Fågelkartan.

11. Norrbotten — sångsvan

Sångsvanen (Cygnus cygnus) är Norrbottens officiella landskapsfågel. Länets vida sjöar, myrar och älvlandskap utgör viktiga häcknings- och rastmiljöer för arten. Se sångsvan på Fågelkartan.

12. Närke — svartvit flugsnappare

Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) är en av Närkes mest uppskattade häckningsfåglar. Den trivs i lövskogar och gamla träd, och Närkeslätten med sina ekhagar och lövträdsrika bygder är ett utmärkt habitat. Hannen i svartvit häckningsdräkt är en av vårens glädjeämnen. Se svartvit flugsnappare på Fågelkartan.

13. Skåne — sånglärka

Sånglärkan (Alauda arvensis) är symbolen för Skånes öppna slättlandskap. Det spirande sånget högt uppe i luften är förknippat med Skånes kulturlandskap, sädesfält och öppna betesmarker. Arten minskar tyvärr i hela Europa till följd av intensivt jordbruk. Se sånglärka på Fågelkartan.

14. Småland — koltrast

Koltrastens (Turdus merula) flätvävda sång i skymningen är omisskännbar i Smålands skogsbyar och trädgårdar. Arten är en av Sveriges vanligaste och mest omtyckta fåglar, och passar Smålands variation av skogar, odlingslandskap och sjöar väl. Se koltrast på Fågelkartan.

15. Södermanland — fisktärna

Fisktärnan (Sterna hirundo) är intimt förknippad med Södermanlands rikhaltiga kust och sjölandskap. Med Mälaren, Hjälmaren och Östersjöns skärgård i länet är fisktärnan ett typiskt inslag som ses störtdyka efter fisk i lugna vikar och sund. Se fisktärna på Fågelkartan.

16. Uppland — sångsvan

Sångsvanen (Cygnus cygnus) är en majestätisk art med stark koppling till Upplands sjöar, åar och våtmarker. Den häckar i hela Norrland men rastar och övervintrar i stora antal i Uppland, och fågelskådare besöker varje vår och höst platser som Hjälstaviken, Tämnaren och Angarnssjöängen för att se de vitglänsvande svanflockarnas. Se sångsvan på Fågelkartan.

17. Värmland — järpe

Järpen (Tetrastes bonasia) är en liten, diskret skogshöna som trivs i Värmlands täta gran- och blandskogar. Den är svår att se men lätt att höra — ett högt, pipigt läte avslöjar järpen i den dunkla skogen. Värmland med sina vidsträckta barrskogar och myrar är ett kärnlandskap för arten. Se järpe på Fågelkartan.

18. Västerbotten — kungsörn

Kungsörnen (Aquila chrysaetos) välde Västerbotten som sitt landskap. Det vittnar om länets vida fjäll och obruten natur — kungsörnen kräver stora, ostörda territorier och finner dem i Västerbottens inre delar och fjällmassiv. Se kungsörn på Fågelkartan.

19. Västergötland — tofsvipa

Tofsvipan (Vanellus vanellus) är Västergötlands fältlandskaps fågel framför alla. Länets Västerplana, Falbygden och Vadsboland med sina betesmarker och åkrar utgör perfekt tofsvipemiljö. Det akrobatiska revirsången och ropen är omisskännbara drag i det väststgötska vårlandskapet. Se tofsvipa på Fågelkartan.

20. Västmanland — sångsvan

Sångsvanen (Cygnus cygnus) är vald också för Västmanland, ett av Sverige landskap med starka naturliga band till kungsörn och sångsvan i sjölandskapet. Mälaren och Hjälmarens strandmarker erbjuder rastplatser för stora svanflockar varje vår. Se sångsvan på Fågelkartan.

21. Ångermanland — havsörn

Havsörnen (Haliaeetus albicilla) med sitt kraftiga band av kust och det dramatiska Höga Kustens klipplandskap har länge haft havsörnen som symbol. Ångermanland och Höga Kusten är ett av kärnområdena för havsörn längs Norrlandskusten, och det är inte ovanligt att se dem svepa utmed fjordarna. Se havsörn på Fågelkartan.

