Sveriges 25 landskapsfåglar — en för varje landskap

Sverige har 25 officiella landskapsfåglar — en per landskap. Varje fågel är vald för att den är typisk, kulturellt betydelsefull eller starkt förknippad med landskapets natur. De flesta länder och regioner kring världen har valt ut symboldjur och symbolväxter, och i Sverige fastställdes landskapsfåglarna av Sveriges Ornitologiska Förening (SOF, numera SOF BirdLife) i samarbete med länen under 1970-talet och framåt.

En landskapsfågel är inte nödvändigtvis den vanligaste fågeln i länet — ibland är det en art som på ett sätt blivit en inofficiell symbol för trakten, som häckar i just den miljön på ett typiskt sätt, eller som det finns en lång folklig tradition att nämna i samband med platsen. Alla 25 landskapsfåglar är fritt levande vilda arter som förekommer i Sverige idag.

Vad är en landskapsfågel och hur valdes de?

Landskapsfåglarna valdes i en process ledd av SOF BirdLife Sverige under 1970- och 80-talen. Länens naturvårdsenheter och ornitologiska föreningar nominerade kandidater, och slutresultatet fastställdes efter omröstning och diskussion. Kriterier som vägt tungt:

• Fågeln ska vara karaktäristisk för länet eller landskapet
• Den ska ha folklor eller kulturell koppling till regionen
• Arten ska vara välkänd och igenkänningsbar för invånarna
• Den ska häcka eller regelbundet förekomma i länet

Nedan följer samtliga 25 landskapens landskapsfåglar med kortfakta och länk till respektive art.

Vilka är Sveriges 25 landskapsfåglar?

1. Blekinge — nötväcka

Nötväcka (Sitta europaea) är Blekinges landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning över landskapssymboler. Se nötväcka på Fågelkartan.

2. Bohuslän — strandskata

Strandskata (Haematopus ostralegus) är Bohusläns landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning. Se strandskata på Fågelkartan.

3. Dalarna — berguv

Berguven (Bubo bubo) är Sveriges största uggla, med en kroppslängd på 6–7 dm och ett vingspann på 140–170 cm. Sången är ett djupt, tvåstavigt hoande som kan höras på upp till fyra kilometers avstånd. Se berguv på Fågelkartan.

4. Dalsland — korp

Korp (Corvus corax) är Dalslands landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning. Se korp på Fågelkartan.

5. Gotland — halsbandsflugsnappare

Halsbandsflugsnapparen (Ficedula albicollis) är omkring 13 cm lång. På våren är hannen skarpt tecknad i svart och vitt, med ett tydligt vitt band runt halsen. I Sverige förknippas arten i stor utsträckning med lövängar, särskilt de gotländska ängena. Se halsbandsflugsnappare på Fågelkartan.

6. Gästrikland — storlom

Storlommen (Gavia arctica) är 60–70 cm lång och lever nästan uteslutande på fisk. Under häckningstid känns vuxna fåglar igen på grå hjässa, svart strupe och svart, vitmönstrad rygg. Se storlom på Fågelkartan.

7. Halland — pilgrimsfalk

Pilgrimsfalken (Falco peregrinus) häckar i Sverige främst i branta klippväggar, där äggen läggs på en klipphylla. Hanen är i samma storleksklass som en kråka, medan honans vingspann närmar sig korpens. Se pilgrimsfalk på Fågelkartan.

8. Hälsingland — slaguggla

Slagugglan (Strix uralensis) är en av de större ugglorna, med ett vingspann på 100–125 cm. Den förekommer framför allt i barrskog med öppningar i form av myrmark, vattendrag eller hyggen. Se slaguggla på Fågelkartan.

9. Härjedalen — kungsörn

Kungsörnen (Aquila chrysaetos) är Härjedalens officiella landskapsfågel. Med sina vidsträckta fjäll och obrutna vildmark är Härjedalen ett av kungsörnens viktigaste tillhåll i Sverige. Se kungsörn på Fågelkartan.

10. Jämtland — hökuggla

Hökugglan (Surnia ulula) är nomadisk och förflyttar sig till de områden där det för tillfället finns gott om föda. Den häckar något så när regelbundet i Norrlands skogsland, även i fjällbjörkskog. Se hökuggla på Fågelkartan.

11. Lappland — blåhake

Blåhaken (Luscinia svecica) är Lapplands officiella landskapsfågel. Hannens lysande blå hakfläck är ett av fjällets vackraste skådespel, och artens sång hörs på björkheden och i viden längs fjällbäckarna under sommaren. Se blåhake på Fågelkartan.

12. Medelpad — korsnäbb

Korsnäbb (Loxia curvirostra), på Fågelkartan under namnet mindre korsnäbb, är bunden till barrskog och lever främst på granfrö. Arten finns över hela landet, men tätheten växlar starkt mellan år beroende på kottsättningen. Se mindre korsnäbb på Fågelkartan.

13. Norrbotten — sångsvan

Sångsvanen (Cygnus cygnus) är Norrbottens officiella landskapsfågel. Länets vida sjöar, myrar och älvlandskap utgör viktiga häcknings- och rastmiljöer för arten. Se sångsvan på Fågelkartan.

14. Närke — gulsparv

Gulsparven (Emberiza citrinella) är en långstjärtad fältsparv som i alla dräkter känns igen på gula inslag och roströd övergump. Den är talrikast i anslutning till jordbruksmarker i södra och mellersta Sverige samt utmed norrlandskusten. Se gulsparv på Fågelkartan.

