Vinterfåglar Inpå Knuten 2027 — så deltar du i Sveriges största
fågelräkning

Vinterfåglar Inpå Knuten 2027 — så deltar du i Sveriges största fågelräkning

Vinterfåglar Inpå Knuten 2027 äger rum 28–31 januari 2027. Under fyra dagar räknar tiotusentals svenskar fåglar i sin trädgård, på sin balkong eller i parken — och rapporterar in till BirdLife Sverige. Resultatet är Sveriges största sammanhållna ögonblicksbild av vinterfågelfaunan, och varenda rapport räknas. Den här guiden ger dig allt du behöver för att vara med: när, var och hur du deltar, en lista över de 25 vanligaste arterna med snabba ID-tips, samt svar på de frågor vi får varje år.

Vinterfåglar Inpå Knuten startade 2006 och har vuxit till en av Europas största citizen-science-aktiviteter. Det är gratis, det kräver ingen förkunskap och det gör verklig nytta — datat används av forskare för att följa hur våra vanligaste fåglar mår år för år.

Citat: "Med hjälp av Vinterfåglar Inpå Knuten kan vi följa hur det går för våra vanliga fåglar. Det är medborgarforskning på riktigt — och varje rapport bidrar." — BirdLife Sverige, vinterfaglarinpaknuten.se

När och var

• Datum: 28–31 januari 2027 (torsdag–söndag).
• Räkningstid: valfri stund under något av dygnen — minst 15 minuter.
• Plats: trädgård, balkong, fönster, gård, kolonilott, park eller annan plats där du har överblick.
• Rapportering: via vinterfaglarinpaknuten.se eller appen Vinterfåglar.

Du behöver inte vara hemma alla fyra dagarna. Välj en stund då du har lugn och ro — gärna mitt på dagen då fåglarna är som mest aktiva vid fågelbordet — och rapportera den högsta samtidiga summan av varje art du ser.

Steg för steg — så här deltar du

1. Välj plats och tidpunkt. Bestäm i förväg var du ska räkna. Det ska vara samma plats hela räkningsstunden. En trädgård, ett fönster mot en park, en balkong med fågelbord — allt fungerar.
2. Förbered fågelbordet några veckor i förväg. Det tar ofta 2–6 veckor innan fåglarna hittar en ny matplats. Läs vår guide om att mata fåglar på vintern för att locka fler arter.
3. Räkna i minst 15 minuter. Notera den högsta samtidiga summan av varje art — alltså hur många du ser samtidigt, inte totalt under räkningen. Ser du först 3 talgoxar och sedan 5, rapporterar du 5.
4. Använd en bestämningsbok eller Fågelkartans artguider. Ta hjälp av arttipsen längre ner i artikeln. Är du osäker, hoppa över arten — kvalitet före kvantitet.
5. Logga in och rapportera. Skapa konto på vinterfaglarinpaknuten.se eller använd Vinterfåglar-appen (Android/iOS). Ange plats, datum, klockslag och dina antal per art.
6. Skicka in flera rapporter om du vill. Du kan rapportera varje dag du räknar — då blir bilden av platsen fylligare.
7. Följ resultaten. Efter helgen publicerar BirdLife Sverige preliminära toppllistor och regionala rankingar. Jämför din egen plats med riksgenomsnittet.

De 25 vanligaste vinterfåglarna 2027 — med ID-tips

Listan bygger på de senaste fem årens topp-25 från BirdLife Sveriges sammanställningar. Klicka på art­namnet för en detaljerad guide.

Trädgårdens stamgäster:

1. Talgoxe — gul buk, svart slips, vita kinder. Sveriges vanligaste vintergäst.
2. Blåmes — klarblå hjässa och vingar, mindre och rundare än talgoxe.
3. Pilfink — brun hjässa och svart kindfläck. Liknar gråsparv men mindre.
4. Gråsparv — hane med grå hjässa och svart bröstlapp. Föredrar tätbebyggelse.
5. Koltrast — hane helt svart med gul näbb, hona mörkbrun.
6. Talltita — matt svart hätta, brun rygg. Förväxlas lätt med entita.
7. Entita — glänsande svart hätta, ljusare strupfläck än talltita.
8. Svartmes — svart huvud med vit nackfläck, mindre än talgoxe.
9. Bofink — hane med rödbrun underdel och blåaktig hjässa, vit vingbandet.
10. Domherre — hane lysande röd buk, svart hätta. Hona dovgrå-rosa.
11. Grönfink — gulgrön hane med tydlig gul vingkant.
12. Steglits — röd ansiktsmask, svart-vita kinder, gult vingband.
13. Gulsparv — gult huvud och bröst hos hane, bruna ränder.
14. Nötväcka — blågrå rygg, går huvudet nedåt på trädstammar — unikt!
15. Trädkrypare — liten brun, nedåtböjd näbb, klättrar uppåt.