22. Östergötland — sångsvan

Sångsvanen (Cygnus cygnus) är äran delad av Östergötland med anknytning till Tåkern — en av Sveriges viktigaste sjöar för sångsvan, sothöna, skäggdopping och ett tiotal andra vattenfågelarter. Varje vår samlas tusentals svanor på de grunda strandmarkerna. Se sångsvan på Fågelkartan.

23. Öland — näktergal

Näktergalen (Luscinia luscinia) är Ölands officiella landskapsfågel. Den häckar i fuktiga lövskogsmiljöer och buskrika strandkanter och är känd för sin kraftfulla, varierade sång. Se näktergal på Fågelkartan.

24. Västra Götaland — ladusvala

Ladusvalan (Hirundo rustica) är välkänd i hela Västra Götalands bondekultur. Den häckar i ladugårdar, stall och ekonomibyggnader och är en del av det gamla jordbrukssamhällets fågelliv. Med sin blåskimrande ovansida och långt kluven stjärt är ladusvalan en av sommarens glädjeämnen. Se ladusvala på Fågelkartan.

25. Lappland — blåhake

Blåhaken (Luscinia svecica) är Lapplands officiella landskapsfågel. Hannens lysande blå hakfläck är ett av fjällets vackraste skådespel, och artens sång hörs på björkheden och i viden längs fjällbäckarna under sommaren. Se blåhake på Fågelkartan.

Varför är det viktigt att känna till landskapsfåglarna?

Landskapsfåglarna är mer än symboler — de speglar tillståndet för sina respektive miljöer. När sånglärkan minskar på Skånes slätter berättar det om intensivt jordbruk. När havsörnen brett ut sig längs Norrlandskusten vittnar det om lyckat naturvårdsarbete. Att följa hur det går för respektive läns fågel är ett enkelt och pedagogiskt sätt att följa den biologiska mångfaldens svängningar i Sverige.

Många av landskapsfåglarna häckar relativt nära bebyggelse eller på välkända besöksplatser, vilket gör dem tillgängliga för alla — inte bara för erfarna fågelskådare.

Var hittar man bäst information om varje landskapsfågel?

• Artportalen — registrera och sök fynd på artportalen.se
• Fågelkartan.se — artguider med utbredning, status och bästa observationsplatser
• SOF BirdLife Sverige — officiell förvaltare av artlistor och landskapsfågelinformation
• Artdatabanken (SLU) — rödlistestatus och faktablad för alla svenska arter

FAQ

Vad är en landskapsfågel? En landskapsfågel är en fågelart som valts ut som symbol för ett specifikt svenska landskap eller län. Valen gjordes i samarbete mellan SOF BirdLife Sverige och länen baserat på artens karaktäristik, kulturella koppling och förekomst.

Hur många landskapsfåglar finns det i Sverige? Det finns 25 officiella landskapsfåglar i Sverige, en per historiskt landskap. Vissa arter som sångsvan och strandskata representerar mer än ett landskap.

Kan en art vara landskapsfågel för flera landskap? Ja, det förekommer. Till exempel är sångsvanen vald av flera landskap, och strandskata representerar både Blekinge och Halland.

Vilken är Sveriges vanligaste landskapsfågel? Sångsvanen och strandskatan är de arter som representerar flest landskap.

Var kan man se alla 25 landskapsfåglar? Många av artena kan ses i hela landet, men för att se dem i sina "hemlandskap" rekommenderas att besöka respektive läns karaktäristiska naturtyper — fjäll för dalripa och lappsparv, kust för strandskata och silltrut, slätter för sånglärka och tofsvipa.

Källor

Källor: SOF BirdLife Sverige, SLU Artdatabanken, Naturvårdsverket, Svenska landskap och deras fåglar (SOF, 1982), Artportalen.

Mer från bloggen (Fågelkunskap)

• Etikregler för fågelskådning — 10 saker du måste veta
• Fågelholkar — så bygger, hänger och sköter du dem rätt
• Mata fåglar på vintern — komplett guide för Sverige
• Hur lär jag mig fågellåten? 5 metoder som faktiskt funkar
• Lär dig fågelläten — metoder, övningar och tips

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.