15. Skåne — glada

Glada (Milvus milvus), på Fågelkartan under namnet röd glada, är en stor rovfågel som skiljs från brunglada främst på den längre och djupare kluvna stjärten och de röda färgtonerna i dräkten. Den häckar gärna i omväxlande landskap med en mosaik av öppna marker och skogar. Se röd glada på Fågelkartan.

16. Småland — taltrast

Taltrast (Turdus philomelos) är Smålands landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning. Se taltrast på Fågelkartan.

17. Södermanland — fiskgjuse

Fiskgjusen (Pandion haliaetus), i Länsstyrelsens förteckning stavad fiskljuse, ses ofta kretsande eller ryttlande över sjöar, där den hämtar sin föda. Det stora risboet byggs vanligen i toppen av en kraftig tall. Se fiskgjuse på Fågelkartan.

18. Uppland — havsörn

Havsörnen (Haliaeetus albicilla) har ett vingspann på 195–245 cm. Den söker sin föda i första hand vid vatten och häckar vid kuster, sjöar och vattendrag; i Sverige byggs bona nästan uteslutande i träd, oftast tallar. Se havsörn på Fågelkartan.

19. Värmland — smålom

Smålommen (Gavia stellata) är den minsta av lommarna, 55–65 cm. Den häckar vid små, oftast fisktomma skogstjärnar och myrgölar och hämtar fisk till ungarna i klarvattensjöar upp till närmare 10 km bort. Se smålom på Fågelkartan.

20. Västerbotten — blå kärrhök

Blå kärrhök (Circus cyaneus): hanen har vit undersida, blågrå ovansida och svarta vingspetsar, medan honan är brun ovan med kontrasterande vit övergump. Boet byggs alltid på marken i lågvuxen, tät vegetation. Se blå kärrhök på Fågelkartan.

21. Västergötland — trana

Tranan (Grus grus) är 115–130 cm lång, grå med svarta vingpennor och en röd skinnfläck på huvudet. Den häckar i såväl stora myrar som små skogskärr. Se trana på Fågelkartan.

22. Västmanland — tofsmes

Tofsmes (Lophophanes cristatus) är Västmanlands landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning. Se tofsmes på Fågelkartan.

23. Ångermanland — gråspett

Gråspetten (Picus canus) liknar gröngölingen men är något mindre och har mindre svarta teckningar i ansiktet. Den föredrar mosaikartade områden med glesa, lövträdsrika blandskogar och ljusöppna, solexponerade miljöer. Se gråspett på Fågelkartan.

24. Öland — näktergal

Näktergalen (Luscinia luscinia) är Ölands officiella landskapsfågel. Den häckar i fuktiga lövskogsmiljöer och buskrika strandkanter och är känd för sin kraftfulla, varierade sång. Se näktergal på Fågelkartan.

25. Östergötland — knölsvan

Knölsvan (Cygnus olor) är Östergötlands landskapsfågel i Länsstyrelsens förteckning. Se knölsvan på Fågelkartan.

Varför är det viktigt att känna till landskapsfåglarna?

Landskapsfåglarna är mer än symboler — de speglar tillståndet för sina respektive miljöer. När havsörnen brett ut sig längs Norrlandskusten vittnar det om lyckat naturvårdsarbete. Att följa hur det går för respektive läns fågel är ett enkelt och pedagogiskt sätt att följa den biologiska mångfaldens svängningar i Sverige.

Många av landskapsfåglarna häckar relativt nära bebyggelse eller på välkända besöksplatser, vilket gör dem tillgängliga för alla — inte bara för erfarna fågelskådare.

Var hittar man bäst information om varje landskapsfågel?

• Artportalen — registrera och sök fynd på artportalen.se
• Fågelkartan.se — artguider med utbredning, status och bästa observationsplatser
• SOF BirdLife Sverige — officiell förvaltare av artlistor och landskapsfågelinformation
• Artdatabanken (SLU) — rödlistestatus och faktablad för alla svenska arter

FAQ

Vad är en landskapsfågel? En landskapsfågel är en fågelart som valts ut som symbol för ett specifikt svenskt landskap. Valen gjordes i samarbete mellan SOF BirdLife Sverige och länen baserat på artens karaktäristik, kulturella koppling och förekomst.

Hur många landskapsfåglar finns det i Sverige? Det finns 25 officiella landskapsfåglar i Sverige, en per historiskt landskap. Varje art representerar bara ett landskap.

Kan en art vara landskapsfågel för flera landskap? Nej, i länsstyrelsernas förteckning har alla 25 landskap olika landskapsfåglar. Sångsvanen är till exempel Norrbottens och strandskatan Bohusläns landskapsfågel.

Vilken är Sveriges vanligaste landskapsfågel? Ingen art representerar mer än ett landskap — alla 25 landskap har olika landskapsfåglar.

Var kan man se alla 25 landskapsfåglar? Många av artena kan ses i hela landet, men för att se dem i sina "hemlandskap" rekommenderas att besöka respektive läns karaktäristiska naturtyper — fjäll för blåhake och kungsörn, kust för strandskata och havsörn, slätter för trana och gulsparv.

Källor

Källor: SOF BirdLife Sverige, SLU Artdatabanken, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen: Landskapssymboler i alla landskap, Svenska landskap och deras fåglar (SOF, 1982), Artportalen.

Mer från bloggen (Fågelkunskap)

• Etikregler för fågelskådning — 10 saker du måste veta
• Fågelholkar — så bygger, hänger och sköter du dem rätt
• Mata fåglar på vintern — komplett guide för Sverige
• Hur lär jag mig fågellåten? 5 metoder som faktiskt funkar
• Lär dig fågelläten — metoder, övningar och tips

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.