Större och mer iögonfallande:

16. Större hackspett — svart-vit, hane med röd nacke, röd undergump.
17. Mindre hackspett — sparvstor, helt utan röd undergump.
18. Nötskrika — rosabrun kropp, blå vingspegel, svart mustasch.
19. Skata — svart-vit, lång stjärt med metallisk grön glans.
20. Kaja — liten kråka med ljusgrå nacke och blekt blåaktigt öga.
21. Råka — helt svart, vit näbbas. Mer slimmad än kråka.
22. Kråka — svart-grå tvåfärgad. Vanlig i hela landet.
23. Rödhake — orange bröst och ansikte, liten och rund. Ofta ensamvarg.
24. Sidensvans — silkesgrå, gul stjärtkant, "tofs" på huvudet. Flockar i rönnbär.
25. Stjärtmes — boll med pinne — kropp som en boll, lång stjärt. Familjeflockar.

Tips: Får du besök av tropp med okända småfåglar i björk eller alträd, kan det vara gråsiska, grönsiska eller bergfink. Ovanligt men inte sällsynt under invasionsår.

Vad gör data nytta till?

Resultaten används av:

• Forskare vid Lunds universitet och SLU för att följa populationstrender hos våra vanligaste fåglar.
• BirdLife Sverige för att rikta naturvårdsinsatser där arter går tillbaka snabbast.
• Politiker och myndigheter som referens vid biotopskydd och miljömålsarbete.
• Allmänheten själva — för att få perspektiv på sin egen trädgård och hur den förändras över åren.

Du kan jämföra ditt resultat över åren och se hur till exempel grönfinken återhämtar sig efter trichomonas-utbrottet, eller hur pilfinken långsamt minskar i tätorter.

Lockar du fler arter? Förbered fågelbordet

Förra säsongen rapporterade hushåll med fågelbord i snitt dubbelt så många arter som de utan. Vill du maximera utsikterna inför januari 2027:

• Solrosfrön (oskalade) — uppskattas av alla mesar, finkar och sparvar.
• Talgbollar utan nät — säkrare för fåglarna än nätförsedda. Lockar talgoxe, hackspettar.
• Krossade jordnötter (osaltade) — favorit hos nötväcka och större hackspett.
• Halverade äpplen — för koltrast, björktrast och sidensvans.
• Havregryn — älskas av gulsparv och pilfink.

Läs hela vår guide till att mata fåglar på vintern och vår genomgång av de vanligaste vinterfåglarna i Sverige för fler tips.

Vanliga frågor

Måste jag räkna alla fyra dagarna? Nej. En enda räkning på minst 15 minuter räcker. Du kan välja om du vill räkna fler dagar.

Hur räknar jag om en flock kommer och går? Notera den högsta samtidigt synliga summan. Ser du först tre domherrar och sedan fem, rapporterar du fem.

Vad gör jag om jag inte är säker på arten? Hoppa över den. Felrapporter är värre för datakvaliteten än utelämnade arter. Använd gärna Fågelkartans artguider eller en bestämningsbok som stöd.

Räknas fåglar som flyger förbi? Endast fåglar som landar på din räkningsplats eller utnyttjar den (t.ex. flyger in i ett buskage du har överblick över) räknas. Förbiflygande sträckande fåglar rapporteras inte.

Kan barn delta? Absolut — det är ett av syftena. Gör det till en familjeaktivitet och låt barnen sköta räkningen. Vi har en separat guide om fågelskådning med barn som passar perfekt inför helgen.

Bilder och resurser

För arttipsen ovan finns högupplösta bilder via Wikimedia Commons — sök på respektive art och välj bilder med CC BY-SA-licens. För egna inlägg på sociala medier kan du använda hashtaggen #VinterfåglarInpåKnuten.

Källa och vidare läsning

• BirdLife Sverige, Vinterfåglar Inpå Knuten, vinterfaglarinpaknuten.se (hämtad 2026-04-26).
• BirdLife Sveriges årssammanställningar 2022–2026.
• SLU Artdatabanken, populationsindex för svenska standardfåglar.

Läs mer på Fågelkartan:

• Vinterfåglar i Sverige — de 20 vanligaste vid fågelbordet
• Mata fåglar på vintern — komplett guide
• Räkna fåglar — så gör du det rätt
• De vanligaste trädgårdsfåglarna i Sverige
• Fågelskådning med barn
• Bästa fågelapparna 2027

Senast uppdaterad: 2026-04-26. Sidan uppdateras inför varje säsong med aktuella datum och toppllistor.