Fågelkartan · publicerad 2026-05-14 · uppdaterad 2026-10-14 · 9 min läsning
Komplett lista: Sveriges alla 25 landskapsfåglar landskap för landskap, med latinskt namn och länk till varje art. Uppdaterat 2026.
Sverige har 25 landskapsfåglar, en för varje landskap. Listan här följer länsstyrelsernas förteckning över landskapssymboler. Fåglarna utsågs 1995, inför Sveriges Ornitologiska Förenings 50-årsjubileum, av föreningens regionala medlemsföreningar. Initiativet kom från Jan-Erik Lindblad i Helsingborg (Fåglar i Västmanland 2019). SOF heter numera BirdLife Sverige.
Sverige har 25 landskapsfåglar, en för varje landskap. Listan här följer länsstyrelsernas förteckning över landskapssymboler. Fåglarna utsågs 1995, inför Sveriges Ornitologiska Förenings 50-årsjubileum, av föreningens regionala medlemsföreningar. Initiativet kom från Jan-Erik Lindblad i Helsingborg (Fåglar i Västmanland 2019). SOF heter numera BirdLife Sverige.
En landskapsfågel är inte nödvändigtvis den vanligaste fågeln i landskapet. Ibland är det en art som blivit en symbol för trakten, eller som häckar i just den miljön på ett typiskt sätt.
Landskapsfågeln är en av flera symboler som varje landskap har. Länsstyrelsernas förteckning ger också landskapsblomma, landskapsdjur, landskapsinsekt, landskapssten, landskapsfisk och landskapssvamp. Landskapsfåglarna utsågs inför jubileumsåret 1995 av ornitologiska regionföreningar i respektive landskap, alltså inte av myndigheter (Fåglar i Västmanland 2019). Äldre uppgifter om att de skulle ha valts på 1980-talet har vi inte kunnat belägga.
Nedan följer alla 25 landskapsfåglar med kortfakta och länk till respektive art.
| Landskap | Landskapsfågel | Latinskt namn |
|---|---|---|
| Blekinge | Nötväcka | Sitta europaea |
| Bohuslän | Strandskata | Haematopus ostralegus |
| Dalarna | Berguv | Bubo bubo |
| Dalsland | Korp | Corvus corax |
| Gotland | Halsbandsflugsnappare | Ficedula albicollis |
| Gästrikland | Storlom | Gavia arctica |
| Halland | Pilgrimsfalk | Falco peregrinus |
| Hälsingland | Slaguggla | Strix uralensis |
| Härjedalen | Kungsörn | Aquila chrysaetos |
| Jämtland | Hökuggla | Surnia ulula |
| Lappland | Blåhake | Luscinia svecica |
| Medelpad | Korsnäbb | Loxia curvirostra |
| Norrbotten | Sångsvan | Cygnus cygnus |
| Närke | Gulsparv | Emberiza citrinella |
| Skåne | Glada | Milvus milvus |
| Småland | Taltrast | Turdus philomelos |
| Södermanland | Fiskgjuse | Pandion haliaetus |
| Uppland | Havsörn | Haliaeetus albicilla |
| Värmland | Smålom | Gavia stellata |
| Västerbotten | Blå kärrhök | Circus cyaneus |
| Västergötland | Trana | Grus grus |
| Västmanland | Tofsmes | Lophophanes cristatus |
| Ångermanland | Gråspett | Picus canus |
| Öland | Näktergal | Luscinia luscinia |
| Östergötland | Knölsvan | Cygnus olor |
Nötväcka (Sitta europaea) är Blekinges landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning. Se nötväcka på Fågelkartan.
Strandskata (Haematopus ostralegus) är Bohusläns landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning. Se strandskata på Fågelkartan.
Berguven (Bubo bubo) är vår största uggla. Enligt Artfakta blir den 6–7 dm lång med ett vingspann på 140–170 cm, och sången är ett djupt, tvåstavigt hoande som kan höras på upp till fyra kilometers avstånd. Se berguv på Fågelkartan.
