28 arter
Rödlistan tas fram av SLU Artdatabanken och klassar arternas risk att försvinna från landet och delar in dem i kategorier — nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Den här guiden samlar ett urval av de fåglar som befinner sig i farozonen. Orsakerna till tillbakagången är flera. Det moderna jordbruket har slagit hårt mot fåglar i odlingslandskapet — ortolansparven och fältpiplärkan är akut hotade och kornsparven är starkt hotad. Utdikning av våtmarker har drabbat arter som rördrom och svarthalsad dopping. I skogen missgynnas lavskrika och tretåig hackspett av det storskaliga skogsbruket, och vid kusten har storspov, roskarl och ejder minskat kraftigt. Samtidigt visar rödlistan att riktade insatser fungerar. Pilgrimsfalk, havsörn och berguv har återhämtat sig efter förbud mot miljögifter och aktiva bevarandeprojekt, även om flera fortfarande står kvar på listan. Att känna till de hotade arterna och deras livsmiljöer är ett första steg mot att skydda dem. Rapportering av observationer, hänsyn vid häckningsplatser och bevarande av gammelskog, våtmark och betesmark hör till det viktigaste vi kan göra för Sveriges mest utsatta fåglar.
Skilj snarlika arter
Rödlistan tas fram av SLU Artdatabanken och bedömer arters risk att dö ut i Sverige. Rödlistade fåglar delas in i kategorierna nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR).
Ortolansparven och fältpiplärkan hör till de få svenska fåglar som finns i den akut hotade kategorin (CR). Flera arter är starkt hotade (EN), däribland kornsparv, brun glada, brunand och storspov. Antalet hotade arter ökar i odlingslandskapet och i våtmarkerna.
De viktigaste orsakerna är förändrad markanvändning. Det intensiva jordbruket har minskat insekter och boplatser för fåglar i odlingslandskapet, utdikning har förstört våtmarker, och det storskaliga skogsbruket missgynnar arter som behöver gammelskog. Klimatförändringar påverkar också flera arter.
Ja. Pilgrimsfalk, havsörn och berguv är exempel på arter som återhämtat sig kraftigt efter förbud mot miljögifter och aktiva bevarandeprojekt. Riktade åtgärder som skydd av häckningsplatser, restaurering av våtmark och bevarande av betesmark och gammelskog kan vända negativa trender.