Korp (Corvus corax) är Dalslands landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning. Se korp på Fågelkartan.
Halsbandsflugsnapparen (Ficedula albicollis) är en liten flugsnappare på ungefär 13 cm. Hanen har på våren svartvit dräkt och ett vitt band runt halsen. Arten har länge haft en stark förekomst på Gotland, och på fastlandet är bara tillfälliga häckningar kända. Se halsbandsflugsnappare på Fågelkartan.
Storlommen (Gavia arctica) mäter 60–70 cm och lever nästan helt på fisk. I häckningsdräkt har den grå hjässa, svart strupe och en svart rygg med vita tecken. Arten häckar vid näringsfattiga klarvattenssjöar i nästan hela landet. Se storlom på Fågelkartan.
Pilgrimsfalken (Falco peregrinus) häckar i Sverige främst på branta klippväggar. Arten minskade kraftigt under 1950- och 60-talen på grund av miljögifter, och i mitten av 1970-talet fanns bara två små restbestånd kvar, ett i norr och ett i söder, i Halland och Bohuslän. Se pilgrimsfalk på Fågelkartan.
Slagugglan (Strix uralensis) hör till de större ugglorna, med ett vingspann på 100–125 cm enligt Artfakta. Den håller till i barrskog med öppna partier, till exempel myrmark, vattendrag eller hyggen. Se slaguggla på Fågelkartan.
Kungsörnen (Aquila chrysaetos) är Härjedalens landskapsfågel. Artfakta beskriver den som vår näst största rovfågel, med vingspann 1,90–2,25 m, och den häckar i fjälltrakterna och angränsande barrskogar. Se kungsörn på Fågelkartan.
Hökugglan (Surnia ulula) är nomadisk och söker sig dit där det just nu finns gott om gnagare. Även om antalet häckande par skiftar kraftigt mellan åren häckar den med viss regelbundenhet i Norrlands skogsland, också i fjällbjörkskog. Se hökuggla på Fågelkartan.
Blåhaken (Luscinia svecica) är Lapplands landskapsfågel. I Sverige häckar den rödstjärniga blåhaken i fjälltrakterna från norra Dalarna till Torne lappmark, i tät och fuktig fjällbjörkskog, i videsnår och längs bäckar. Arten är rödlistad som Nära hotad (NT) i Rödlista 2025, eftersom den har minskat i fjällen. Se blåhake på Fågelkartan.
Korsnäbb (Loxia curvirostra), på Fågelkartan under namnet mindre korsnäbb, är bunden till barrskog och lever främst på granfrö. Arten finns i hela landet, men hur talrik den är skiftar mycket mellan år och trakter, eftersom den följer kottsättningen hos barrträden. Se mindre korsnäbb på Fågelkartan.
Sångsvanen (Cygnus cygnus) är Norrbottens landskapsfågel. Norrbottens län hör enligt Artfakta till de län där arten har sitt största bestånd, tillsammans med Västerbottens och Gävleborgs län. Se sångsvan på Fågelkartan.
Gulsparven (Emberiza citrinella) är en långstjärtad fältsparv med gula inslag i dräkten och roströd övergump. Hanen har klart citrongult huvud och bröst. Arten är talrikast vid jordbruksmark i södra och mellersta Sverige och längs norrlandskusten. Se gulsparv på Fågelkartan.
Glada (Milvus milvus), på Fågelkartan under namnet röd glada, är en stor rovfågel med djupt kluven stjärt och tydligt röda toner i dräkten, vilket skiljer den från brunglada. Den trivs i omväxlande landskap där öppna marker blandas med skog. Se röd glada på Fågelkartan.
Taltrast (Turdus philomelos) är Smålands landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning. Se taltrast på Fågelkartan.
Fiskgjusen (Pandion haliaetus) står i Länsstyrelsens förteckning över landskapsfåglar med stavningen fiskljuse. Den lever enbart av fisk och ses ofta kretsa eller ryttla över sjöar. Det stora risboet byggs oftast i toppen av en kraftig tall. Se fiskgjuse på Fågelkartan.
Havsörnen (Haliaeetus albicilla) är mycket stor, med ett vingspann på 195–245 cm enligt Artfakta. Den jagar främst vid vatten och häckar vid kuster, sjöar och vattendrag. I Sverige placeras boet nästan alltid i ett träd, oftast en tall. Se havsörn på Fågelkartan.
Smålommen (Gavia stellata) är den minsta av lommarna, 55–65 cm. Den häckar vid små, ofta fisktomma skogstjärnar och myrgölar och kan hämta fisk till ungarna i klarvattensjöar nästan 10 km bort. Se smålom på Fågelkartan.
Blå kärrhök (Circus cyaneus): hanen har vit undersida, blågrå ovansida och svarta vingspetsar, medan honan är brun ovan med vit övergump. Den häckar på marken i låg, tät vegetation och häckar i Sverige främst i norr, framför allt i Norrbotten, Västerbotten och Lappland. Se blå kärrhök på Fågelkartan.
Tranan (Grus grus) är en stor, långbent grå fågel på 115–130 cm, med svarta vingpennor och röd skinnfläck på huvudet. Den häckar både i stora myrar och i små skogskärr. Se trana på Fågelkartan.
Tofsmes (Lophophanes cristatus) är Västmanlands landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning. Se tofsmes på Fågelkartan.
Gråspetten (Picus canus) liknar gröngölingen men är något mindre och har mindre svart i ansiktet. Den föredrar glesa, lövträdsrika blandskogar och ljusöppna, soliga marker. De tätaste förekomsterna finns i södra Norrlands kustland, i Värmland, Dalarna och Västerbotten. Se gråspett på Fågelkartan.
Näktergalen (Luscinia luscinia) är Ölands landskapsfågel. Den häckar i lövskog vid sjöstränder, dammar och vattendrag och i bryn mot öppen mark, gärna i täta buskage på fuktig mark. Enligt Artfakta finns de tätaste förekomsterna i Skåne, Blekinge, på Öland och Gotland samt i östra Götaland och östra Svealand. Se näktergal på Fågelkartan.
Knölsvan (Cygnus olor) är Östergötlands landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning. Se knölsvan på Fågelkartan.
Flera landskapsfåglar har haft stora uppgångar och nedgångar, och de visar hur miljö och skydd påverkar arterna. Havsörnen var nära utrotning två gånger under 1900-talet, först på grund av förföljelse och sedan på grund av miljögifter, men häckar nu nästan sammanhängande längs hela Östersjökusten från Blekinge till Norrbotten (Artfakta). Blåhaken har däremot minskat i fjällen och är rödlistad som Nära hotad i Rödlista 2025.
Vad är en landskapsfågel? En landskapsfågel är en fågelart som är symbol för ett svenskt landskap. De 25 fåglarna utsågs 1995 av Sveriges Ornitologiska Förenings regionala medlemsföreningar inför föreningens 50-årsjubileum.
Hur många landskapsfåglar finns det i Sverige? Det finns 25 landskapsfåglar, en per landskap. Länsstyrelsernas förteckning ger varje landskap en egen art.
Kan en art vara landskapsfågel för flera landskap? Nej, i länsstyrelsernas förteckning har alla 25 landskap olika landskapsfåglar. Sångsvanen är till exempel Norrbottens och strandskatan Bohusläns landskapsfågel.
Vilken är Sveriges vanligaste landskapsfågel? Någon sådan rangordning finns inte i våra källor. Varje art representerar bara ett landskap.
Var kan man se alla 25 landskapsfåglar? Många av arterna kan ses i stora delar av landet. För att se dem i deras hemlandskap kan du söka dig till typiska miljöer: fjäll för blåhake och kungsörn, kust för havsörn och myrar och skogskärr för trana.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.